Stora Tim och Tommy-tråden
Stora Tim och Tommy-tråden
Ser -- till min fasa och förtvivlan -- att forumet saknar en tråd om en av de (historiskt sett) viktigaste belgiska albumserierna. Tif et Tondu, Tim och Tommy på svenska.
Den började redan 1938 i den belgiska tidningen Spirou, den fanns med redan från början!
Vad finns det då att säga om denna, i Sverige styvmoderligt behandlade, serie? Man försökte sig på tre olika utgivningsomgångar. Först Semic, sedan ett ensamt Carlsen-album och sedan en numrerad Carlsen-svit.
Kanske passade den inte in i Sverige, stämde inte överens med det svenska kynnet? Den är hur somhelst mycket roligare än exempelvis Småfolkets äventyr.
Den började redan 1938 i den belgiska tidningen Spirou, den fanns med redan från början!
Vad finns det då att säga om denna, i Sverige styvmoderligt behandlade, serie? Man försökte sig på tre olika utgivningsomgångar. Först Semic, sedan ett ensamt Carlsen-album och sedan en numrerad Carlsen-svit.
Kanske passade den inte in i Sverige, stämde inte överens med det svenska kynnet? Den är hur somhelst mycket roligare än exempelvis Småfolkets äventyr.
[quote]Ursprungligen postat av PatrikM
Kanske passade den inte in i Sverige, stämde inte överens med det svenska kynnet? Den är hur somhelst mycket roligare än exempelvis Småfolkets äventyr.
[/quote]
För mig känns Tim och Tommy som en medelmåttig serie bland många i mängden. Nu har jag i och för sig bara läst ett album, så kanske blir det ingen rättvis bedömning i och för sig. Du jämför Tim & Tommy med Småfolket, men om du jämför med t.ex. Asterix, Lucky Luke eller Spirou då?
Kanske passade den inte in i Sverige, stämde inte överens med det svenska kynnet? Den är hur somhelst mycket roligare än exempelvis Småfolkets äventyr.
[/quote]
För mig känns Tim och Tommy som en medelmåttig serie bland många i mängden. Nu har jag i och för sig bara läst ett album, så kanske blir det ingen rättvis bedömning i och för sig. Du jämför Tim & Tommy med Småfolket, men om du jämför med t.ex. Asterix, Lucky Luke eller Spirou då?
- Svartslipsen
- Very Fine
- Inlägg: 1016
- Blev medlem: ons 06 apr 2005, 14:38
Håller med om att "Tim & Tommy" inte är på samma nivå som "Spirou". I alla fall, inte Franquins "Spirou". Det hindrar ju dock inte från att det finns bra album i serien. Själv gillar jag de med Monsieur Choc bäst. Tyvärr, gavs bara ett av albumen med denna eleganta superskurk ut i Sverige; nämligen "Spökhuset" och även om det är ok, så är det knappast det bästa "Chock"-äventyret. Hans två första framträdanden: "Tif & Tondu contre la Main Blanche" och "Le Retour du Choc" är däremot mycket bra.
Sedan måste jag erkänna att jag ända sedan barnsben varit nyfiken på albumet "Skuggan av en Vålnad". Är det någon som läst det och kan bekräfta om det är värt att införskaffa?
Sedan måste jag erkänna att jag ända sedan barnsben varit nyfiken på albumet "Skuggan av en Vålnad". Är det någon som läst det och kan bekräfta om det är värt att införskaffa?
Living well is the best revenge
Skuggan av en vålnad är en snygg titel, men ett av de sämre albumen, tycker jag. Grundidéen är bra, men kräver en kuslig stämning och den saknas. Det är ett sådant album man mest läser igenom för att få reda på slutet bara för att veta. Det är inte ett dyft gripande, dialogen är alldeles för tafatt.
Annars är jag lite småförtjust i Tim och Tommy, särskilt de två Carlsenalbumen håller god kvalitet. Kobran slår till är vissleirgen lite långrandig, men Skattjakt i Burma är en bra historia med mer fart i både text och teckningar.
Spökhuset är den jag inte läst, och den är okej alltså?
Annars är jag lite småförtjust i Tim och Tommy, särskilt de två Carlsenalbumen håller god kvalitet. Kobran slår till är vissleirgen lite långrandig, men Skattjakt i Burma är en bra historia med mer fart i både text och teckningar.
Spökhuset är den jag inte läst, och den är okej alltså?
