Att inse att vissa serier man har knappast kommer att bli lästa eller läsas om

[Grumme]

Jag vet inte om jag är ensam om det här fenomenet, men jag vill ändå ventilera lite och se vad ni har att säga:

Mitt serieläsande/-samlande går i vågor under åren, milt uttryckt.
När jag inte är inne i det, så kan jag känna att alla serier bara tar en massa plats, och att jag borde sälja av och göra/köpa något roligare för pengarna.
När jag är inne i det, så köper jag nya album hejvilt till höger och vänster om jag tycker att de verkar intressanta.
Som exempel kan jag nämna att jag på seriemässan i Uppsala förra våren, köpte en hel skrälldus med serier varav endast ett fåtal har blivit lästa.
Samtliga dittills utgivna album med Dylan Dog, första samlingsvolymen med Linda & Valentin, samt flertalet album från Albumförlaget står fortfarande olästa i bokhyllan. Lägg därtill den nya Absoluta Sandman-boken, en samlingsvolym med Bamses söndagssidor (inköpt för flertalet år sedan), hela Valhall-serien samt den kompletta utgåvan av Carl Barks Samlade Verk, inklusive de fyra blåa volymerna som gavs ut efteråt.

När det gäller CBSV, Valhall och Bamse, så vet jag att jag gillar serierna (flera av dem har jag läst tidigare i andra utgåvor), och kommer att uppskatta dem när jag väl sätter mig ner och läser, men jag tar mig liksom aldrig tid. Till och med när jag inte riktigt vet vad jag ska hitta på, så väljer jag allt som oftast att slökolla på något tv-program eller slösurfa istället.
Ofta kan jag känna att det är själva införskaffandet/ägandet som triggar, och att läsandet därefter blir ett slags måste eftersom jag nu har köpt albumen.

Nu låter det som att jag inte läser något av det jag köper, men det stämmer inte.
Vissa seriealbum, som t.ex. Berglins, Pondus, Zelda, Nemi, Rocky, Carpe Diem, #Sverige och Arne Anka, kastar jag mig över så fort jag fått hem dem.
På seriemässan köpte jag även tre album med Ellen Ekmans "Lilla Berlin", och ett med Johanna Kristiansson & Joakim Gunnarssons "Katten Nils", och har både läst och roats av dem. De signerade Lucky Luke-albumen av Achdé var klart läsvärda. Albumförlaget har också under åren skänkt mig många timmars underhållning genom Det tredje testamentet, Bouncer och inte minst Zorn & Dina. (Metabaronerna har jag kommit en bit på, medan många andra album fortfarande väntar på att läsas)

Hur ska jag förhålla mig till mitt seriesamlande? Ska jag kanske skapa en regel om att jag inte får köpa något nytt förrän jag läst det jag har? I så fall skulle jag definitivt tvingas att rannsaka mig själv om vad jag egentligen vill läsa.
Införa "ett album in, ett album ut" och på så vis fasa ut de serier jag inte läser?
Inse att det är så här jag är, och glatt fortsätta? (Vi ska antagligen flytta från lägenhet till hus under året)
Att jag är en samlarnatur och komplettist gör inte saker lättare, och inte heller det faktum att vissa album faktiskt försvinner från bokhandlarna om man inte köper dem hyfsat fort.
Min erfarenhet säger mig också att om jag säljer när jag inte är inne i det, så kommer jag sannolikt att vilja köpa tillbaka om/när jag kommer in i det igen.
För den som undrar, så kan jag också nämna att jag samlar nästan uteslutande på album och inbundna samlingsvolymer. Det ligger ett antal serietidningar i ett par lådor i källaren från en tidigare period, men de jag köper idag är enbart för läsning.

Det blev en lång text, och under skrivandet så började jag fundera på om jag inte har författat något liknande inlägg tidigare?
Vara som det vill med den saken, nu vill jag läsa er syn på samlande och ägande av serier.

[Wakuran]

Jag har högar av olästa album över hela lägenheten, som jag ständigt försöker sålla i, men det blir ju ett projekt att gå igenom dem också...

