Vilket är ditt superhjälteserietidningsögonblick?

Diskussioner om superhjälteserier.
Användarvisningsbild
spindelmannenelektra
Near Mint
Inlägg: 2245
Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
Ort: Sverige

Vilket är ditt superhjälteserietidningsögonblick?

Inläggav spindelmannenelektra » tor 20 sep 2007, 01:27

Vilket är ditt bästa superhjälte serietidnings-ögonblick? Hade varit kul att höra om Era tidnings-ögonblick. Mitt är som nämnt i annan tråd Gwen Stacys död. Sen är jag också fascinerad av Elektras döds klättring. Hela Elektra Assassin är ett underbart ögonblick för mig också. Läste den för 3 veckor sen. Millers sätt att få läsaren att tänka är grymt. Finns säker mkt, mkt bättre serier men jag är fast besluten att bli Marvel trogen. Jag är fast i Marvel och lär väl så bli.

Jag som nybörjare här på forumet hade väldigt gärna läst om Era superhjälte serietidnings-ögonblick. Kanske finns det på någon annan tråd? Skulle gärna höra om allas bästa serietidnings-ögonblick. Serier är bättre än böcker det är bara så, som jag ser det. De spelar ingen roll hur mkt böcker jag läser, serier överträffar allt ändå tycker jag.[V]

Idrottsläraren

"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".

"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".

Användarvisningsbild
luqaz
Good
Inlägg: 35
Blev medlem: tor 30 aug 2007, 03:37

Inläggav luqaz » tor 20 sep 2007, 03:25

Lätt för mig att välja ut mitt största superhjälteögonblick, det är första gången jag läste en superhjältetidning.

JAg och min bror satt på tåget mellan Göteborg och Stockholm. Det var en sommar, 1986 tror jag, brorsan var 10 år och jag 12. Vi måste ha sett uttråkade ut, för en man frågade oss om vi läste Spindelmannen. Ingen av oss att hade gjort det tidigare. Han presenterade sig som Christian Hammarström men berättade att han kallades Marvel-Christian. Han lät oss läsa julalbumen för X-en och Spindelmannen men vi fick lova att vara försiktiga eftersom de inte had kommit ut i affären än.

Efter det var vi fast i superhjälteträsket.[:)]

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 11866
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » tor 20 sep 2007, 08:56

Vet inte om jag har några speciella höjdpunkter, det var ju trots allt länge sen som serier var så viktiga.

Men när jag läste Daredevil av Miller på 80-talet, eller GL & GA av Adams/Oneil i den svängen med, då förstod jag mer vad serier kunde vara för första gången riktigt.
Även Månriddaren imponerade på mig stort då nångång.

Det producerades en massa repriser av gammalt Stålmannen o sådant mest vid den här tiden o förstås kalle anka o liknade, de var mer en stunds underhållande bläddrande, jag begrep helt enkelt inte att serier kunde vara nåt mer.

Sen blir men förstås svårare att imponera på idag när man är så mycket äldre, så nu ska det till väldigt mycket för att jag ska reagera personligt starkt över en serie.
Men jag är nöjd så länge de berör mig på nåt sätt, som tex Starman gör eller liknade, att de lämnar efter sig en bestående känsla.

Jag har dock många böcker som jag känt lika dant inför, inget ersätter det andra även om jag får erkänna att efter långa perioder av serieläsande så blir jag lite lat och får svårt att komma igång med bokläsande:-)

att var ett serieförlag trogen ser jag mest som fånigt, en bra serie är en bra serie, man missar bara en massa om man ska tänka i termer av mitt favoritförlag VS alla andra.
Det är inte figurerna i sig själv som är det viktiga utan vad författare/tecknare gör med dem, på detta sätt kunde Animal Man som var en nolla totalt, bli intressant under Morrisons penna tex, finns många andra exempel.
Är man enbart svenskläsande har man dock inte nåt val, finns bara Marvel kvar egentligen, vilket är tragiskt.

Men man måste kliva utanför de svenska tidningarna för att riktigt förstå superhjälte genren, visst har en hel del kommit ut här, men inte sällan är det oavslutat eller dåligt översatt eller både och.

Det finns hur mycket som helst att upptäcka i serieväg.
9mm, i'm never further away than that.

Användarvisningsbild
tfels
Very Fine
Inlägg: 1919
Blev medlem: sön 27 maj 2007, 15:43
Ort: Sverige
Kontakt:

Inläggav tfels » tor 20 sep 2007, 16:13

Det finns många sköna höjdpunkter!

