Artur - En serie växer fram

[larsa66]

Ja, då försöker jag igen.

Jag har ju tidigare försökt skapa serier genom forumet då jag tycker att jag fått mycket inspiration och idéer att vara här.
Jag hoppas verkligen att jag ska gå hela vägen med detta projekt fast tittar man på min historik är det inte många projekt jag lyckats med.
Egentligen är det väl bara Historien om Gustapärsa som gick hela vägen. Från att publiceras veckovis i en lokal tidning till att till slut samlas i ett seriealbum. Jag vet inte vad som drev mig, att jag fick en deadline att jobba mot, diskussionerna här på forumet, att möta okända människor på samhället där jag bor, säga snälla och uppmuntrande ord.

I fallet Gustapärsa var ju kontrakt för publicering redan klart, och de första tio sidorna redan tecknade.

Nu tänkte jag börja från början. Från idé till färdig serie.

Det började den här gången med något självupplevt. Då man stått på industrigolv i över 30 år undrar man ibland vad man håller på med.
Jag härstammar ju från ett släktled med nybyggare och bönder där min far var den siste i vårt led som levde på det.

När jag föddes hade han dock gett upp bondelivet och tagit anställning hos MODO som skogsarbetare. Jag har minnen då han var med i strejken för månadslön.

Jordbruket levde dock kvar som en hobbysyssla för honom, han hade ju marken, ett hemman på 60 hektar som till stor del bestod av skog och myrmarker. Några åkerlappar fanns också. Han såg alltid till att ha en mjölkko, nån gris och ibland får i vår lagård. Han köpte oftast nån ko som skulle gå till slakt. Så här i efterhand tror jag att det var hans sätt att lära ut vad han kunde om självhushåll och att förstå hur man kunde leva på vad naturen gav.

Den här serien kommer att likna Gustapärsa men också knyta an till en längtan som alltid funnits inom mig. Och tänk om man liksom i en dröm kan vända på utvecklingen. Istället för det vi gjorde gick från bondesamhälle till industrisamhälle göra tvärtom. Åtminstone kunde en fantasifigur i slutet på 1800-talet få göra denna resa.

Då föddes idén till Artur.



Och då jag använder samma söndagssideformat som Barretto och Beatty använde med Fantomens söndagssidor trollar man snabbt om den till stående format.



Jag tänkte bara ha första sidan med rimmande text, inspirerad av Rudolf Pettersson, men då jag blev ganska nöjd med den första tänkte jag göra ett försök till sida två också. Efter ca. en timme hade jag den lilla dikt och i huvudet den andra sidans layout.

Artur sida 2

Han gick genom skogar, över myr och äng
Han gick dag och natt utan tanke på en säng

Men så kom en skymning, då himmelen blev röd
Han stod vid en glänta och föll ner som död

Han vakna upp på morron, till gråsparvens sång
Han hade aldrig sett... en så vacker soluppgång

En gård fick han se, framför sig stå
Han började då genast på upptäcksfärd gå

Det verkade så märkligt, allt bohag fanns här kvar
Men det verkade som folket, sen länge, borta var

Jag kommer nog att fortsätta med rimmandet på de första tio sidorna. Jag tror inte jag blir klar innan sommaren, men det är en målsättning.

[Grumme]

Denna ser jag fram emot!
Jag gillade ju Gustapärsa mycket, så räkna med mig när det blir dags att beställa signerade exemplar.

[larsa66]

Denna ser jag fram emot!
Jag gillade ju Gustapärsa mycket, så räkna med mig när det blir dags att beställa signerade exemplar.

tack

[larsa66]

Det gick lång tid mellan sida 1 och 2, jag skyller på att jag var i Sri Lanka 3 veckor under februari.

Jag var heller inte riktigt nöjd med loggan så jag gjorde en ny.

[larsa66]

Tre månader per sida! Nä nu får jag öka takten lite
Nåja, jag har ju skrivit hela serien i alla fall. Totalt 8 sidor blir den inledande berättelsen.
Jag fick till dikten som jag hade tänkt så nu är det bara att rita.
Däremot kommer jag att fortsätta serien på det traditionella sättet hädanefter, dvs med prat- och tanke-bubblor osv.
Det här rimmandet höll jag på att bli galen av.

[Agentum]

Trevlug tidsperiod.

Men håjag hoppas man fpr se mer av denbåna tid sent 1800tal, detta janske tidigare 1900tal nör ndustrin började anställa folk.

Jag har iåofta undrat varför sp få svenskar lägger tid på det vi har haft här, ok det ör mycket läsa pp spklart, men det blur unikt.

Vill inte säga att nån kastar boirt sin förmåga, nåmen vissa saker är meningslösa i Sverige och kommer ingenstans.
kom håg att en sån karl im du inte tönkt dig nåt speciellt lägger in en mullbänk.

Han lär väl inte få lätt om han flrlorar jobbet, så som han verkar om han inte har arv gäller nog luffen ett tag.