[Göran Semb]

Så länge jag har plats och råd piskar jag inte mig själv för att jag inte läser allt jag köper. I stället gläds jag åt att jag har så många fina volymer av så fantastiska serieskapare i bokhyllorna.
Har dock slutat köpa serietidningar -- tog för mycket plats och krävde mycket mer energi att sortera än jag var beredd att lägga ner på det.

[Kung Orne I]

Det är precis som med böcker - inte har man väl läst allt? Jag ser det som en rikedom att jag har massor som jag inte har läst. Ibland rensar jag, men mycket står där för att bli läst någon gång.

[Dude]

Jag tog mig friheten att göra några utdrag ifrån ditt inlägg som jag känner svarar på din egen fråga.

''jag är en samlarnatur och komplettist '', ''Ofta kan jag känna att det är själva införskaffandet/ägandet som triggar'', ''Min erfarenhet säger mig också att om jag säljer när jag inte är inne i det, så kommer jag sannolikt att vilja köpa tillbaka om/när jag kommer in i det igen''

Det du beskriver är nog ganska vanligt, jag känner igen mig i själv i mycket av det. Det är själva jakten som är rolig och den tillfredsställelse som man får när man hittat det där numret som saknas i samling. Ser jag till mig själv är jag både samlare och läsare, alltså köps en del men inte allt läses och det tycker jag är helt ok

[BoJustBo]

Min lägenhet är fylld av seriealbum, ofta av omnibus typen, som jag inte läst. Jag läser serier för att slappna av säkert 350 dagar om året men det blir bara kanske 30 sidor om dagen vilket nog skulle behöva dubblas minst för att jag skulle kunna läsa i samma takt som jag köper saker.
Har perioder då jag definitivt läser mycket mer med dom vägs upp av perioder då jag läser romaner istället för serier om kvällarna.

Det finns så mycket jag vill läsa, eller bara titta på. Men vissa samlingar, efter att jag köpt dom, hamnar definitivt lägre i läslistan så man kan ju undra när/om man kommer läsa dom. Saker från författare/tecknare jag redan vet att jag gillar prioriteras och trots att jag är ett stort fan av gamla äventyrs strippar och 50-tals skräck och sci-fi antologi serier så är dom ofta så text tunga att jag bara orkar med ett visst antal samlingar om året.

[Agentum]

Jag läser nog allt med tiden, men har som flera här en del Showcase/essentials och dylika tjocka samlingar som är olästa.

Däremot har jag på senare tid försökt att bättre avgöra om jag verkligen vill läsa om serien igen eller inte, finns elektroniskt allternativ räcker det ju för den enda läsningen.

Jag har proppfullt med trades, serieböcker och album, och jag måste ta och skärpa mig och se om jag verkligen vill ha alla kvar.

Löstidningar har jag tröttnat på och upptäckt att det är väldigt få man läser om egentligen, men de är så jobbiga att sälja av.

Vissa böcker är dock fina så de vill man ha bara för att ha
Jag läser serier ofta och ganska jämt utan de toppar och dalar du beskriver men bör nog tänka på att smalna av inköpen för det jag känner mest för i framtiden, att behöva packa ner i lådor är döden för det nedpackade, det blir kvar där så jag vill försöka ha dem i bokhyllor och det börjar ju bli några hyllmeter.

[MAD]

Jag har under några år köpt på mig ganska mycket mer än jag kunnat läsa så jag har många hyllmeter med olästa TPB och HC. Jag har dock insett att jag inte har plats för mer så jag har dragit ner på inköpen och ser till att läsa åtmistone en del varje kväll.

Jag har börjat rensa sånt som jag kommmit fram till att jag aldrig kommer läsa om och som heller inte är värt att låna ut. Jag kom tom så långt att jag la ut ett säljalbum på Facebook med alla mina amerikanska samlingar (och fick sålt en hel del även om det är mycket kvar). Nästa steg är att göra mig av med mängder av mina svenska album (framförallt dubletter och sånt jag inte kommer läsa om) och nästa steg är att rensa ut bland mina serietidningar...

