Allan Kämpe skrev:Herges största tillgång men också förbannelse var att han blev mer och mer av en perfektionist för varje album...i början var det bra men med tiden blev det en börda och en begränsning som slutade i ett sammanbrott vid tiden då han arbetade med Tintin i Tibet...Herge gick i psykoanalys och rekommenderades att sluta arbeta för en tid...men han valde att arbeta sig ur krisen...och de vita mardrömmarna manifesterande sig i Tintins letande efter en förlorad vän i Tibets oändliga, ödsliga och snövita bergsplatåer...ett av Herges märkligaste och finaste album...
Fast just det sammanbrottet berodde väl också på att han höll på att lämna sin fru för en annan kvinna?
Stranger skrev:Angående Tintin och Alfabetskonsten, av de få fragment som finns kvar av Herges utkast, vad tror ni om storyn? Rätt svår att följa, men det som finns där verkade rätt intressant. En ide var ju att Rastapopulous skulle återvända i det albumet, men jag vet inte om det var officielt eller inte.
Det såg mycket lovande ut! Synd att den gode Hergé inte fick leva lite längre och avsluta sitt sista projekt.
RioGrande skrev:Håller med till 100 %. Hergé var bäst medan han tecknade allt själv. Sovjet absolut bäst. Och originalversionerna av de 4-5 äventyren som följde sen var också OK. Sen blev det stelare och stelare.... tog längre och längre tid.... fler och fler assistenter kopplades in....
Har du läst originalversionerna av de fem första albumen? Vilken överkurs! Har du läst dem på franska? För jag tror inte att de ens har getts ut på svenska.
Men tyvärr kan jag inte hålla med dig i övrigt. Assistenterna gjorde att serien kunde hålla en högre klass och bli mer tidlös. Hergé var ju också sjuklig (han led visst av en sjukdom, som gjorde att han fick eksem och blåsor av stress) och han fick då lättare och lättare för att bli utbränd. Samtidigt blev ju kraven från både förlag och läsare allt större, så det var ju självklart att han behövde hjälp med arbetsbördan.
Furienna skrev:Och så har jag också lite svårt för att teckningarna är i svartvitt. Jag vill ha färger i mina seriealbum, tack!
Nej usch, säg inte sånna hädelser. En serie kan vara lika bra i färg eller utan beroende på hur den har tecknats.
Och jag sa ju inte att Sovjet var det snyggaste albumet utan bara att det hitintills (av dom tre jag läst + några andra serier av herge) var mest underhållande.
Finns nån stans i denna tråd (om du scrollar bakåt tio-20 sidor eller så...) länk till orig vers av Kongo. Ja, komplett! Den svarta ön finns på svenska. Övriga åtm på danska. /// Den mest moderna Tintinserien är definitivt Sovjet. Den utspelar sig i samma samtid som den tecknas. Massor av moderna fordon ... dagsaktuella kommentarer. Redan i Amerika förirrar sig Hergé och Tintin till 1800-talets klichéer.... Ofta skildras platser och kulturer som klichéer ur 1800-talets populärkultur. Låt oss titta på en liten detalj ur Sovjet: det tyska polisflygplanet. Vad tusan är det, tänker man. Men under upprustningstiden under mellankrigstiden ( när världskrigets förlorare var förbjudna att ha flygvapen) utbildade man istället tusentals polisflygare. Och höll allt flygskrot som fanns kvar från kriget i luften (även grannationernas luftrum!) för att ge blivande Luftwaffe rutin.....
Allan Kämpe skrev:Herges största tillgång men också förbannelse var att han blev mer och mer av en perfektionist för varje album...i början var det bra men med tiden blev det en börda och en begränsning som slutade i ett sammanbrott vid tiden då han arbetade med Tintin i Tibet...Herge gick i psykoanalys och rekommenderades att sluta arbeta för en tid...men han valde att arbeta sig ur krisen...och de vita mardrömmarna manifesterande sig i Tintins letande efter en förlorad vän i Tibets oändliga, ödsliga och snövita bergsplatåer...ett av Herges märkligaste och finaste album...
Fast just det sammanbrottet berodde väl också på att han höll på att lämna sin fru för en annan kvinna?
RioGrande skrev:Den mest moderna Tintinserien är definitivt Sovjet. Den utspelar sig i samma samtid som den tecknas. Massor av moderna fordon ... dagsaktuella kommentarer. Redan i Amerika förirrar sig Hergé och Tintin till 1800-talets klichéer.... Ofta skildras platser och kulturer som klichéer ur 1800-talets populärkultur.