Green Arrow & Green Lantern av Adams/ONeil.
Watchmen av Moore.
Dark Knight av Miller.
X-men av Morrison.
Fantastic Four av Lee/Buscema.
Mutagen Talent av Fels. (tsss...)
Med flera.
Thomas Fels
www.svenskasuperserier.se

Användarvisningsbild
spindelmannenelektra
Near Mint
Inlägg: 2245
Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
Ort: Sverige

Inläggav spindelmannenelektra » tor 20 sep 2007, 16:23

Jag måste bara köra en reply på Agentum, hoppas det är ok. Kul att höra om serietidningsögonblick. Det här med att du tycker det är fånigt att bara följa ett serieförlag. Jag håller med men måste nog förklara varför jag är just så fokuserad på marvel (Har delvis med serietidnings-ögonblick att göra, håller mig lite till ämne i alla fall). Jag är en stor samlare och läsare. Om jag skall börja med DC eller något annat förlag nu skulle det bli för mkt för mig. Jag tycker om att få kompletta serier. Vill inte ha lite här lite där. Hellre ett och mkt av samma. Det är väl min nisch just nu i alla fall. Jag skulle säkert kunna bli helt såld på mkt annat. Men marvel är ju så ofantligt stort: Spindelmannen, Man-thing, Punisher, Nick Fury, The New Avengers, alla olika Amerikanska Spider-Man, X:Men alla olika titlar (Gambit, Rougue, Nightcrawler etc). Det finns ju löjligt mkt, det räcker gott och väl för mig. Ok, jag erkänner att jag har gått över till DC någon gång, typ nyligen, Millers, Batman-The Dark Knight Returns och Ronin. Men det var bara för att jag visste om Millers storhet, jag förstod att de var lika vassa som hans olika Elektra varianter.

Jag måste säga att jag är hellre en karaktär trogen än en författare. Någonstans måste författaren vara medveten om att han måste följa karaktären. Det måste finnas gränser, eller? Vem som helst får ju inte jobba på marvel, eller? Jag vet inte vad de har för kriterier men jag antar att man inte kan flumma ut hur mkt som helst. Stan Lee lade ju huvudkoceptet och det måste man på något sätt följa. Och det är väl hans huvudkoncept som fortfarande tilltalar mig. Sen tycker jag också det är mycket spännande och se de olika sätten de olika författarna hanterar karaktären. Sådant fascinerar mig mycket.

Tycker inte heller man behöver se förlag som konkurrenter. Stan Lee har ju faktiskt gjort Superman. Men för den delen köper jag inte just den Superman. Superman tilltalar mig inte så mycket som karaktär han är för stor för stark för min smak.

Spindelmannen var den tidning jag läste först. Visst, jag läste lite Stålmannen också i ungdoms dagar, tarzan, buster, kalle anka, apache, buffalo bill, fantomen etc. Men det var Spindelmannen och sen också alla Marvel tidningar som sålde mig totalt. Kanske inte Fantastiska Fyran och inte så mycket Hulken främst Elektra, X:Men, Spindelmannen och Nick Fury är häftig med.

Jag vet inte om jag kommer att växa ifrån det här med att vara ett serieförlag trogen. Visst jag kommer att göra avstickare, Miller etc. Men någonstans är det Spindelmannen som gäller. Just nu läser jag endast The Amazing Spider-Man och samlar mest på Elektra och svenska Spider-Man.

Men visst det är en fascinerande tanke att följa en författare genom olika genrer och superhjältar. Men hellre då så föjer jag karaktären. Mina serietidnings-ögonblick kommer kanske pinsamt nog stanna vid Marvel. Men det är oroande nu när jag har de mesta Elektra. Varför lade de ner Elektra? Varför fick Elektra filmen så dåliga recensioner?

Får man höra om andras personliga serietidnings-ögonblick så kan det vara så att min Marvel fokusering vidgas. Måste tänka på ekonomin och frugan också...
Idrottsläraren



"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".



"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 11866
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » tor 20 sep 2007, 17:16

Elektra blev ju klart överanvänd, trots allt borde hon dött där för länge sedan, Miller skapade en säljande figur som sen blev en kvinnlig Wolverine ungefär.

Elektafilmen är ju mer eller mindre menlös imo, den är sämre än Daredevil och redan den var rejält fånig.

Jag är olik dig i att jag följer författare först o främst, oavsett vad de gör, men även en del figurer (tyvärr blir man oftast besviken när man gör detta då nya team kan vara totalt värdelösa).

För mig är Amazing Spider-man en mainstream standard 1A tidning, där bär det aldrig riktigt iväg nånstans, det är den trygga linjen bara.
Jag vill ha nåt mer än bara underhållningen i dessa oändlighetsserier.

