Stora Spirou-tråden

[Rufus]

En tecknare du absolut inte ska missa är Schwartz som tecknat tre "extraordinära" Spiroualbum (till manus av Yann). Han tecknar väldigt säkert i en retrostil (lite som Franquins femtiotal).

Det första av dessa album, den som utspelar sig på "nazi-tiden", har mitt bibliotek köpt in, så den har jag lånat och läst. Och den var väl en kul grej, eller vad man ska säga.

[Wakuran]

En tecknare du absolut inte ska missa är Schwartz som tecknat tre "extraordinära" Spiroualbum (till manus av Yann). Han tecknar väldigt säkert i en retrostil (lite som Franquins femtiotal).

Det första av dessa album, den som utspelar sig på "nazi-tiden", har mitt bibliotek köpt in, så den har jag lånat och läst. Och den var väl en kul grej, eller vad man ska säga.

Och det "universumet" har ju Yann och Schwartz spunnit vidare på i två stk albumuppföljare. (Alltså en serie i två, någorlunda fristående, delar.)

[Coppas]

Visst har det mycket med tycke och smak att göra... Själv har jag det mesta som getts ut på svenska i Spirou-väg och jag håller här helt och fullt med RioGrande i det som skrivs om Fournier. Alltså att han hade väldigt stora skor att fylla efter Franquin, men att han gjorde det med den äran och även breddade serien lite till. Lite handlar det nog sedan även om vad man är uppväxt med. För egen del så varvade jag Franquin med Fournier och hade stort utbyte av bägge.

På senare år så har ju Tome och Janry gjort några storstilade album i gammal god stil, men även där tycker jag nog att de inte bara gjort det i Franquins anda utan att de även gjort det med lite blinkningar till Fourniers version. Även Yoann och Vehlmann lovar gott. Däremot var perioden mellan dem och Tome och Janry inte något som direkt föll mig på läppen... och där har jag nu nått det jg skrev i början av inlägget, dvs. att tycke mm. är högst subjektivt.

[Wakuran]

Även Yoann och Vehlmann lovar gott. Däremot var perioden mellan dem och Tome och Janry inte något som direkt föll mig på läppen... och där har jag nu nått det jg skrev i början av inlägget, dvs. att tycke mm. är högst subjektivt.

Det är väl Morvans och Munueras period, förutom att man drog igång alla specialäventyr.

(I övrigt verkar inte Yoann och Vehlmann ha gjort något längre äventyr efter "Marsupilamis vrede".)

P.S. Fransmännen behagar skämta.

https://fr.wikipedia.org/wiki/Wikip%C3% ... _principal

[Rufus]

Nu har jag läst det extraordinära albumet med Leopardkvinnan. Snyggt tecknat och fina 1940-talsmiljöer från Bryssel. Men är det bra? Jag tycker faktiskt inte det. För mycket Chaland och för lite Franquin, när det gäller stilen. Den hoppiga berättelsen känns modern, men jag hade hellre sett Franquins traditionella berättarteknik. Och lite för mycket orealism i de annars väldigt realistiska miljöerna.

[Coppas]

Tack för en intressant och bra snabbrecension. Har det nämnda albumet hemma, men har inte läst det ordentligt utan bara bläddrat i det. Lite är det nog så med dessa s.k. extraordinära äventyr att man kommer att haka sig på somligt.

Trots att jag samlat på mig [för] mycket på hög så sitter jag redan och väntar på nästa hyllningsspecialare; som väl blir det sjätte i ordningen. Tänker då på ”Ljuset från Borneo” som väl Frank Pé och Zidrou är upphovsmakare till.

[Wakuran]

Nu har jag läst det extraordinära albumet med Leopardkvinnan. Snyggt tecknat och fina 1940-talsmiljöer från Bryssel. Men är det bra? Jag tycker faktiskt inte det. För mycket Chaland och för lite Franquin, när det gäller stilen. Den hoppiga berättelsen känns modern, men jag hade hellre sett Franquins traditionella berättarteknik. Och lite för mycket orealism i de annars väldigt realistiska miljöerna.

Just Chalandstilen är ju iofs ett väldigt medvetet val.

Däremot kan jag hålla med om att Yann genomgående är en väldigt hoppig manusförfattare...

[Rufus]

Just Chalandstilen är ju iofs ett väldigt medvetet val.

Självklart är det ett medvetet val, men det föll mig inte i smaken. Första albumet kunde jag uppskatta som en kul grej. Men varför fler "Chalandsstil-album"? Så kul är det väl inte? Jag skulle vilja se Franquin-inspirerade album istället.

[Wakuran]

Just Chalandstilen är ju iofs ett väldigt medvetet val.

Självklart är det ett medvetet val, men det föll mig inte i smaken. Första albumet kunde jag uppskatta som en kul grej. Men varför fler "Chalandsstil-album"? Så kul är det väl inte? Jag skulle vilja se Franquin-inspirerade album istället.