- Svartslipsen
- Very Fine
- Inlägg: 1016
- Blev medlem: ons 06 apr 2005, 14:38
Ja, jag minns det som ett helt ok album. Enda felet är att "Spökhuset" är det sjunde (tror jag) albumet med Choc/Chock och om man inte är bekant med figuren sedan tidigare så kan det nog te sig lite märkligt att Tommy blir så förskräckt av att se en herre iklädd frack och riddarhjälm, stående i källaren.
Living well is the best revenge
[quote="Svartslipsen"]
Ja, jag minns det som ett helt ok album. Enda felet är att "Spökhuset" är det sjunde (tror jag) albumet med Choc/Chock och om man inte är bekant med figuren sedan tidigare så kan det nog te sig lite märkligt att Tommy blir så förskräckt av att se en herre iklädd frack och riddarhjälm, stående i källaren.
[/quote]
Jasså, en herre iklädd frack och riddarhjälm låter annars som att det kan skrämma vem som helst. :D
Ja, jag minns det som ett helt ok album. Enda felet är att "Spökhuset" är det sjunde (tror jag) albumet med Choc/Chock och om man inte är bekant med figuren sedan tidigare så kan det nog te sig lite märkligt att Tommy blir så förskräckt av att se en herre iklädd frack och riddarhjälm, stående i källaren.
[/quote]
Jasså, en herre iklädd frack och riddarhjälm låter annars som att det kan skrämma vem som helst. :D
Är det kanske så att det som Semic gav ut (och även Carlsen kanske?) var relativt sena när serien passerat sin egentliga höjdpunkt?
"Skuggan av en vålnad"
Osynlighetsäventyr där jag inte riktigt inser varför man måste döda skurken/monstret. Lite för mörkt för Spirou-stilen.
"Den mystiska materien"
Ganska kul men inte så lite krystat om ett material som är en slags studslera. Boing-boing!
"Tim studsar tillbaka"
Uppföljare som jag knappt minns, kanske för att den inte var värd att minnas.
"Burma"-äventyret har jag läst, och tyckte inte alls om det. Det var för blodigt. Äventyret hade passat bättre för en mer realistiskt tecknad serie.
Tvärs igenom vill jag minnas att serien är lite väl svart-vit, skurkarna är för platta. Mycket av det jag ogillar (trista skurkar, ganska platta hjältar också, billigt effektsökande, lite slarvigt berättande) är saker som även gäller andra serier där någon tagit över och gör serien som brödföda. Fourniers Spirou är inte ett dugg bättre. Tome&Janry var det inte heller i början.
Men hur var serien tidigare? Det kunde nog vara intressant att se.
"Skuggan av en vålnad"
Osynlighetsäventyr där jag inte riktigt inser varför man måste döda skurken/monstret. Lite för mörkt för Spirou-stilen.
"Den mystiska materien"
Ganska kul men inte så lite krystat om ett material som är en slags studslera. Boing-boing!
"Tim studsar tillbaka"
Uppföljare som jag knappt minns, kanske för att den inte var värd att minnas.
"Burma"-äventyret har jag läst, och tyckte inte alls om det. Det var för blodigt. Äventyret hade passat bättre för en mer realistiskt tecknad serie.
Tvärs igenom vill jag minnas att serien är lite väl svart-vit, skurkarna är för platta. Mycket av det jag ogillar (trista skurkar, ganska platta hjältar också, billigt effektsökande, lite slarvigt berättande) är saker som även gäller andra serier där någon tagit över och gör serien som brödföda. Fourniers Spirou är inte ett dugg bättre. Tome&Janry var det inte heller i början.
Men hur var serien tidigare? Det kunde nog vara intressant att se.
Här är en lista över album (tror att det finns någon tveksamhet i början av listan, men det ger i alla fall en överblick över vad det är vi pratar om!).