Appropå inget "Superman" stavas det, det är ingen figur som tilltalar mig heller egentligen men DC är så mycket mer idag.
Marvel har snöat in på superhjältekonceptet, jag hoppas de börjar exprimentera en aningen mer, typ Alias tex.

Jag menar jag skriker snart om Bendis ska göra alla serier åt Marvel :-D
Han är bäst i sina egna projekt som Powers eller Alias, i övrigt är han ibland rätt ok (Daredevil tex.) eller rätt slätstruken (new Avengers).

Just nu är jag en hel del inne på serier från andra bolag, mer The Boys, The American Way, Astro City om man ska hålla sig till superhjältekonceptet enbart (vilket jag inte gör).

Men jag läser mycket äldre serier med, det finns alltid nåt nytt att upptäcka, det är de där guldkornen jag vill åt, och inte sällan är det de serier som hänger samma minst hårt med huvudfåran hos bolagen.

Så jag garvar med JLI/E av Giffen, eller läser blodig grim and gritty hos Grells Green Arrow, svunna tider.
När det gäller Marel är jag inne på att försöka skaka ihop mer Master of Kung-fu tidningar, då de inte kommer reprintas och serien som sådan är en av 70-talets absolut bästa imo.

9mm, i'm never further away than that.

Användarvisningsbild
spindelmannenelektra
Near Mint
Inlägg: 2245
Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
Ort: Sverige

Inläggav spindelmannenelektra » tor 20 sep 2007, 21:15

Några mer Elektra mega serietidnings-ögonblick. Reply till agentums angående att Elektra skulle vara överanvänd? En kvinnlig Wolverine?

Har du läst:
Elektra Assassin av Frank Miller & Bill Sienkiewicz
Elektra and Wolverine The Redeemer Greg Rucka Yoshitaka Amano
Elektra Lives Again" Miller & Varley
Marvel Knights Elektra av Rodi and Chen
Witchblade & Elektra av Turner D-tron Finch Weems Smith
Elektra & Cyblade av Holguin Mackie Finch Tan Van Wormer Chun Wengler
och kanske den mäktigaste Volumen och den som är svårast att få tag på:
Daredevil Elektra Love and War av Miller & Sienkiwicz.

Läser du dessa ordentligt speciellt Millers versioner, så betvivlar jag starkt kommer att du kommer att säga att Elektra är överanvänd. Och jag tror också du kommer att se filmen Elektra med andra ögon efter du läst dessa nummer. Det har fått fram en hel del nyanser i filmen som jag tror endast äkta Elektra fans kan se. 99,95 % av alla tycker säkert illa om filmen men jag diggar den skarpt och inte bara för att Jennifer Gardner är sexig. Garner är inte så sexig men karaktären Elektra är mycket sexig och fokuserad. Den klart mäktigaste kvinnligaste superhjälten som jag känner till i alla fall.

Jag var inte så där mega fascinerad av Elektra första gången jag läste om henne i Daredevil eller om det var i något Hulken nummer från 80-talet med någon extra Daredevil. Men det var något i Millers beskrivning av henne som drog henne till mig. Att hon blev så förstörd att hon vill döda sin egen kärlek. Att sen komma ut från detta och igen se ljuset det är djupt. Jag fick tag i några Elektra Assassin när jag pluggade i Australien 93, jag tyckte att det var fräckt att ha en sådan relativt tidig (1986) Elektra. Tyckte teckningarna var fruktansvärt fula och handlingen verkade mer eller mindre obegriplig. Så jag läste inte dem då utan sparade dem mest. Den finns ju inte så där jätte många fristående Elektra tidningar så jag kände att jag kanske kunde fixa en komplett samling av dem.

Nu för ett tag sen (2 månader sen) läste jag en recension om Elektra Assassin, se:

By Marie Lindley (Leeds, England)

I first read Elektra Assassin over 10 years ago - it was a Christmas present from a more than usually enlightened uncle. It was the second comic I ever read (the first being Alan Moore's wonderful "Watchmen") As another reader has said, I didn't like it the first time I read it.
It hooked me though. I read it again and again and again. I think I must have read it about eight times in as many months - lingering over the strange, twisted sometimes ugly artwork, wondering what was going on in between the panels, getting to grips with the story.

Finally, I decided that Elektra Assassin is a great story - it remains one of my favourites and is powerful enough to stand the frequent re-reading. There's a lot going on here. It is rich and strange, it will challenge you. It is hard work, but it really is worth it. Read it. Read it again... persist. You'll get to like it.

If you do - then get hold of Peter Milligan's "Enigma", Frank Miller's "Dark Knight Returns" the aforementioned "Watchmen" - oh and give Neil Gaiman a try. If you're really brave, you could risk Peter Milligan's "Shade the Changing Man" (DC Comics) - I don't know about availability of back issues and they've never printed these collected - but for sheer surreal and twisted adventure, it won't be beat.