Jag samlade på ALLT när jag var liten så det står nåt tiotal stora flyttkartonger med lösa serier i mina föräldrars källare som nog också ska avyttras i mån av tid, jag har insett att en väldigt stor del av det jag har där inte har en världsbild jag vill förmedla till mina barn (har en 4-åring och en till som kommer i mars... lite av anledningen till att jag behöver mer plats) plus att jag inte riktigt har platsen att göra av sakerna på när mina föräldrar dör eller om de behöver utrymmet innan dess...

Kontentan av denna långa text är iaf att hittar jag saker jag verkligen vill läsa så köper jag fortfarande men med mycket större behärskning nuförtiden.

[Sir-L]

Har högar med olästa album, som jag envist fortsätter köpa - de ser ju så bra ut -, och olästa högar med de två tidningar jag köper kontinuerligt (Fantomen och Agent X9).

Men det jag läser - förutom Musse Pigg, Asterix, Lucky Luke, Spirou, Tintin, Tvillingdeckarna m.m. som jag läser högt för mina barn - blir mestadels mina gamla serietidningar: Seriemagasinet, Seriemagasinet Special, Agent X9 (förra seklets), Serie-Nytt och Helgonet.

[larsa66]

Jag började köpa serier igen när jag kom igång med skapandet för några år sedan. Jag ville inspireras och se hur utvecklingen av serier varit under tiden jag lät intresset somna in. Annars var det bara någon enstaka Fantomen eller X9 som man tyckte såg intressant ut man köpte, något julalbum när nån snorunge kom förbi och sålde.

Mitt samlande har varit en katastrof både förr och nu.

Jag inser det när jag nu börjar köpa igen. Många av mina gamla, bästa seriealbum och tidningar är antingen sönderlästa eller utlånade till kompisar som jag hoppades påverka, men som inte ens orkade återställa dem. Jag är lite ordentligare nu, med albumen speciellt, men även tidningarna lägger jag i årgångar i prydliga högar i lådor och hyllor.

Jag har mina serier utspridda i huset. En del finns på en hylla alltid nära till hands, andra i lådor i förrådet eller garaget. Jag har tänkt att jag ska ta tag i det där någon gång och få lite ordning, men jag vill aldrig göra mig av med dem jag har kvar. Inte ens de som är dåliga och som jag aldrig kommer att läsa igen.

Konstigt med serier

[RioGrande]

Ja, ens serier är ju som en del av ens kropp och ens minne. De gånger man gjort sig av med några har det ju varit smärtsamt.

[smorkin]

Jag tror jag i princip har läst allt jag har hemma; finns en del böcker (dvs, icke-serier) som jag ännu inte läst, men vad gäller serier kan det max vara något enstaka album jag glömt bort. Jag förstår den där samlarkänslan att om man har t ex album 1-5 i en serie, varför skulle man inte också köpa nr 6? Och nr 7? Osv...

Så jag undertrycker den känslan när jag mörker att den håller på att få mig att köpa någonting jag egentligen inte är så värst intresserad av, och det känns ärligt talat väldigt bra att inte ha alltför mycket jox på hyllorna. Det finns liksom tillräckligt mycket där ändå

Sen har jag också märkt att efter att jag skärpt mig i den här frågan (dvs, skärpt mig = gör mer som jag tycker känns bäst, men andra tycker säkert jag har fel här) så ångrar jag lite grann vissa köp. Som exempelvis samlingsutgåvorna av Asterix & Lucky Luke: När jag köpte dem gav jag också bort de enstaka albumen till syskon som jag vet gillar dem. Men nu märker jag att jag faktiskt tycker det är mycket trevligare att plocka ut enstaka album att läsa istället för mer anonyma samlingsböcker; det är roligare att känna för att läsa "Skumt spel i Texas" och plocka fram den än att leta upp "Lucky Luke 1968-1969" (eller vilket år det nu är fråga om). Rent personlig smak, förstås, men så känner jag.