Le trésor d'Alaric, 1954
Tif et Tondu en Amérique centrale, 1954
Oscar et ses mystères, 1956
Tif et Tondu contre la main blanche, 1956
Le retour de Choc, 1958
Passez muscade, 1958
Plein gaz, 1959
Tif et Tondu (in Bibor et Tribar), 1960
Choc au Louvre, 1966
La villa du Long-Cri, 1966
Les flèches de nulle part, 1967
La poupée ridicule, 1968
Le reveil de Toar, 1968
Le grand combat, 1968
La matière verte, 1969
Tif rebondit, 1969
L'ombre sans corps, 1970
Tif et Tondu contre le cobra, 1971
Le roc maudit, 1972
Sorti des abîmes, 1972
Les ressucités, 1973
Le scaphandrier mort, 1974
Un plan démoniaque, 1975
Tif et Tondu à New York, 1975
Aventure birmane, 1976
Le retour de la bête, 1977
Le gouffre interdit, 1978
Les passe-montagnes, 1979
Métamorphoses, 1980
Le sanctuaire oublié, 1981
Echecs et match, 1982
Swastika, 1983
Traitement de Choc, 1984
Choc 235, 1985
La villa Sans-souci, 1985
Le fantôme du samouraï, 1986
Dans les griffes de la main blanche, 1986
Magdalena, 1987
Les phalanges de Jeanne d'Arc, 1988
La tentation du bien, 1989
Coups durs, 1991
Prise d'otages, 1993
A feu et à sang, 1993
L'assassin des trois villes soeurs, 1995
Les vieilles dames aux cent maisons, 1995
Fort cigogne, 1996
Le mystère de la chambre 43, 1997
Le trésor d'Alaric, 1954
Tif et Tondu en Amérique centrale, 1954
Oscar et ses mystères, 1956
Tif et Tondu contre la main blanche, 1956
Le retour de Choc, 1958
Passez muscade, 1958
Plein gaz, 1959
Tif et Tondu (in Bibor et Tribar), 1960
Choc au Louvre, 1966
La villa du Long-Cri, 1966
Les flèches de nulle part, 1967
La poupée ridicule, 1968
Le reveil de Toar, 1968
Le grand combat, 1968
La matière verte, 1969
Tif rebondit, 1969
L'ombre sans corps, 1970
Tif et Tondu contre le cobra, 1971
Le roc maudit, 1972
Sorti des abîmes, 1972
Les ressucités, 1973
Le scaphandrier mort, 1974
Un plan démoniaque, 1975
Tif et Tondu à New York, 1975
Aventure birmane, 1976
Le retour de la bête, 1977
Le gouffre interdit, 1978
Les passe-montagnes, 1979
Métamorphoses, 1980
Le sanctuaire oublié, 1981
Echecs et match, 1982
Swastika, 1983
Traitement de Choc, 1984
Choc 235, 1985
La villa Sans-souci, 1985
Le fantôme du samouraï, 1986
Dans les griffes de la main blanche, 1986
Magdalena, 1987
Les phalanges de Jeanne d'Arc, 1988
La tentation du bien, 1989
Coups durs, 1991
Prise d'otages, 1993
A feu et à sang, 1993
L'assassin des trois villes soeurs, 1995
Les vieilles dames aux cent maisons, 1995
Fort cigogne, 1996
Le mystère de la chambre 43, 1997
Jag har läst ett album, "Den mystiska materien", och det var väl helt okej underhållning, men inget mer. Ganska platta karaktärer, inte särskilt bra berättat. Att det är lite orealistiskt med ämnet har jag dock inget emot. I och för sig kan det finns massor av bättre album, med att du ser på serien som Frankrike-Belgiens viktigaste förstår jag inte riktigt.
[quote="Ingemar"]
"Burma"-äventyret har jag läst, och tyckte inte alls om det. Det var för blodigt. Äventyret hade passat bättre för en mer realistiskt tecknad serie. [/quote]
Nu måste jag ju säga att det är en del av charmen för mig, en naivt tecknad realistisk historia.
[quote]Tvärs igenom vill jag minnas att serien är lite väl svart-vit, skurkarna är för platta. Mycket av det jag ogillar (trista skurkar, ganska platta hjältar också, billigt effektsökande, lite slarvigt berättande)...
[/quote]
Jo, hjältarna är platta, så är det. Tintin lyser i jämförelse.
PatrikM, vilka har skrivit manus genom åren? De två album jag tycker om (Burma & Kobran) har Maurice Tillieux (Ett fall för Max Jordan) som författare, medan Semicalbumen har Rosy. Stor skillnad, tycker jag, gillar Tillieux mörkare och kärvare stil skarpt.
"Burma"-äventyret har jag läst, och tyckte inte alls om det. Det var för blodigt. Äventyret hade passat bättre för en mer realistiskt tecknad serie. [/quote]
Nu måste jag ju säga att det är en del av charmen för mig, en naivt tecknad realistisk historia.
[quote]Tvärs igenom vill jag minnas att serien är lite väl svart-vit, skurkarna är för platta. Mycket av det jag ogillar (trista skurkar, ganska platta hjältar också, billigt effektsökande, lite slarvigt berättande)...
[/quote]
Jo, hjältarna är platta, så är det. Tintin lyser i jämförelse.
PatrikM, vilka har skrivit manus genom åren? De två album jag tycker om (Burma & Kobran) har Maurice Tillieux (Ett fall för Max Jordan) som författare, medan Semicalbumen har Rosy. Stor skillnad, tycker jag, gillar Tillieux mörkare och kärvare stil skarpt.
