Den smurfiga smurftråden

Diskussioner om främst de fransk-belgiska albumserierna men även andra serier som härstammar från Europas serie-Mecka.
Användarvisningsbild
Ingemar
Near Mint
Inlägg: 2434
Blev medlem: lör 12 mar 2005, 18:34

Den smurfiga smurftråden

Inläggav Ingemar » lör 16 feb 2008, 09:58

För att Johan&Pellevin-tråden ska få handla om dem och inte smurferna så tänkte jag att vi kunde ha en ren smurftråd.

Gillar man J&P så kan smurferna vara väldigt irriterande; de är smmå blå tomtar som gjorde så att J&P-serien avslutades i förtid. Men, de har kvaliteer också.

Ska man fråga om era favoritsmurfhistorier? Jag har nämnt några i granntråden, men med risk att upprepa mig:

Trolleriägget: Sanslöst roligt helt enkelt, från erövrandet av ägg (med gnällsmurfens kommentarer), till det vilda önskandet och det märkliga slutet.

Den flygande smurfen: Uppbyggd som klassiska upprepningsvisor läggs det till fler och fler klagande smurfer tills han äntligen lyckas... "Nå, var är mina valnötter?" Förstklassig "tema med variationer"-fars!

Smurfrik den store/Supersmurfen: Härlig nidbild av hur en diktatur uppstår. Precis allting händer.

Ett album till är mycket speciellt: "Smurfina"/"Den lilla smurfan". Jag vet inte vad jag skall tycka om det, för dess bild av kvinnan är svårsmält, och frågan blir vem den gör narr av. Kanske av männens syn på kvinnan. Hon är precis lika olidlig före och efter skönhetsbehandligen, men smurferna blir helt hypnotiserade av hennes blonda (!) hårsvall. Jo, det är nog en nidbild av mannen i ännu högre grad än kvinnan, ett fantastiskt avtryck av våra svagheter.

Sedan finns det ju många andra, men det är roligare att titta på toppar än bottnar. En botten kan jag nämna: när tre smurfer råkar bli föryngrade, och plötsligt börjar falla in i korkade äldreföraktsklyschor. Det funkade inte, blev inte roligt.

Vad har ni för smurforiter?

Användarvisningsbild
Rufus
Moderator
Inlägg: 3801
Blev medlem: fre 14 jul 2006, 19:35
Ort: Sverige

Inläggav Rufus » lör 16 feb 2008, 14:27

Jag tycker att Pellevin förvisso tillför en del intressant i Johan & Pellevin-serien, men i övrigt känns den serien mest som en "dussin-serie" eller vad man ska säga. Alltså inget speciellt utan en äventyrsserie bland många andra äventyrsserier i mängden.

Smurferna däremot var ett närmast genialiskt tillskott i den serien. Både som seriefigurer och som merchandise. Och många av smurfalbumen är underskattade, tycker jag. Många ser ju dom som serier för endast små barn, men så är knappast fallet. Det finns en hel del samhällssatir och dyl i flera av dessa seriealbum, och visst är flera av dom kul också.

Användarvisningsbild
Ninix
Very Good
Inlägg: 119
Blev medlem: lör 22 sep 2007, 22:15

Inläggav Ninix » sön 17 feb 2008, 17:27

Och många av smurfalbumen är underskattade, tycker jag. Många ser ju dom som serier för endast små barn, men så är knappast fallet. Det finns en hel del samhällssatir och dyl i flera av dessa seriealbum, och visst är flera av dom kul också.


Vilket bottnar i en fråga om yta och innehåll. Många ser ju bara smurferna som Ingemar skrev "små blå tomtar" (hur nu tomteliknelsen gör sig gällande?)och ser inte förbi att de små blå kan ha osöta egenskaper som ex. maktfullkomlighet. Det finns likaså ett djup i serierna som kan uppskattas av vuxna. På samma sätt finns det mindre allvarliga historier som olympiska smurfspelen, som kanske tilltalar den yngre publiken. Vi unga vuxna kan alltid fnissa åt 27, 27, 27....

En av mina favoriter är smurfbråk och bråksmurfar, som på ett humoristiskt sätt visar på hur vi smurfer fäster så stor vikt vid vad som egentligen är petitesser.