Va? Nu får du nog förklara dig. Vad menar du med "1800-talets klichéer"? Dessutom vann ju hela serien på att den blev allt mindre "modern" och allt mer tidlös.
RioGrande skrev:Den mest moderna Tintinserien är definitivt Sovjet. Den utspelar sig i samma samtid som den tecknas. Massor av moderna fordon ... dagsaktuella kommentarer. Redan i Amerika förirrar sig Hergé och Tintin till 1800-talets klichéer.... Ofta skildras platser och kulturer som klichéer ur 1800-talets populärkultur.
Va? Nu får du nog förklara dig. Vad menar du med "1800-talets klichéer"? Dessutom vann ju hela serien på att den blev allt mindre "modern" och allt mer tidlös.
Var 1930-talets amerika fyllt med cowboys och vilda indianer? Njä, det var mer en 50 år tidigare.
Ett bra exempel på att "tidlösheten" bara var dum är ju den omtecknade versionen av Den svarta ön. Intrigen med utländska agenter (från Tyskland eller Sovjet?) som trycker falska sedlar för att skapa kaos hör hemma i slutet av trettiotalet, med trettiotalståg och trettiotalsbilar. I den omtecknade versionen är det plötsligt sextiotal... under upptakten till andra världskriget (!)... Det blir närmast en surrealistisk känsla, en känsla av dödsrike eller science fiction.
Sedan ÄR det mycket mer fart i de tidiga Hergé-serierna också.
BoJustBo skrev:Var 1930-talets amerika fyllt med cowboys och vilda indianer? Njä, det var mer en 50 år tidigare.
Indianer finns väl fortfarande idag i sina reservat? Och du minns väl att när Tintin plötsligt befann sig i en stad i cowboy-kläder, så blev han faktiskt hånad av en trafikvakt? Fast visst kan det vara så att Hergé till stor del följde den tidens europeiska klichéer av hur Amerika var.
Senast redigerad av 1 Furienna, redigerad totalt 0 gånger.
RioGrande skrev:Ett bra exempel på att "tidlösheten" bara var dum är ju den omtecknade versionen av Den svarta ön. Intrigen med utländska agenter (från Tyskland eller Sovjet?) som trycker falska sedlar för att skapa kaos hör hemma i slutet av trettiotalet, med trettiotalståg och trettiotalsbilar. I den omtecknade versionen är det plötsligt sextiotal... under upptakten till andra världskriget (!)... Det blir närmast en surrealistisk känsla, en känsla av dödsrike eller science fiction.
Fast just där ligger problemet tvärtom i att när "Den svarta ön" gjordes om, så var den inte tidlös längre, utan i stället förankrad i just 60-talet, även när det bara blir konstigt och anakronistiskt. Och idag tycker väl också de flesta Tintin-fans att den tidigare versionen är bättre.
Sedan ÄR det mycket mer fart i de tidiga Hergé-serierna också.
Knepigt det där med tidlöshet tycker jag; ibland gillar jag det, som typ Barks 40-talsserier varav många känns helt tidlösa, men samtidigt gillar jag ju också hans sista serier från 60-talet som är så långt från tidlösa det bara går, med Alexander som beatnik pop op-konstnär mm
En smula dyrt kanske, men skulle ju vara snygga att ha i hallen
Vet du om de här sidorna är gjorda rent på papperet? Jag såg några original på Tintin till sjöss-utställningen, och blev förbluffad över vilket lapptäcke det var. Hergé hade i princip klippt ut nya bilder och klistrat in ovanpå var och varannan ruta... Han hade väl inte helt tänkt sig att de där originalen var särskilt meningsfulla i sig, utan det var publiceringen som var det viktiga...
I hate pop. And skiffle. I tell ya, this is going to be the best jazz decade ever.
Wakuran skrev:Vet du om de här sidorna är gjorda rent på papperet? Jag såg några original på Tintin till sjöss-utställningen, och blev förbluffad över vilket lapptäcke det var. Hergé hade i princip klippt ut nya bilder och klistrat in ovanpå var och varannan ruta... Han hade väl inte helt tänkt sig att de där originalen var särskilt meningsfulla i sig, utan det var publiceringen som var det viktiga...
Så var det nog. Men det skulle vara intressant att se dem och få en inblick i hur mästaren arbetade.
Eisner arbetade ju också på det sättet. Men så var ju originalen inte tänkta att säljas, precis som ni skriver.De hanterades för det mesta som skräp, efter de publicerats. Kan tänka att deadlines också spelade in. Gick snabbare att enbart ersätta det som var fel och inte rita om hela sidan.