[quote]Ursprungligen postat av PatrikM
Den är hur somhelst mycket roligare än exempelvis Småfolkets äventyr.
[/quote]
Det här håller jag med om. Jag har läst två Småfolket, och de är så fåniga och feltänkta att jag undrar hur man kunde satsa på den serien. Allt den har till sin fördel är klockrena Spirou-teckningar. Tim & Tommy håller bättre, i sin enkelhet, och den levde väl mycket längre?
Hade Tim&Tommy nån slags personligheter om man går en bit tillbaka? I de album jag har läst har de just ingen alls, de är två Tintin helt enkelt.
Den är hur somhelst mycket roligare än exempelvis Småfolkets äventyr.
[/quote]
Det här håller jag med om. Jag har läst två Småfolket, och de är så fåniga och feltänkta att jag undrar hur man kunde satsa på den serien. Allt den har till sin fördel är klockrena Spirou-teckningar. Tim & Tommy håller bättre, i sin enkelhet, och den levde väl mycket längre?
Hade Tim&Tommy nån slags personligheter om man går en bit tillbaka? I de album jag har läst har de just ingen alls, de är två Tintin helt enkelt.
- Svartslipsen
- Very Fine
- Inlägg: 1016
- Blev medlem: ons 06 apr 2005, 14:38
Jag har inte läst de allra första "Tim & Tommy"-serierna, så jag kan inte säga om de var roligare från början. Däremot vet jag att i den äldsta serien jag läst med duon; tidigare nämnda "Tif & Tondu contre La Main Blanche" är de båda tämligen platta och överskuggas av seriens betydligt mer intressanta skurk.
Eftersom Ingemar frågade i en tidigare post hur serien såg ut tidigare, så länkar jag härmed till en sida från detta album:
[url]http://img3.imageshack.us/img3/3254/37747491sx5.jpg[/url]
Eftersom Ingemar frågade i en tidigare post hur serien såg ut tidigare, så länkar jag härmed till en sida från detta album:
[url]http://img3.imageshack.us/img3/3254/37747491sx5.jpg[/url]
Living well is the best revenge
- Svartslipsen
- Very Fine
- Inlägg: 1016
- Blev medlem: ons 06 apr 2005, 14:38
[quote="Ingemar"]
[quote="Svartslipsen"]
Eftersom Ingemar frågade i en tidigare post hur serien såg ut tidigare, så länkar jag härmed till en sida från detta album:
[url]http://img3.imageshack.us/img3/3254/37747491sx5.jpg[/url]
[/quote]
Det var rätt likt Spökplumpen på nåt sätt.
[/quote]
Det har du rätt i, fast jag skulle snarare tippa på att Rosy var mer inspirerad av Fantomas (från böckerna av Allain & Souvestre) än av Spökplumpen när han skapade Choc. Fast, det är klart, Plumpen påminner faktiskt lite om Fantomas han med och det är ju inte helt omöjligt att Gottfredson läste någon av böckerna, alternativt såg någon av de gamla stumfilmerna och fick idén till sin mest berömde skurk därifrån.
Vad gäller tecknarstilen i "La Main Blanche" så tycker jag att det ligger något Franquinskt över den.
[quote="Svartslipsen"]
Eftersom Ingemar frågade i en tidigare post hur serien såg ut tidigare, så länkar jag härmed till en sida från detta album:
[url]http://img3.imageshack.us/img3/3254/37747491sx5.jpg[/url]
[/quote]
Det var rätt likt Spökplumpen på nåt sätt.
[/quote]
Det har du rätt i, fast jag skulle snarare tippa på att Rosy var mer inspirerad av Fantomas (från böckerna av Allain & Souvestre) än av Spökplumpen när han skapade Choc. Fast, det är klart, Plumpen påminner faktiskt lite om Fantomas han med och det är ju inte helt omöjligt att Gottfredson läste någon av böckerna, alternativt såg någon av de gamla stumfilmerna och fick idén till sin mest berömde skurk därifrån.
Vad gäller tecknarstilen i "La Main Blanche" så tycker jag att det ligger något Franquinskt över den.
Living well is the best revenge
[quote="Ingemar"]
[quote]Ursprungligen postat av PatrikM
Den är hur somhelst mycket roligare än exempelvis Småfolkets äventyr.
[/quote]
Det här håller jag med om. Jag har läst två Småfolket, och de är så fåniga och feltänkta att jag undrar hur man kunde satsa på den serien. Allt den har till sin fördel är klockrena Spirou-teckningar. Tim & Tommy håller bättre, i sin enkelhet, och den levde väl mycket längre?
[/quote]
Jag tycker Småfolket är en trevlig och charmig serie med en del roliga poänger och förstår inte riktigt er kritik. Visserligen har jag bara läst ett album (S i Sydamerika), men det tycker jag var klart bra (tycker bland annat de udda tortyrmetoderna i slutet är väldigt roande[:)]).
Så jag finner Småfolket rätt mycket bättre än T&T.
[quote]Ursprungligen postat av PatrikM
Den är hur somhelst mycket roligare än exempelvis Småfolkets äventyr.
[/quote]
Det här håller jag med om. Jag har läst två Småfolket, och de är så fåniga och feltänkta att jag undrar hur man kunde satsa på den serien. Allt den har till sin fördel är klockrena Spirou-teckningar. Tim & Tommy håller bättre, i sin enkelhet, och den levde väl mycket längre?
[/quote]
Jag tycker Småfolket är en trevlig och charmig serie med en del roliga poänger och förstår inte riktigt er kritik. Visserligen har jag bara läst ett album (S i Sydamerika), men det tycker jag var klart bra (tycker bland annat de udda tortyrmetoderna i slutet är väldigt roande[:)]).
Så jag finner Småfolket rätt mycket bättre än T&T.
Av de Tim och Tommy som finns på svenska tycker jag Spökhuset, även om man saknar bakgrunden till Choc, är bäst. Även Kobran slår tillbaka har sin charm och är klart läsvärd. Däremot gillar jag inte alls de album som gavs ut i Trumfserien, Tim studsar tillbaka blir lite väl osannolik och Skuggan av en vålnad är allmänt svag. Skattjakt i Burma är inte heller någon av mina favoriter, tycker storyn går väl mycket i för väl intrampade fotspår.
Håller med Erik S och förstår inte riktigt kritiken mot Småfolket? Visst finns där svagheter men t ex Överfallet är både vältecknad och rolig. Klart underskattad i mina ögon. Finns de som plagierat Tintin och Spirou med betydligt mindre lyckat resultat.
Håller med Erik S och förstår inte riktigt kritiken mot Småfolket? Visst finns där svagheter men t ex Överfallet är både vältecknad och rolig. Klart underskattad i mina ögon. Finns de som plagierat Tintin och Spirou med betydligt mindre lyckat resultat.
"ask not what your forum can do for you - ask what you can do for your forum.."
[quote="ellingen"]
Håller med Erik S och förstår inte riktigt kritiken mot Småfolket? Visst finns där svagheter men t ex Överfallet är både vältecknad och rolig. Klart underskattad i mina ögon. Finns de som plagierat Tintin och Spirou med betydligt mindre lyckat resultat.
[/quote]
Jag har läst två Småfolket. Först en urdålig tjuv&polis-historia, jag tror det var med "magiska projektorer" som visar saker som inte finns (hur billigt som helst), där hjälten gör stora ansträngningar för att sätta fast några skurkar fast han inte har någon rimlig anledning utan bara riskerar att avslöja sig själv och sina kompisar. Sedan var det en annan historia där Hondegger blir kidnappad när han mycket oförsiktigt experimenterar med nån drog som gör att han växlar mellan pytteliten och jättestor (pinsamt barnsligt och fantasilöst), och som sedan leder till en ovanligt löjlig sydamerikansk diktator. I dessa två hittade jag absolut ingenting som fick mig att tycka om dem, och att försöka få fatt på fler var inte intessant.
Håller med Erik S och förstår inte riktigt kritiken mot Småfolket? Visst finns där svagheter men t ex Överfallet är både vältecknad och rolig. Klart underskattad i mina ögon. Finns de som plagierat Tintin och Spirou med betydligt mindre lyckat resultat.
[/quote]
Jag har läst två Småfolket. Först en urdålig tjuv&polis-historia, jag tror det var med "magiska projektorer" som visar saker som inte finns (hur billigt som helst), där hjälten gör stora ansträngningar för att sätta fast några skurkar fast han inte har någon rimlig anledning utan bara riskerar att avslöja sig själv och sina kompisar. Sedan var det en annan historia där Hondegger blir kidnappad när han mycket oförsiktigt experimenterar med nån drog som gör att han växlar mellan pytteliten och jättestor (pinsamt barnsligt och fantasilöst), och som sedan leder till en ovanligt löjlig sydamerikansk diktator. I dessa två hittade jag absolut ingenting som fick mig att tycka om dem, och att försöka få fatt på fler var inte intessant.