Fast egentligen gillar jag inte smurf [:)]
"Han skrev ned allt han såg. Oftast blev det föregående mening."

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 12441
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » sön 17 feb 2008, 17:55

En värdelös är iaf den där med flera historier i, lågvattenmärke får jag säga, minns inte vad den heter.

Ok var väl Astrosmurfen

I övrigt kan jag inte se det geniala i Smurferna jämföt med J&P, jag är ledsen men jag ser det inte, ja ur rent serieperspektiv då alltså.
annars fattar jag ju att de små blåa tomtarna har potential att dra in massor av stålar på en massa kringmerchandise.

Men alltså se hur liten deras värld r, det är byn och så Gargamels ståtliga byggnad ungefär, man kan inte förvänta sig att de reser längre.

J&P har ju hela sin värld att besöka, allt från länder långt bort med ungdommens källa via jättar till kunges slott osv osv osv, i mina ögon outtämligt, bara fantasin kan sätta stopp för vad de skulle kunna göra.

Men så är det inte med smurferna storysarna måste röra sig runt dem själva och deras by för att funka.

Jag tycker tom att tex de här Klorofyll albumen är bättre där, det finns liksom mer värld, mer att upptäcka.
De är väl iofs rätt gamla många av dem, men de är i mina överlägsna smurferna, vad tusan heter tecknaren? vill minnas att de är klart märkbart inspirerade av faschismen som förekommit.
Edit:
Macherot hette tecknaren iaf och de började komma 1953 tydligen.
Kanske borde ha en egen tråd, eller har ni inte läst dem, jag tycker de är läsbara ännu personligen, de är ju riktigt hemska egentligen om man tänker efter.

Detta är min åsikt i frågan.
9mm, i'm never further away than that.

Användarvisningsbild
Ingemar
Near Mint
Inlägg: 2434
Blev medlem: lör 12 mar 2005, 18:34

Inläggav Ingemar » sön 17 feb 2008, 20:54

Ninix skrev:
som Ingemar skrev "små blå tomtar" (hur nu tomteliknelsen gör sig gällande?)

Enkelt: Citat ur J&P, "Det glömda landet": "Jag vill ha min tomte!" Och glöm inte att tomtenissar är just små lustiga figurer i luvor. (Jultomten, däremot, är inte en tomte! Han är för stor.)
En av mina favoriter är smurfbråk och bråksmurfar, som på ett humoristiskt sätt visar på hur vi smurfer fäster så stor vikt vid vad som egentligen är petitesser.

Sant, den är faktiskt inte dum. Ytterst frustrerande, smurfskruv och korksmurf. Men även i verkligheten blir det mycket bråk över sånt.

Användarvisningsbild
Ninix
Very Good
Inlägg: 119
Blev medlem: lör 22 sep 2007, 22:15

Inläggav Ninix » mån 18 feb 2008, 10:08

Enkelt: Citat ur J&P, "Det glömda landet": "Jag vill ha min tomte!" Och glöm inte att tomtenissar är just små lustiga figurer i luvor. (Jultomten, däremot, är inte en tomte! Han är för stor.)


Ha,ha det hade jag glömt men då gör jag en Johan och höjer med en drake...Uttrycket tomte tjänar ju lika bra åt andra hållet. Lägg bara på ett jävla framför, så har vi genast ett uttryck för smurfhatarna. [:)]

Sant, den är faktiskt inte dum. Ytterst frustrerande, smurfskruv och korksmurf. Men även i verkligheten blir det mycket bråk över sånt.


Ja och det kan vara väldigt underhållande att se hur små saker kan få oändliga proportioner och hur långt människor är villiga att gå för att få/ha rätt.

En av favoritscenerna i historien är den med smurf vars gräns mellan nord och syd går genom hans hus och vilka bekymmer detta orsakar honom. Ger han lilla smurfan en smurf med te, eller en kopp med smurf, beroende på vilken sida om gränsen han befinner sig. Responsen från smurf blir att han inte talar med nordsmurfer.
Återigen en koppling till vår verklighet, vissa problematiserar och andra gör det inte.
"Han skrev ned allt han såg. Oftast blev det föregående mening."