Så om någon känner tvärtom kanske hen är intresserad av att byta alla enstaka Asterix & Lucky Luke-album mot samlingarna jag har

[Agentum]

Ärligt jag är samlare på saker jag varit intresserad av, det har fått vara kvar sen 80talet.

Jag började sälja av sånt förra året och först gör det ont att skiljas men sen märkte jag att jag inte led när det väl var över så jag har fortsatt med hobby efter hobby av ihopsamlade grejor.

Dock är serier ett intresse nu och inte avslutat, men det kan finnas genreer jag helt enkelt är klar med som jag borde göra av med.

Tex har superhjältegenren minskat enormt de senaste åren, där finns egentligen mycket jag struntar i numera.
Men inte allt där heller förstås, men det ska som sagt vara läsvärt igen.

Hardcovers och dylikt kan man sitta på, de blir aldrig ointressanta och omöjliga att sälja har jag märkt.

[MAD]

Jag tycker också att jag utvecklas som samlare. Som jag skrev tidigare har jag kommit till insikt att jag inte kan spara på allt bara för att jag vill (det finns helt enkelt inte fysisk plats för det), och jag har under åren gjort mig av med andra saker jag samlat på.

När jag var yngre samlade jag på i princip alls från "fina" stenar till filmer (VHS och DVD). Successivt har jag sedan gjort mig av med dessa samlingar och jag har insett att efter ett tag så är det inget jag saknar överhuvudtaget. Film och musik finns tillräckligt bra tjänster (eller illegala metoder) att jag kan ha allt jag skulle vilja på datorn hemma, dessutom i mycket bättre bildkvalitet än tidigare så varför skulle jag spara de fysiska förpacknignarna?

Däremot tycker jag inte lika mycket om att läsa serier i digital form, plus att man stör sömnen ifall man använder en padda innan man ska sova, vilket är den tiden jag läser mest, så jag tvivlar på att jag kommer göra mig av med den stora delen av samlingen den närmaste tiden iaf...

[KRax]

Nu känner jag mig väldigt udda, men jag kan inte köpa en serie utan att läsa den. Kommer det hem ett paket med ett antal olika album är de lästa, om inte samma dag, så dagen därefter. Det är i stort sett samma med böcker, även om det förstås tar lite längre tid. Jag avskyr att ha olästa saker. Däremot har jag absolut inget emot att läsa många olika saker samtidigt, dvs. hoppa mellan och ha läsningen pågående en längre tid.

Förr skulle allt läsas om också, men numera med lite mindre tid till allt möjligt får det jag ogillar dra åt /&%¤&%¤%& direkt, så slipper jag bli frestad att slösa bort tid på en omläsning någon gång när det dåliga minnet förbleknat.

[MAD]

Jag köper alla serier med intentionen att läsa dem, men ifall det kommer ett paket med 20 TPB en dag så blir en del av dem liggandes, kommer det sen in ett paket med ytterligare 10 böcker nästa vecka så har jag inte hunnit läsa ut de första 20, alltså blir ännu fler liggandes... osv

[Agentum]

Jo samma här, det är att man köper en hel del på samma gång som skapar olästa serier.

De som rakt över disk köper sina serier läser väl dem rätt snart.

[RioGrande]

Ibland råkar man ta fram en gammal Fantomen från 1980 eller så, som man inser att man bara läst Latigo i. 36 år senare läser man resten av numret. Och tycker att alla serierna är bra. Eller något av alla Helgonet-nr som man bara läste Brock & Russel i då. Man LÄSER Helgonet! Man läser verkligen Helgonet! Och finner att den serien också kan bjuda på en stunds aftonunderhållning...

[Rufus]

Jag tror att jag har läst allt i min seriesamling, och jag försöker att begränsa mig till att ha bara det allra nödvändigaste. Ändå blir det väldigt mycket.

[BoJustBo]

Jag tror att jag har läst allt i min seriesamling, och jag försöker att begränsa mig till att ha bara det allra nödvändigaste. Ändå blir det väldigt mycket.

Men det finns ju så mycket nödvändigt =P