Det rimmande grejset trlttar mig mycket, serie är serie.

Nu är det lösrykta delar, nen jag undrar ändå varflr just svenskar ör ointresserade av hur det var, det var inte bara vikingar, det var före Sverige.

Egentligen finns massor att ta ifrån långt intressantare än allt USA historia som finns och inte är ihopljugen.

[larsa66]

Historia har alltid varit intressant och inspirerande för mig.

Jag växte upp i en liten avsides by i Västerbotten. Bara fyra gårdar, varav tre var bebodda av pensionärer.
Farsan var rätt gammal när jag föddes, 42 år, och hans bekanta var ibland mina kompisars mor- och farföräldrar .

Jag tror att det kan ha varit en bidragande orsak för mitt historieintresse. Jag tyckte om att lyssna på deras berättelser, om det hårda livet som var förr. Om konsten att leva på det som jorden gav.

Jag har minnen från min barndom då jag följde min pappa på promenader genom skogarna. Här fanns många ödegårdar som vittnade om det liv som varit förr i väglöst land. Varje gård hade många berättelser, om folk som levt och slitit, men även övernaturliga historier om troll och vittran. Jag tänker än idag på hur livet kunde ha varit i dom mörka skogarna, före elektriciteten och televisionens tid.

Det var en fantasifull tid som jag gled ifrån då när jag i tonåren blev mer intresserad av musik och serier.
rock, pop och även punk blev nya inspirationskällor. Serier i alla former slukade jag. Från superhjältar, science fiction och western. Jag trodde då att jag skulle kunna bidra med något i den genren.

Så blev det nu inte. Jag fick ett vanligt svenssonliv med fabriksarbete och familj och villa. Det var ändå bra och jag fann mycket lycka i det också men drömmen om att teckna serier dog aldrig.

Så vid 46 års ålder lossnade det. Jag fick idén om en historisk serie som skulle handla om min förfader som du vet.

Med serien om Gustapärsa fick jag känna mig som en riktig serietecknare ett tag. Även om jag gjorde den som fritidsprojekt fick den bra genomslag här i trakterna. Och framförallt förenade den de intressen jag haft i olika tider av livet.

Och den här nya serien, som har lite gemesamt med Gustapärsa, fast mer mystisk och fantasifull tänker jag också försöka sälja in till vår lokala tidning. Intresset för serier verkar dock ha avsvalnat så vi får se hur det går.

[Agentum]

Sköms inte för det, tpnk du på hur det kunde vara att leva i ett samhälle tex melkan kyrkan som var måktig och som min morsa berättar att hennes farfar absolut trodde på tomten, den lilla grå gprdstomten som kunde göra sig sig osynlig.

Sånt levde ju kvar trits prästers hotande om djävulen mm


Det ör väldigt svenskt, vi var efter, vi hade de djupa skogarna som hunder länge, att ta sig sjövägen gade varit viktigt sen länge.

Klart det gick att gå vid denna tiden längs huvudvögar.

Jaja, nen även jag tänker på detta., Tyvärr jan jag inte göra nånting av det.

[larsa66]

Då var fjärde sidan gjord.
Jag har även tagit kontakt med den lokala tidningen "Västerbottens Mellanbygd". Här publicerades mina andra serier "Gustapärsa" och "Yxa&Klinga". Den senare med Manus av Jan Hoff.
Dom verkade intresserade, och ville gärna titta på den. Jag skickade de fyra första sidorna och ska ringa upp dem till veckan.
Då det nu kanske blir publicering ska jag hädanefter bara lägga upp enstaka bilder. Detta även för att inte spoila för eventuella läsare
Den här rutan på senaste sidan blev jag extra nöjd med.
Ni får gissa vilken serie jag inspirerats av

[Wakuran]

Hmmm, med tanke på att det är du så gissar jag på Fantomen...

Vad finns det annars för serietecknare som är förtjusta i silhuettlika tjocka skuggor? Will Eisner?...

[larsa66]

Hmmm, med tanke på att det är du så gissar jag på Fantomen....

rätt

Vad finns det annars för serietecknare som är förtjusta i silhuettlika tjocka skuggor? Will Eisner?...

Stan Lynde, vill jag minnas

[larsa66]

Chester Gould

[Wakuran]

Ah, Chester Gould. Stockkonservativ kuf, men med en galet suggestiv stil...

[Agentum]

Fast fasen hans tecknander så förenklat ofta, samma poser och vinklar alltid osv.

Begripligt mitt dock då dagstrip och söndagssida väl skulle in.

I vissa saker glömmer man väl att de inte hade tid, sen blev det allt mer assistenter, Eisner nämns, mycket av THE Spirit är ju tyvärr inte tecknad av honom ens skriven till hälften.

Det där drabbade ju serietidningarna i USA än värre, och få gånger fick tecknaren göra sitt, men ok de ville ha mat på bordet och avskydde oftast den tuschare som utgivaren tvingade på dem.