Användarvisningsbild
Rufus
Moderator
Inlägg: 3801
Blev medlem: fre 14 jul 2006, 19:35
Ort: Sverige

Inläggav Rufus » ons 11 jun 2008, 15:34

Det har blivit en hel del diskussioner om Smurferna i "Fem bästa Peyo-albumen"-tråden. Diskutera gärna Smurferna, men det här är den rätta tråden för det.

Förövrigt håller jag med Agentum om att albumet "Smurfhistorier" helt klart hör till de sämre. Korta skämthistorier på en sida (Eller två på en sida? Det var många år sen som jag läste det.) De faller platt och är sällan ens roliga. Nä, Peyos styrka var verkligen inte ensidesskämt, utan hela välgjorda albumhistorier med bra eller fungerande stories, samhällssatir och lite humor här och var.

Ursprungligen postat av Ingemar
Sedan finns det ju många andra, men det är roligare att titta på toppar än bottnar. En botten kan jag nämna: när tre smurfer råkar bli föryngrade, och plötsligt börjar falla in i korkade äldreföraktsklyschor. Det funkade inte, blev inte roligt.


Vilket album är detta? Är det Baklängesklockan?

Användarvisningsbild
Ingemar
Near Mint
Inlägg: 2434
Blev medlem: lör 12 mar 2005, 18:34

Inläggav Ingemar » ons 11 jun 2008, 16:06

Anders1 skrev:

Ursprungligen postat av Ingemar
Sedan finns det ju många andra, men det är roligare att titta på toppar än bottnar. En botten kan jag nämna: när tre smurfer råkar bli föryngrade, och plötsligt börjar falla in i korkade äldreföraktsklyschor. Det funkade inte, blev inte roligt.


Vilket album är detta? Är det Baklängesklockan?

Det låter riktigt. De förtrollas av en baklängesklocka hos Gnagelram/Gargamel.

Förresten, en fundering kring smurferna och deras begränsade miniatyrvärld: Det kan vara både en för- och nackdel. De bättre smurfalbumen växer i begränsningen. Den lilla världen blir en skön skrattspegel av vår egen. En större värld är allt kan hända lider också av bristen på gränser. Johan&Pellevin är som allra bäst inom slottets ramar, i de underbara upptakterna, men ute i världen finns allting och just därför blir det mer enahanda... tror jag.

"Smurfbråk och bråksmurfar" är något av ett mästerverk i det begränsade formatet: Allt händer inom smurfernas lilla värld och det räcker långt. Precis som i "Smurfrik den Store" så är smurfernas sociala liv suveränt för att jobba med mänskliga svagheter. "Smurfina" är också en sådan, fantastiskt bra men lite svår för barn tror jag.

Jag kom att tänka på en lyckad smurfhistoria till: "Den hundrade smurfen". Den är rolig och elegant även om trollerierna är lite åt det banala hållet. "Smurfsoppan", däremot, är ganska tradig, trots att den öppnat dörren för en ny karaktär.

Användarvisningsbild
Rufus
Moderator
Inlägg: 3801
Blev medlem: fre 14 jul 2006, 19:35
Ort: Sverige

Inläggav Rufus » ons 11 jun 2008, 17:14

Ingemar skrev:
Förresten, en fundering kring smurferna och deras begränsade miniatyrvärld: Det kan vara både en för- och nackdel. De bättre smurfalbumen växer i begränsningen. Den lilla världen blir en skön skrattspegel av vår egen. En större värld är allt kan hända lider också av bristen på gränser. Johan&Pellevin är som allra bäst inom slottets ramar, i de underbara upptakterna, men ute i världen finns allting och just därför blir det mer enahanda... tror jag.

"Smurfbråk och bråksmurfar" är något av ett mästerverk i det begränsade formatet: Allt händer inom smurfernas lilla värld och det räcker långt. Precis som i "Smurfrik den Store" så är smurfernas sociala liv suveränt för att jobba med mänskliga svagheter. "Smurfina" är också en sådan, fantastiskt bra men lite svår för barn tror jag.

Jag kom att tänka på en lyckad smurfhistoria till: "Den hundrade smurfen". Den är rolig och elegant även om trollerierna är lite åt det banala hållet. "Smurfsoppan", däremot, är ganska tradig, trots att den öppnat dörren för en ny karaktär.