Och en annan recension:

During the mid to late 80's Frank Miller was at his prolific best, pushing back the boundaries of what comics could be with the likes of Ronin, Batman: The Dark Knight Returns, Batman: Year One, Hard Boiled, and Daredevil: Born Again. These were all good, old-fashioned, fast-paced action/adventure stories bursting with crackling dialogue, gripping drama and oh-so dry humour, told in a new and innovative way. Elektra: Assassin is different from these other comics.
There are no likeable characters, the first chapter won't make any sense and the dumb-witted hero looks like an ugly porn star from the seventies. Also, it doesn't help when Elektra, the heroine of the piece only has about two lines of dialogue to utter throughout the entire length of the book. You won't like it the first time you read it. It doesn't care if you like it or not.

It is however, one of the most incredible comic books that you will ever read. Totally surreal in its' intent, this is Marvel comics on acid. Its' remarkable illustrator Bill Sienkiewicz uses everything in his considerable armoury ranging from traditional fine art painting methods to Crayola crayons in order to tell a very intricately crafted, yet effortlessly beautiful story. In truth it is more his book than it is Frank Miller's.

While reading, you can feel the raw energy as the two creators; both on the top of their game spark off each other and propel themselves onto a higher plane of creativity.

En annan recension

euan (Watford) -
First a bit about myself. I'm 30 and I've had a dabbling interest in comics my whole life. I've travelled the world a bit and everytime that I find a comic store I enter it with one thing on my mind. Do they have a copy of Elektra Assassin? You see I used to own a copy. I made the mistake of lending it to someone who did not return it and I was staggered to learn that it is now out of print. The story line was one of the darkest that I'd read at the time, absolutely compelling. Sienkiewicz manages to draw Elektra in an, at the same time, erotic yet ugly perspective that I've yet to see equalled. His artwork complements Miller's story perfectly, a true marraige of styles. It is suprerior to Dark Knight Returns in this respect and that is saying a lot. So, I'm overjoyed that this work is being re-released, it's way overdue. For those of you that are about to read this for the first time, you have my envy. As for me and others like me who have read it before, I'll snap up a copy as soon as it becomes available and not lend it to anybody. When that happens, I guess I'll have to find another excuse to go into comic shops ;)

Det var dessa recensioner som fick mig att inse att jag måste se till att läsa den ordentligt. Jag köpte då den i Paperpack. Det var en skön upplevelse att läsa den jag nästan darrade mig igenom den. Jag erkänner att dessa sk fula teckningar var klockrena. Nej jag måste läsa den igen ikväll och kanske skall jag läsa Dardevil Elektra Love and War också trots att det var den dyraste tidning jag köpt. Frugan får vänta jag måste läsa denna Elektra bok. Läste att någon fått köpt Omnibus Daredevil Love and War på forumet, mäktigt. Fast Daredevil Elektra Love and War kan vara mäktigare.

Det är dax för ett superhjälteserietidnings-ögonblick.

spindelmannenelektra



Idrottsläraren



"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".



"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 11866
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » tor 20 sep 2007, 21:53

Tja åsikterna går isär, jag tyckte hon hade gjort sitt när Miller lämnade bygget så att säga, men Marvel har få starka kvinnor i sit stall egentligen, men nu är hon ju inte en hjältinna.

Så det är väl därför hon blev populär och fortfarande kan dyka upp.

She-hulk och Ms.Marvel är väl nästan de enda hjältinnor som haft egna böcker i nån omfattning i princip i MU.
Så de är få, det tror jag påverkade en hel del intresset.

Du har en favoritfigur helt enkelt, för mig är Daredevil betydligt intressantare och jag tycker inte Elektra själv var så mycket annat än en intressant figur vid sidan av honom.

Men sånt där kan man aldrig komma överens om.

Millers bästa run på Daredevil är definitivt den första, nummer 191, när han spelar rysk roulette med en sängbunden bullseye är min absoluta favoritepisod, den var bar även på svenska faktiskt, den blev man tagen av på allvar.

Miller har sen mest upprepat sig, det är alltid den här hårda grejen han kör med "i'm the goddamn Batman" osv, så nä han är inte så förnyande imo, jag ser inte en Alan Moore i honom för han är mycket mer mångsidig.
Dock imponeras jag ju i stor mån av folk som kan teckna och skriva bra manus med, de är kompletta på nåt sätt och kan vara ganska självgående.