Men jag gillar vad du gör

[larsa66]

tack Agentum just den här sidan blev lite seg och då sökte jag lite bildalternativ då den saknar action.

Nästa sida däremot händer det mer. bl.a. takarbete. Jag gillar verkligen att teckna takspån


Jag har väntat en vecka på tidningens svar så det känns inte som att dom kommer att köra den här serien. Det var fem år sen sist jag gjorde serier åt dem och det kan ju hända att tidningens upplaga sjunkit och ekonomin blivit sämre.

Men jag skickade in några sidor till Bulls. Jag har aldrig kört via syndikat men Mikael Tegebjer verkar trevlig. Inget svar direkt fick jag men han lovade återkoppla innan semestern. Så vi får vänta och se.

[Wakuran]

tack Agentum just den här sidan blev lite seg och då sökte jag lite bildalternativ då den saknar action.

Wallace "Wally / Woody" Wood tipsar.



(Någon Christopher Jones som gjort en omtolkning med bildexempel från Woods olika serier...*

Jag har väntat en vecka på tidningens svar så det känns inte som att dom kommer att köra den här serien. Det var fem år sen sist jag gjorde serier åt dem och det kan ju hända att tidningens upplaga sjunkit och ekonomin blivit sämre.

Men jag skickade in några sidor till Bulls. Jag har aldrig kört via syndikat men Mikael Tegebjer verkar trevlig. Inget svar direkt fick jag men han lovade återkoppla innan semestern. Så vi får vänta och se.

Hmmm, vad kan det annars finnas för alternativ som kör sånt här? Indieprojekt som Seriemix, Homemade Comics och Plutonium skulle antagligen kunna trycka den, men då får man ju inget lön för allt nedlagt arbete, utan bara ett friex...

*Edit. Jag hade tydligen fel där, och det ser ut som att det är Rafael Kaynanan som legat bakom.

[larsa66]

Jodå, publicerad blir den på ett sätt eller annat.
Men speciellt tidningspublicering tyckte jag var skoj. Att göra sida för sida. Att möta folk på Konsum som jag aldrig pratat med annars, och få frågor och beröm för olika saker. Det var lite av en livekänsla.
Jag vet att det är svårt men jag börjar med det. Pengarna är inte det viktigaste och inte något måste heller, då jag har min försörjning från ett vanligt jobb och detta, som vanligt, är ett hobbyprojekt.

[Agentum]

Wakuran: jo dock tog han i lite med att om man kunde klippa in nåt gör det, om inte kunde man kalkylera av nåt mer eller mindre gör det etc.

Där var han väl lite fräck med tanke på hans eget liv, han hade ju låg självkänmsla han dög aldrig riktigt för sig självt vilket ju ledde till alkoholism i förlängningen.

Men nu är det inte Woody här utan Larsa66.

Och det ser riktigt trevligt ut.

[larsa66]

Bulls blev inget.

Det hade jag väl förväntat mig också. Det här är ju ingen mainstreamserie och formatet söndagssidor är nog i stort sett omöjligt idag. Speciellt som en följetong.

Men Tegebjer skrev ett mycket uppmuntrande mail som bara fick mig att bli än mer beslutsam.

Det var väl också skönt att få det bekräftat, att det inte är rätt väg att gå med den här sortens serie i dagens läge. Jag har funderat mycket under åren då jag gjorde mina andra serier, om det skulle vara något för att få mer bredd, och möjligheter till bättre förtjänst. Nu kan jag släppa det och försöka andra vägar.

Västerbottens mellanbygds redaktör svarade också, men precis som jag misstänkte var det en ekonomisk fråga. Han tyckte om serien och skulle försöka få loss mer pengar för den, men det lät inte så hoppfullt.

Jag tror att jag bara kör på tills jag blir less. Jag har ju kommit mer än halvvägs på den första delen.

Blir det ingen veckotidningspublicering övergår jag nog till en friare sidlayout tror jag. Men det får bli till del 2.

[Agentum]

Lite synd, serier som är svnska om sverige växer inte på träd.

Historien har vi ju alla före oss även om det ska vara en massa kollektiv skam för många saker, främst av folk som inget förstår hur olikt Sverige var för bara 100 år sedan.

Bondsamhället, en början till industrialism och nu ser bvi vad det slutade tror jag, först välgång men nu käns det som nåt nytt måste fram men det motarbetatas givetvis lika starkt som när ståndssamhället föll då, idag har vi egentligen nåt liknade åter igen.

Fö rent allmän historisk så har vi inget tat skämmas för, världen var sån vid de olika tiderna, kungen regerade på Guds nåde tex, inga tvivel bland småfolket iaf.

Nu gör du inte den typen av historier men den här serien är ju en det med om så inte från krigslag eller liknade.

Jag är jävig då jag är intresserad av särskilt östersjöländernas historia och ogillar dumma moderna klisterlappar på nåt som vi inte ens kan föreställa oss och borde förstå bättre.