Jag kan bara hålla med dig. Möjligen bortsett ifrån att jag kanske inte värderar "Smurfbråk och bråksmurfar" lika högt, men det beror nog mest på att jag inte riktigt gillar Peyos "nyare teckningsstil" som började i just det albumet.

Smurfsoppan läste jag förövrigt som fortsättningsserie i Fix & Foxi, och helt klart är det ingen bra serie.

Användarvisningsbild
Ingemar
Near Mint
Inlägg: 2434
Blev medlem: lör 12 mar 2005, 18:34

Inläggav Ingemar » tor 12 jun 2008, 11:22

Anders1 skrev:
Smurfsoppan läste jag förövrigt som fortsättningsserie i Fix & Foxi, och helt klart är det ingen bra serie.

Och att läsa den i Fix&Foxi var nog ingen fördel, eller hur? [?]

Användarvisningsbild
Rufus
Moderator
Inlägg: 3801
Blev medlem: fre 14 jul 2006, 19:35
Ort: Sverige

Inläggav Rufus » fre 13 jun 2008, 10:27

Ingemar skrev:
Anders1 skrev:
Smurfsoppan läste jag förövrigt som fortsättningsserie i Fix & Foxi, och helt klart är det ingen bra serie.

Och att läsa den i Fix&Foxi var nog ingen fördel, eller hur? [?]


Nä, men även i album-form hade jag knappast gillat den.

Jag kom förövrigt att tänka på om det finns gamla klassiska smurfserier som aldrig har kommit ut på svenska, eller om allt finns med i Carlsens album? Det finns ju även en smurfserietidning utgiven, men det verkar vara nyare material i den. Och finns det något index över smurfserierna nånstans?

Användarvisningsbild
mikkeX
Very Fine
Inlägg: 905
Blev medlem: sön 14 aug 2005, 09:11
Kontakt:

Inläggav mikkeX » fre 13 jun 2008, 10:38

Något samlat index finns säkert,men det känner jag inte till,men du kan hitta en del info om de tidigaste publiceringerna i Journal Spirou här:
http://bdoubliees.com/journalspirou/ser ... oumpfs.htm

Användarvisningsbild
Rufus
Moderator
Inlägg: 3801
Blev medlem: fre 14 jul 2006, 19:35
Ort: Sverige

Inläggav Rufus » lör 14 jun 2008, 16:16

mikkeX skrev:
Något samlat index finns säkert,men det känner jag inte till,men du kan hitta en del info om de tidigaste publiceringerna i Journal Spirou här:
http://bdoubliees.com/journalspirou/ser ... oumpfs.htm


Tack. Synd att mina franskakunskaper är så ringrostiga. Vad jag kan se, har Carlsen fått med de flesta serierna i alla fall. Kanske alla?

Användarvisningsbild
Agentum
Gem Mint
Inlägg: 12441
Blev medlem: mån 25 apr 2005, 15:20
Ort: Uppsala Län

Inläggav Agentum » lör 14 jun 2008, 20:21

De första är väl när de träffar på Johan och Pellevin, det bör ju inte finnas nåt äldre, de ser ju lite annorlunda ut först, eller mössorna ser annorlunda ut iaf.

Jag har nåt album som har fler berättelser och man ser hur framtvingade de är, uselt, trist att allt föll pga populäriteten, de håller helt enkelt inte i längden.

Ja jag vet, jag har sagt det förr, men jag menar det verkligen, jag har läst en jevla massa serier och anser att jag ser när nåt är bra eller inte även om det är en personlg åsikt.

Johan och Pellevin en dussingserie, isf vill jag se de andra ganska så omgående, Teobalds äventyr är det enda jag kan komma på som liknar det hela lite grann.

Tänk färdigt.

Nej smurffavoriterna är de när de är bakgrundsfigurer helt enkelt.
Jag har diskuterat dem med en del folk från andra sidan Atlanten och de ser ner väldigt på europeiska serier pga all skit dessa blåa gynnare frambringade.

Hade det bara varit de riktiga albumen så hade de sett bättre ut idag.
Så många har blandat sig i sörjan helt enkelt.

