Agent Annorlunda?

[RioGrande]

http://seriewikin.serieframjandet.se/in ... Annorlunda

Hej alla.
Det kom sju album! Är det NÅGON som faktiskt har läst den här serien? Min recension kommer enbart att utgå omslagen och några (negativa) genombläddringar.
Vem blev attraherad av denna produkt?
Hur kunde den finnas så länge? (Detta måste ju gröpt ett stort förlusthål i Carlsens utgivning? (fast den låg visst på Bonniers juniorförlag först...))
Vem köpte den?
Jag har faktiskt försökt köpa något album några gånger, antikvariskt, för någon tia eller så. Bara för att kika på serien. Men alltid ångrat mig innan jag kommit till kassan. Tagit med mig ett vattenskadat Smurfalbum eller ett fläckigt X9-ex hem istället. Egentligen BORDE jag ju gilla en "komisk äventyrsserie med albumlånga agentäventyr", men oj vad den ser trist ut!

Det kom sju album!

Sju.

7.

[Wakuran]

Jag tycker den generellt känns helt okej, trots vissa litet amatörmässiga delar ett av de bättre försöken i genren efter säg Ratte och Felix. "Mozarts marionetter" är dessutom riktigt bra tecknat.

[RioGrande]

Har nu faktiskt köpt (10 pix) och läst Den osynliga tjuven (Ett äventyr med Agent Annorlund@). Hm. Det var faktiskt bättre än väntat. Gillar fortfarande inte huvudfigurens utseende. Hur tänkte de, skaparna? MEN om man studerar bakgrunderna finner man tydliga influenser från Franquin! Det är man inte svältfödd med i Sverige (möjligen med undantag av Jansson). Och även på manussidan anar man att ett och annat Gaston-album tjänat som inspiration. Ibland lyckas de bygga upp riktiga Gaston-katastrofer. Serien har publicierats som följetong en sida i taget. Och sidorna fungerar faktiskt som ensidingar (som Gaston) och delar av en längre äventyrshistoria (som Spirou?) på samma gång. I just detta album har agenten placerats på FOA för att avslöja en mystisk tjuv som stjäl farliga ämnen (som tillsammans kan bli ett farligt vapen).

[KRax]

Biblioteken köpte... Mycket!

Läste alla som ungdom, minns att jag tyckte ungefär hälften var bra och resten läste jag mest för att ha läst alla.

[rkaj]

Jag har Det Vettlösa Vattnet. Rätt ok tecknat och med en del ljuspunkter på detaljnivå i manuset, men den egentliga storyn ger jag inte mycket för.

[FredrikLähnn]

Har nog läst alla, tror jag, och minns att jag tyckte de var helt okej.
(Men det är klart på den tiden tyckte jag Polisskolan-filmerna var bra så man hade nog lite andra preferensen )
Ärkefienden Kranuim var rätt kul

[Svartslipsen]

Ärkefienden Kranuim var rätt kul

Jag gillade framför allt hans atombombs-frisyr, bra karaktärsdesign. Vad gäller själva serien så vill jag minnas att jag som barn tyckte den var helt ok, har dock ingen större lust att läsa om serien idag, det finns andra som intresserar mig mer.

[Wakuran]

Jag köpte förresten alla album när de rangerades ut på Serieteket för 5-10 kr stk för ett tag sen. Borde ta och läsa dem, snart. Det behöver inte vara så högtidligt, utan man kan nog plöja dem om man vill koppla av innan man somnar eller liknande...

[mikaelbergkvist]

Alla jämförelser med fransk-belgiska serier är helt olämpliga, och absolut inte till seriens fördel. Men som barnserie är den riktigt trevlig, och det var nog ambitionen.

[Wakuran]

Det tråkiga är ju att fransk-belgiska serier i mångt och mycket är grunden till att serien ser ut som den gör. Nuförtiden görs det "pseudo-manga", på 80-talet gjordes det "pseudo-BD", litet grann.

[Furienna]

Jag läste ju några album för många år sedan nu. Men jag tyckte om dem då.

[Laureline]

Gillar fortfarande inte huvudfigurens utseende. Hur tänkte de, skaparna?

Och sidorna fungerar faktiskt som ensidingar (som Gaston) och delar av en längre äventyrshistoria (som Spirou?) på samma gång.

Antar det följer svensk buskistradition. Ljus, ledigt skräddad och bångstyrigt krullhårig motsvarar lite Gaston-typen tror jag. Samma sak fast mer uttalad är vanligt i Norge även i bredare humor.

Låter ju väldigt imponerande, om det nu så funkar ens hyfsat genom ett helt album.

Biblioteken köpte... Mycket!

Ja, jag kommer ihåg dessa. Gjorde precis som Rio, fast utan ens ångesten över en eventuellt förlorad tia.

Märkligt egentligen, för jag vill minnas att jag tyckte de såg intressanta ut. Reflekterade aldrig över att de var svenska.

[Furienna]

Jag lyckades hitta ett av äventyren, "Mozarts Marionetter", i en samlingsvolym av Måns & Johans serier på bibblan i måndags. Den var riktigt bra, särskilt att de lät Bianca Castafiore göra ett gästspel, även om slutet var lite konstigt. Jag tycker att det är synd att Måns & Johan bara gjorde sju äventyr med Agent Annorlunda, men vad skulle de göra när "Eva & Adam" och "Berts dagbok" blev så mycket populärare? Jag måste ju också hålla med om att influenserna från Franquin är tydliga, trots att Måns hellre hade Hergé som förebild. Agenten är ju som en blandning mellan Tintin eller Spirou (hjälten som både far ut på äventyr och lyser mysterier) och Gaston (den komiske halvt misslyckade antihjälten, som inte alls är så där himla perfekt). Hans utseende (särskilt pannbandet) lär dock vara inspirerat av Björn Borg!

[Furienna]

***

[Stranger]

Jag minns att jag läst Mozarts Marionneter, och en till som jag inte minns namnet på. Serien var helt okej i mina minnen, inget extraordinärt, men rätt underhållande