Senaste mer beståendse intrycket för mig var DC's Starman från 90-talet.
Det är en 80 numer llång story med ett riktigt slut, vilket jag jublar åt.
Den handlar om en som tar över manteln som Starman från sin far när hans äldre bror dött, han tror dock inte på latexdräkter så sånt använder han inte.
Vi får följa honom genom hans karriär, den handlar om hur det är att vara far, vara en son och en hjälte, så mycket mer än bara det vanliga slå på käften.

Man kände sig verkligen nere ibland, jag vill aldrig att de tar tillbaka Jack igen, slut är slut i detta fallet.

Sen var ju The Spectre från 90-tal bra, jag är inte kristen eller tror på något övermänskligt, men denna serie ställer verkligen mycket på sin spets, djupt imponerande.

Sen kan man väl inet annat än imponeras av Moores LOEG.

Fasen försöker hitta nåt nyt som berört mig djupare, men fasen det är inte lätt, finns massor jag gilat som Supreme Power till Ultimates o en massa i mellan, men de är mer bra storys, som en bra serie på TV liksom.

Det mesta Mike Grell gjorde tilltalar mig djupt, från The Warlord via Jon Sable till Green Arrow, men han är ju tyvärr inte efterfrågad längre.
Det är pga av hans GA jag har GA som avatar egentligen, han beskrev en man som gjorde så gott han kunde, inte var perfekt eller alltid hade rätt, som ofta gjorde vad som krävdes.

Nu sitter väl de andra o undrar hur fan man kan bli berörd av superhjälteserier, hehe.

Men det sägs ju att det måste till japaner eller amerikaner för att få till de där riktiga snyftarna.[:o)]

Det är därför jag tjatar om att jag saknar bristen på kontinuitet i många serier, jag vill ha en upplevelse inte bara några billiga garv o så börjar det om igen.

Dock ska sägas att är det nåt jag läst om mycket så är det de komiska serierna som JLI/E, Blue Devil mfl, de är riktiga keepers.

Serier kan vara det mesta egentlien och kan ej ersttas av böcker eller film, hoppas fler kan förstå det.
9mm, i'm never further away than that.

Användarvisningsbild
spindelmannenelektra
Near Mint
Inlägg: 2245
Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
Ort: Sverige

Inläggav spindelmannenelektra » lör 22 sep 2007, 05:01

Den där Starman verkar bra får nog ta mig an den. Tack Agentum, luqaz och tfels. Är det inga mer som har lite serie tidnings-ögonblick? Tycker sånt är mkt intressant att läsa. Det är intressant att höra om vad det är som gör att vi börjar läsa superhjälte serier, vad det är som drar oss så mkt.

Har nu haft ett litet serietidnings-ögonblick. Daredevil Elektra Love and War. Saknade Elektra lite grann i början men, vilka otroliga bilder. Daredevil kan väl aldrig förut varit ritad så hjältemässig och "enkel-perfekt". Sienkwitz kan få mig att tycka om vilken karaktär som helst. Eller är det Sienkwitz tillsammans med Miller som skapar detta "skapande". Svårt att säga. Läste efter detta hela Miller's Spider-man Uppsättning. The Complete Frank Miller-Spider-Man. Vet inte vad jag tycker. Miller skriver i förordet så här att han älskar alla Marvel figurerna men hans favorit är Spider-Man därför att:

" Personality. Every move Peter Parker was so distinctive he didn't really need a costume. Also, for all his powers, he was a bit of a geek. He had trouble getting a date. He screwed up from time to time. Steve Ditko and Stan Lee made Spider-Man my secret pal."

Aldrig riktig sätt Spider-Man som en "secret pal" men visst han har guidat mig genom livet emellanåt. Har aldrig tänkt att han har svårt med brudar hellre, men klart tufft har det varit. Tycker han verkar få det han vill ha hela tiden. Eller?

Alla Spider-Man för mig är väl egentligen bra serietidnings- ögonblick. Varför vet jag inte. Han har ju funnits där hela tiden, en gång i månaden i alla fall. [:)]. Kan inte riktigt säga vilken Spider-Man jag tycker är bäst förutom då Gwen Stacy episoderna. Vill gärna inte följa en och samma författare tycker om när serierna skiftar författare det är alltid bra med nya tankebanor. Det är väl därför Elektra fungerar så bra för mig för det är väldigt många som har skrivit om henne.

Kevin Smiths Spider-Man tolkning är ju intressant också, men väldigt vulgär känns inte riktigt Spider-Man autentisk vilket gör den intressant. Har genom åren inte reflekterat så mkt över vem som ritar eller vem som skriver utan bara varit en stor idol av Spider-Man. Kanske naivt men sån är jag. Det är klart ibland tänker man hur tänker författaren nu, vad har han fått det härifrån. Men någonstans finns alltid det där autentiska kvar i serien det som Lee och Ditko skapade i det första Amazing Fantasy numret av Spindelmannen. Eller?