Nåväl smaken är olika men jag ser dem verkligen inet som nåt jag vill presentera europeiska serier med, nej fy fan, det är som de här värdelösa tamagochi osv som japsarna tvingat på alla tills folk vill döda dem.
9mm, i'm never further away than that.

Användarvisningsbild
Rufus
Moderator
Inlägg: 3801
Blev medlem: fre 14 jul 2006, 19:35
Ort: Sverige

Inläggav Rufus » lör 14 jun 2008, 23:24

Agentum skrev:Jag har nåt album som har fler berättelser och man ser hur framtvingade de är, uselt, trist att allt föll pga populäriteten, de håller helt enkelt inte i längden.


Det är väl albumet som heter "Smurfhistorier" som du menar va? Mig veterligen är det ingen som gillar det albumet. Det är andra album (t.ex. Supersmurfen) som jag gillar.

Användarvisningsbild
Rufus
Moderator
Inlägg: 3801
Blev medlem: fre 14 jul 2006, 19:35
Ort: Sverige

Inläggav Rufus » ons 18 jun 2008, 12:21

Jag läste förövrigt om Supersmurfen ganska nyligen och hittade där ett till belägg för att Smurferna var tänkta som personer av manligt kön. På den sida som handlar om röstningen skriker en av dom ett större antal gånger: -Näste man!

Användarvisningsbild
mikkeX
Very Fine
Inlägg: 905
Blev medlem: sön 14 aug 2005, 09:11
Kontakt:

Inläggav mikkeX » ons 18 jun 2008, 13:43

Anders1 skrev:
På den sida som handlar om röstningen skriker en av dom ett större antal gånger: -Näste man!

Kan det inte vara översättaren som tagit sig friheter?

Användarvisningsbild
Rufus
Moderator
Inlägg: 3801
Blev medlem: fre 14 jul 2006, 19:35
Ort: Sverige

Inläggav Rufus » ons 18 jun 2008, 15:49

mikkeX skrev:
Anders1 skrev:
På den sida som handlar om röstningen skriker en av dom ett större antal gånger: -Näste man!

Kan det inte vara översättaren som tagit sig friheter?


Det är inte omöjligt.

Självklart får man väl uppfatta dom som man själv vill, men jag har alltid uppfattat dom så.

Användarvisningsbild
Marqus
Fine
Inlägg: 338
Blev medlem: ons 05 jan 2005, 19:41
Ort: Sweden
Kontakt:

Inläggav Marqus » ons 18 jun 2008, 20:00

Och i just uttrycket "näste man" så har ju "man" mer betydelsen människa.

Användarvisningsbild
Krompyr
Good
Inlägg: 7
Blev medlem: lör 27 dec 2008, 10:38
Ort: Sverige

Inläggav Krompyr » mån 12 jan 2009, 22:06

Agentum skrev:

Nej smurffavoriterna är de när de är bakgrundsfigurer helt enkelt.
Jag har diskuterat dem med en del folk från andra sidan Atlanten och de ser ner väldigt på europeiska serier pga all skit dessa blåa gynnare frambringade.
/.../
Hade det bara varit de riktiga albumen så hade de sett bättre ut idag.
Så många har blandat sig i sörjan helt enkelt.

Jag håller med om att Johan & Pellevin är bättre, smurferna är klart ojämna av de orsaker som du nämner. Att de skämt ut europeiska serier i USA etc. visste jag inte. Jag trodde att det bara var "biblibatikarierna (sic!)" som retade sig på dem på -70-talet. Kanske för den kommersiella framgången, eller bara för att de var moderatblå? [8] Hursomhelst minns jag ett TV-program där bl.a. Smurfina-albumet och "Tintin i Kongo" kritiserades som könsdiskriminerande resp. rasistiskt (ung. samma gamla visor som nu).

Och Anders1 mfl. Så klart de är hankön, annars skulle de ju inte bli så betuttade i Smurfina. Det albumet är ju mer elakt mot oss karlar än mot kvinnorna. Klart jämställt, men inte feministiskt budskap. Sen om dåtidens Tiinor inte förstod mer än nutidens p.g.a. sina feministiska fördomar spelar ingen roll.
Krompyr = "potatis". På kroatiska "krumpir", på bosniska och sebiska (lat. transk.) "krompir".


Återgå till "Fransk-belgiska serier"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst