Inläggav MrKumquack » ons 23 maj 2018, 19:51
Även jag blev väldigt förtjust över det senaste tillskottet i de Extraordinära äventyren med Spirou! Nu är jag väl i stort sett en så okunnig Spirou-kännare man kan vara i det här forumet, men läste Ljuset från Borneo med mycket stor behållning. Massor av snygga teckningar, och jag gillade också stilen på konstverken från den okände skaparen. De textlösa sidor där teckningarna sträcker sig över hela uppslaget känns som ett välkommet "avbrott" i läsningen, och man får nästan som lite reflektionstid tycker jag. Sen skadar det inte heller om man har haft en eller flera tonårsdöttrar att fostra. Många igenkännande leenden och skratt blev det från min sida!
Av de hittils sex utgivna albumen, sätter jag nog ändå de två första högst. Ljuset från Borneo kommer tätt därefter. Sämst i mina ögon är definitivt Nicke gifter sig, som jag hade väldigt lite behållning av att läsa. Ett dåligt köp! Kommer absolut ge den en chans till, men tvivlar på att jag ändrar uppfattning. Leopardkvinnan och Hostiornas herre (som jag av en händelse just nu läser för andra gången) kan jag hålla med Smorkin om att teckningarna är snygga, men manuset sämre. Har läst några sidor varje kväll, och väntar ännu på att den ska ta slut... (Ett stort plus förresten till Ljuset från Borneo, som har hela 90 njutbara sidor!)
"Ridderligheten dog med mitt tålamod!"
- Knatte