Hur grymt hade det inte varit att få skriva en egen Spider-Man story. Har ni här på forumet börjat sågot sådant. Vi är väl ganska många Spider-Man fans här. Att skriva en Spider-Man story tillsammans. Som skrivit innan skulle jag gärna fördjupa Mary Janes sorg över Stacy lite grann. Sen skulle jag se Ben Riley igen, kanske inte att han uppstod men någon form av dröm, kanske en "What if" variant. Sen skulle jag gärna se en Team-Up med klon-Gwen Stacy och Elektra. Kanske Elektra, Spider-Man, Ben Riley och Gwen Stacy i en och samma tidnig. Ja tack det skulle vara nice. Det skulle vara ett riktigt serietidnings ögonblick för lilla "ego" jag.

En kort replik till Agentum. Jag ser definitiv Elektra som en hjältinna. Visst hon var assassin men det var pga av The Hand, Ninjas, droger och tuff bakgrund. Men när hon mötte kärleken då fann hon sitt goa jag. Så som alla gör antar jag.[^]



Idrottsläraren



"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".



"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 11866
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » mån 24 sep 2007, 15:56

Sienkwitz ar väldigt viktig för Moon Knight med, egentligen har inget kommit i närheten av när han och Moench gjorde den serien i början av 80-talet när det gäller den karraktären, övriga förftare har inte förstått figuren alls.

Ok ett vettigt försök gjordes väl nyligen "The Bottom", där man får välja MK när han försöker ta sig tillbaka från absoluta botten.

Spider-man kändes bättre när han var en outsider, när han inet var allmänt känd och hade allting i världen, nog kändes det lite som om bara "jag" som läsare visste om hemligheterna, nu är det Avengers o demaskering, supermodellfru, pengar som gräs osv.

9mm, i'm never further away than that.

Användarvisningsbild
Krian
Fine
Inlägg: 217
Blev medlem: mån 17 okt 2005, 09:29
Ort: Sverige
Kontakt:

Inläggav Krian » mån 24 sep 2007, 19:52

Tycker det är starkt av Marvel att våga göra en sån dramatiskt förändring för en karaktär som att göra hans identitet offentlig. Sedan kan jag tycka att det var bra onödigt och att jag föredrar den gammla hederliga kvarters spindelmannen. Men visst är det kul att de gör en förändring. Ska bli spännande att de hur de hanterar det i framtiden när civil war är över.

Mitt egna starkaste ögonblick var nog för drygt 9 år sedan när jag läste spindelmannen nr 8/98, nummret där Norman Osborn gjorde comeback och Ben Reilly offrade sig för Peter. Låg och läste en sommarkväll med Scorpions skiva "Crazy World" spelandes i bakgrunden. Lagom till jag kom fram till slutet, som John Romita Jr tecknat, började "Send me an angel" spelas. Den låten med Bens död blev en ganska stark upplevelse, då jag gillade karaktären Ben och det var honom man hade fått följa i över ett år.
Men att han ska återintroduceras? Det kommer säkert att hända, i Marvels universium är man aldrig död speciellt länge. Men jag har svårt att tänka mig att det skulle vara bra. Kanske i en, som tidigare nämnts, "What if"-historia.

EDIT: Någon felstavning, vågar inget annat sedan tråden i Loungen dök upp [;)]

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 11866
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » tis 25 sep 2007, 08:21

Faktum är att klonsagan gick åt skogen, Parker skulle ersättas av den nya Spider-man, men till slut bangade Marvel ur.

Tanken var att få en ny ung mer fri SM igen, men de nötte alldeles för länge på det hela och så blev de tvugna att göra sig kvitt alltihop bara.

Jag gissar att mycket lite kommer förändras, Marvel är inte kända för stora förändringar direkt, samma snubbar ränner runt ännu som på 60-talet i stort sett.

Civil war är väl ett sätt att skapa en egen stor happening så som DC har haft med sina Crisis, själv föredrar jag att allt slutar och författarna får chansen att skriva bra storys utan att behöva knyta ihop allting, hårt styrda av redaktörerna.

I slutändan är det inget sånt här som blir bestående, ser man bakåt så har det mesta sånt här varit mediokert, men då var det åtminstonde ganska kortvarigt, nu drar det åratals på sakerna.
9mm, i'm never further away than that.