Jag hörde någon historia om att Daan Jippes hade långtgående planer på någon Franquin-pastisch, vilket iofs låter som det skulle kunna vara intressant, men att Dupuis sade nej till hans förslag av någon anledning.

http://spiroureporter.net/2013/04/29/mystery-art/
http://planbd.blogspot.se/2013/04/chut.html
http://spiroureporter.net/2017/09/17/si ... i-martino/

[rkaj]

Jag håller i stort sett med Rufus om Leopardkvinnan, och uppföljaren De Svarta Hostiornas Herre var tristare manusmässigt.

Däremot tycker jag äventyret Nicke Gifter Sig var riktigt kul. Känns fräscht och modernt men ändå som ett riktigt Spirou-äventyr. Och det nya äventyret Ljuset från Borneo ännu mera så! Jag köpte den igår och läste den (lite väl sent) i går kväll så jag ska nog läsa om den, men den har en superb blandning av att knyta ann till det gamla och skapa nytt, både vad gäller figurgalleriet och tematiken.

[Wakuran]

Jag gillade ju tecknarens tidiga serie Broussaille ( Danska: Jonas ). Skulle ju kunna ta och kolla in Borneo också.

[smorkin]

Nu har jag läst det extraordinära albumet med Leopardkvinnan. Snyggt tecknat och fina 1940-talsmiljöer från Bryssel. Men är det bra? Jag tycker faktiskt inte det. För mycket Chaland och för lite Franquin, när det gäller stilen. Den hoppiga berättelsen känns modern, men jag hade hellre sett Franquins traditionella berättarteknik. Och lite för mycket orealism i de annars väldigt realistiska miljöerna.

Håller med, tycker nog att det plus fortsättningen är de hittills svagaste i serien. Framförallt manuset är svagt, och som jag skrivit förut tycker jag det lider väldigt mycket av likheterna med Bravos album som är så mycket bättre. Snyggt tycker jag dock att det ä, oftast

[Wakuran]

Och att det blir så många Yann och Schwartz-album beror väl rimligen på bra försäljning...

[manter]

Tja!Har precis oxå läst"Ljuset från Borneo"-Måste vara bland det bästa som gjorts i kategorin"SPIROU"-Faktiskt det bästa jag Spirou-äventyr jag läst om jag ska vara helt ärlig-Här kan man verkligen börja snacka om seriekonst-Verkligen snitsigt tecknat:Ofta är det rena konstverk-Rekommenderas:MISSA INTE-Jag skulle även starkt vilja rekommendera"Marsupilamis Vrede"-Oxå mycket bra tecknad och mycket bra story-Jag är väldans mycket belåten att Leopard-apan Marsupilami dykt upp igen-Min gamla Favvo sen barnaåren och RekordMagasinet-Spirou blev väldigt tunn när han och Franquin försvann-Have a nice summer Everybody-manter

[smorkin]

Tyckte också mycket om Ljuset från Borneo, en av de bästa i extra-Spirou-serien Lite längre utläggning här: https://smorkin.wordpress.com/2018/05/2 ... an-borneo/

[MrKumquack]

Även jag blev väldigt förtjust över det senaste tillskottet i de Extraordinära äventyren med Spirou! Nu är jag väl i stort sett en så okunnig Spirou-kännare man kan vara i det här forumet, men läste Ljuset från Borneo med mycket stor behållning. Massor av snygga teckningar, och jag gillade också stilen på konstverken från den okände skaparen. De textlösa sidor där teckningarna sträcker sig över hela uppslaget känns som ett välkommet "avbrott" i läsningen, och man får nästan som lite reflektionstid tycker jag. Sen skadar det inte heller om man har haft en eller flera tonårsdöttrar att fostra. Många igenkännande leenden och skratt blev det från min sida!
Av de hittils sex utgivna albumen, sätter jag nog ändå de två första högst. Ljuset från Borneo kommer tätt därefter. Sämst i mina ögon är definitivt Nicke gifter sig, som jag hade väldigt lite behållning av att läsa. Ett dåligt köp! Kommer absolut ge den en chans till, men tvivlar på att jag ändrar uppfattning. Leopardkvinnan och Hostiornas herre (som jag av en händelse just nu läser för andra gången) kan jag hålla med Smorkin om att teckningarna är snygga, men manuset sämre. Har läst några sidor varje kväll, och väntar ännu på att den ska ta slut... (Ett stort plus förresten till Ljuset från Borneo, som har hela 90 njutbara sidor!)

[Sandblaster]

Har precis läst Ljuset från Borneo. Förbaskat bra seriealbum!

[Serieguden]

Tycker också ”Ljuset från Borneo” var riktigt bra. I mitt tycke det bästa av de extraordinära.

[Coppas]

Vet inte om det varit uppe än, och jag hittar det inte på Cobolts hemsida när jag skummar via nallen... men enligt Bokus verkar ett nytt extraordinärt album vara på gång. Det är av Émile Bravo och heter Hoppets tid. Ska tydligen vara en lång historia som ges ut i fyra delar.

[Horus]

Vet inte om detta räknas som korspostning med korshängning som följd: men jag köper gärna en bunt Spirou (se köp och sälj subforum).