Användarvisningsbild
Labrador Road 26
Gem Mint
Inlägg: 12270
Blev medlem: tis 13 dec 2005, 05:53
Ort: Stockholm

Inläggav Labrador Road 26 » tis 25 sep 2007, 11:17

[quote="Agentum"]

She-hulk och Ms.Marvel är väl nästan de enda hjältinnor som haft egna böcker i nån omfattning i princip i MU.
Så de är få, det tror jag påverkade en hel del intresset.
[/quote]
Inte att förglömma Dazzler, 42 nummer i egen tidning, en graphic novel och miniserien Beauty & The Beast, plus förstås X-Men och Excalibur-tidningarna.
http://en.wikipedia.org/wiki/Dazzler
With great collections comes great responsibility.
larsa66 till mig: Ibland tror jag att du skulle bli en bra seriefigur med dina starka åsikter och kommentarer.
E Dahlén: Mycket klokt - så sant! (Lägger till Sallander i raden av epokgörande filosofer)

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 11866
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » tis 25 sep 2007, 11:40

Imponerande med tanke på att det var nån form av discofigur.
Har aldrig läst nåt nummer.

Men marvel har saknat en Wonder woman, en Supergirl, Batgirl eller kanske en Catwoman lite, de har sålt en del tidningar, i Marvels värld är det karlarna som säljer tydligen.

Fast jag tycker Byrnes sens. She-hulk är guld, trots avsaknad av ärkefiender osv, minns inte men den gav väl 60 numer åtminstonde utom alla special osv?
9mm, i'm never further away than that.

Användarvisningsbild
DanielSchenström
Fine
Inlägg: 251
Blev medlem: tor 08 feb 2007, 17:04
Ort: Enköping
Kontakt:

Inläggav DanielSchenström » tis 25 sep 2007, 14:10

Exakt hur många nummer Byrne gjorde av den går säkert att kolla, men Steve Gerber gjorde ju ett långt gästspel i serien som i mina ögon är en stor dipp i kvalitén. Den är öht en av Byrnes bästa egna alster i mina ögon.

Annars är väl Spider-Girl och Spider Woman de två mesta långkörarna av deras superhjältinnor.

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 11866
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » tis 25 sep 2007, 14:47

Jo Byrne slutade efter ett tag mins jag och återkom sedan efter kanske 15 nummer eller nåt.
Gerber är duktig, men jag håller med, han hade märkbart ledsnat på Marvel vid det laget (ja ni vet ju att det blev en del bråk där).
Jag gillade Byrnes införande av att She-hulk flumgrejor med att hon kunde tilltala läsaren, begripa att hon var en seriefigur och ta genvägar i tidningen osv.
Gerber ignorerade ju det bara tyvärr.
Med tanke på att detta är en tidig 90-tals serie så får man säga att den är bra, allt var så mörkt o hårt då, men denna serie var sådan att man verkligen undrade vad som skulle hända i nästa nummer, då i princip vad som helst kunde hända, saknar sånna serier idag, och Byrne är för sur o grinig idag för att göra nåt liknade.

Snubben som gör She-hulk nu har ju lånat en del av Byrne, men jag tycker inte han når riktigt fram, sen har han haft en del taskiga tecknare med, när det gäller She-hulk är ju hennes look viktig då det anspelas på det väldigt ofta i serien.
Men det är en helt ok serie
9mm, i'm never further away than that.

Användarvisningsbild
spindelmannenelektra
Near Mint
Inlägg: 2245
Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
Ort: Sverige

Inläggav spindelmannenelektra » tis 25 sep 2007, 21:59

Håller med om att det inte finns jätte många kvinnliga marvel hjältar men visst finns det några st. Min egen favorit är Elektra (Volume 1: 1-19, Volume 2: 1-35 är ok, men främst diggar jag de "mini-series" som jag nämnt längst upp på tråd) )som ni säkert förstått. Jag tror Spider-Girl är den hjältinnan som det gjorts mest serietidningar om men sen tror jag det är Elektra om man räknar med alla "mini-series", kanske Spider-Woman.

Sen har jag följande lista med kvinnliga marvel hjältar:
1. Gwen Stacy Klon- blev ju superagent, måste väl ses som en hjälte, har inte skrivits någon serie om henne så vitt jag vet.
2. Spider-Woman, den nyaste av de 3-5st som varit. (Såg att ni hade en tråd om detta förut) Tycker inte om den nya serien om hennes origin av Bendis men de gamla var riktigt bra, våran Tarantella är ju riktigt bra. Hon är helt ok i New Avengers också.
3. Wasp De gamla Avengers var riktiga serietidnings ögonblick också, ibland i alla fall. Wasp är tydligen nu med i The Mighty Avengers, se länk:
http://en.wikipedia.org/wiki/Wasp_%28comics%29
4. X-23 är ganska cool, hon har ju några egna tidningar. Klon av Wolverine. Hon har man ju haft lite ögonblick med. se länk: http://en.wikipedia.org/wiki/X-23
5. Mary Jane var väl för en kort frekvens Spider-Woman i något gammalt nummer, det var häftigt.
6. Miss Hulk är ju helt ok.


Däremot tycker jag aldrig X:Men har haft någon riktiga stjärna. Emma Frost är ju populär bland många, har ju fått ut en hel del egna tidningar. Rouge är ju ok, fast hennes mini-series 1-12 var riktigt tråkig. Jean Grey är ok, har väl varit med i några mini-series. Storm är nästan för gammal nu tycker jag, några mini-series? Kitty Pryde verkar ju älskad i USA, hon är i min smak väldigt menlös. Någon mini-series?

I en gammal The Defenders tidning (1981) hittade jag följande kvinnliga superhjältar: Valkyrie, Clea, Red Guardian, Hellcat. Red Sonia var väl en Marvel hero också? Det finns många mer, men det är brist på dem, det kan man ju lugnt säga. Tacka vet jag Elektra.
Idrottsläraren



"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".



"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 11866
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » tis 25 sep 2007, 22:23

Defenders var guld så länge Gerber skrev den, riktigt bra för att vara 70,tal, jag rekomenderar att ni köper Essential Defenders 1 och 2, över 1000 sidor defenders i svartvitt för nästan inga stålar.

9mm, i'm never further away than that.

Användarvisningsbild
spindelmannenelektra
Near Mint
Inlägg: 2245
Blev medlem: ons 19 sep 2007, 00:25
Ort: Sverige

Inläggav spindelmannenelektra » fre 28 sep 2007, 23:17

Nu har jag äntligen fått en komplett samling Spider-Man/Spindelmannen från 1974-2007. Det var ett riktigt "gött" serietidnings-ögonblick att få den sista tidningen nr 12 1993. Det är helt otroligt, jag är 32 år och jag läser fortfarande Spider-Man. Fast jag verkar inte vara ensam om det, "Thank God". Klart jag tappade intresset när jag var 16-17år. Spindelmannen/Spider-Man gav mig inte så mycket då. Jag läser knappt de svenska varianten längre heller för den delen. "Civil War" är inte riktigt min smak. Jag är trött på det, jag vill hellre ha lite Spider-Man nostalgi med Gwen Stacy eller Ben Riley.

Tycker pinsamt nog mitt eget manus (Jag lade ut det här på forumet, men jag fick inte så mycket respons så jag tog bort det igen.) är bättre än det som skrivs nu. Visst jag kan inte skriva, men min idé var vass i alla fall.

Skriva gärna mer om era höjpunkter i ert "superhjälte-läsande".

Idrottsläraren



"I may not agree with what you say, but I will defend to the death your right to say it".



"We all walk a fine line between extremes the key is not to trip".

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 11866
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » fre 05 okt 2007, 17:16

Tja, läste om Sleeper i helgen läste den i följd nu så man hängde med lite mer.

Fruktansvärt tung story av Brubaker, handlar som namnet antyder om en agent som placeras med fiendens agenter och arbetar med dem tills han får klartecken av sin chef som är den ende som vet om detta om hur han ska aggera.
Chefen blir skjuten i huvudet och hamnar i koma.
Nu är det inte kul för snubben längre, alla i hans agentgrupp tror ju att han är en förrädare som gått över till fienden, och de han arbetar med nu är ju inte direkt några han kan lita på.

Det är ingen egentlig superhjältestory även om den utspelar sig i Wilstorms universum, visst agenterna har olika krafter(inga spandexdräkter eller liknade), men ofta underliga sånna, vår huvudperson har förmågan att absorbera smärta och sen avge dem i ett offer.
Han har ingen känsel överhuvudtaget och måste alltså få stryk eller bli skjuten för att ha några krafter, ett väldigt öde för honom.

Sen har vi en tjej bland agenterna som måste spöa skiten ur folk och mörda för att må bra och få fysisk styrka, om hon inte gör det så blir hon sjuk och dör.

Extremt rafflande som de sa förr, man vet fasen inte ut eller in när huvudpersonen går på nitar, blir avslöjad eller rent allmänt blir utspelad med av de båda sidorna.
Han är ju tvungen att mörda för den "onda" sidan med för att spela med.

Skulle funka kanon som en film eller en kortare miniserie på tv.

Slutet är fruktansvärt hårt måste jag säga, man blir sittandes och tänkandes en bra stund efter, sen måste man läsa nåt skoj i vanlig anda som uppvägning.
Dock är det en fruktansvärt mörk story, noir käns soligt i jämförelse.

Skönt dock med en serie som har ett slut och inet kan bli nåt evighetslarv.
9mm, i'm never further away than that.


Återgå till "Superhjältar"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst