Kategoriregler
Varje serieskapare får skapa max en tråd per serie. Dvs användaren Herge får ha en tråd om Tintin, en om Johan, Lotta och Jocko, en om Totor osv. Användaren DC Comics får skapa en tråd för Superman och en för Batman, men inte därefter en tråd för Superman/Batman-crossover. Tänk på att en Internet-publicering kan påverka dina möjligheter att senare sälja serien till ett förlag.
Ja, som ett svar på kommentarerna om min tänkta serie i Australisk miljö så startar jag nu denna tråd med inledande skisser på hur Wilhelm Bergh, naturforskaren i Linnés och Darwins anda, året 1869 efter att ha kastats överbord (av en rival om forskarkarriär och vacker flicka) från ett forskningfartyg och så småningom sköljs upp på en av Arnhem Lands ödsliga stränder (öster om Darwin i Northern territory).
Peral skrev:Ser ju väldigt spännande ut, kan man gissa att herrn inspirerats av den förste Fantomen?
Likheten med hur Fantomenätten startade sin historia är inte avsiktlig. Jag tyckte helt enkelt att genom att spola upp seriens huvudperson direkt på aboriginernas strand så kan berättelsen få en rivstart direkt i den miljö som jag vill ha som bakgrund.
Figuren nedan tror jag kanske funnits med i annan tråd men är den typ av karaktärer som kan finnas med i "Drömtidens hjältar"
Låter som ett väldigt bra sätt att få en rivstart på äventyret, eller så kan du börja på ett hederligt gammalt Errol Flynn sätt med en fäktduell på skeppet!
Redan Edgar Rice Burroughs rivstartade med ett myteri som ledde till att paret Clayton sattes iland på en främmande kust, över tjugo år innan Walker vaknade upp på stranden. Så nog är det klassisk dramaturgi kan man säga. Det är också inledningen i Age of Conan som kom för två år sedan. http://www.youtube.com/watch?v=Ftj8MFejsIc&hd=1 (Från runt 3:45 in i klippet.)
With great collections comes great responsibility. larsa66 till mig: Ibland tror jag att du skulle bli en bra seriefigur med dina starka åsikter och kommentarer. E Dahlén: Mycket klokt - så sant! (Lägger till Sallander i raden av epokgörande filosofer)
Jag har nog Tarzanmyten mer inplanterad i mitt undermedvetna än Fantomen... Jag var en flitig läsare av Tarzanserier (speciellt Russ Manning) och tarzanböcker under tidigt 70-tal.
Detta, att spolas upp på en strand, händer även Odysseus (Homeros) och Gulliver (Swift). Och västerlänningen som spolas iland i Japan, i Shogun (Clavell). Det är klassiskt och episkt. På s¨ätt och vis är det ju samma sak som händer mellan alvbumen Angel Face och Spräckta näsan (Blueberry, Giraud) bortsett från att det är ett tåg som går på grund och inte ett fartyg. Men indianerna tar hand om den vite mannen på samma sätt som ifödingarna i de andra berättelserna.
RioGrande skrev:Detta, att spolas upp på en strand, händer även Odysseus (Homeros) och Gulliver (Swift). Och västerlänningen som spolas iland i Japan, i Shogun (Clavell). Det är klassiskt och episkt. På s¨ätt och vis är det ju samma sak som händer mellan alvbumen Angel Face och Spräckta näsan (Blueberry, Giraud) bortsett från att det är ett tåg som går på grund och inte ett fartyg. Men indianerna tar hand om den vite mannen på samma sätt som ifödingarna i de andra berättelserna.
Ja, det finns något magiskt i detta att en västerlänning hamnar i en helt främmande kultur och upptäcker nya sätt att leva och se på tillvaron samt kanske djup vänskap eller t.o.m. kärlek bland sina nya fränder... Ett klassiskt tema här är ju den intelligente västerlänningen som tar parti för ursprungsfolket mot råa krigiska sällar från den s.k. civiliserade världen.
RioGrande skrev:Detta, att spolas upp på en strand, händer även Odysseus (Homeros) och Gulliver (Swift). Och västerlänningen som spolas iland i Japan, i Shogun (Clavell). Det är klassiskt och episkt. På s¨ätt och vis är det ju samma sak som händer mellan alvbumen Angel Face och Spräckta näsan (Blueberry, Giraud) bortsett från att det är ett tåg som går på grund och inte ett fartyg. Men indianerna tar hand om den vite mannen på samma sätt som ifödingarna i de andra berättelserna.
Ja, det finns något magiskt i detta att en västerlänning hamnar i en helt främmande kultur och upptäcker nya sätt att leva och se på tillvaron samt kanske djup vänskap eller t.o.m. kärlek bland sina nya fränder... Ett klassiskt tema här är ju den intelligente västerlänningen som tar parti för ursprungsfolket mot råa krigiska sällar från den s.k. civiliserade världen.
Gjorde inte Tom Cruise en samurajfilm på samma tema?
RioGrande skrev:Detta, att spolas upp på en strand, händer även Odysseus (Homeros) och Gulliver (Swift). Och västerlänningen som spolas iland i Japan, i Shogun (Clavell). Det är klassiskt och episkt. På s¨ätt och vis är det ju samma sak som händer mellan alvbumen Angel Face och Spräckta näsan (Blueberry, Giraud) bortsett från att det är ett tåg som går på grund och inte ett fartyg. Men indianerna tar hand om den vite mannen på samma sätt som ifödingarna i de andra berättelserna.
Ja, det finns något magiskt i detta att en västerlänning hamnar i en helt främmande kultur och upptäcker nya sätt att leva och se på tillvaron samt kanske djup vänskap eller t.o.m. kärlek bland sina nya fränder... Ett klassiskt tema här är ju den intelligente västerlänningen som tar parti för ursprungsfolket mot råa krigiska sällar från den s.k. civiliserade världen.
Gjorde inte Tom Cruise en samurajfilm på samma tema?
Jo, jag tycker "Den siste samurajen" med Tom Cruise är helt i linje med ovannämnda tema. En föregångare var som sagt "Shogun" romanen av James Clavell (som jag förresten läste på min första Jorden runt resa 1983-84. He he, skämt åtsido så är det hittills min enda Jorden runt-tripp.) Får se om jag får uppleva några liknande äventyr när jag nu ska resa till södra indien med start i julhelgen...hoppas kan man ju alltid...
Jag hoppas verkligen inte du kör på temat med "hjälte byter sida" det har gjorts till döddagar, senast i den hopplösa Avatar och allt blir egentligen bara plankning av Dansar med vargar även om den inte heller var först.
Det kan funka ibland att norpa från alla möjliga ställen och göra sin egen soppa, som Harry Potter exempelvis. Men det är också väldigt stor risk att hamna i kliché-träsket.
Men gör det du känner mest/bäst för, det brukar löna sig i längden även om jag kanske låter negativ nu.
With great collections comes great responsibility. larsa66 till mig: Ibland tror jag att du skulle bli en bra seriefigur med dina starka åsikter och kommentarer. E Dahlén: Mycket klokt - så sant! (Lägger till Sallander i raden av epokgörande filosofer)
Labrador Road 26 skrev:Jag hoppas verkligen inte du kör på temat med "hjälte byter sida" det har gjorts till döddagar, senast i den hopplösa Avatar och allt blir egentligen bara plankning av Dansar med vargar även om den inte heller var först.
Det kan funka ibland att norpa från alla möjliga ställen och göra sin egen soppa, som Harry Potter exempelvis. Men det är också väldigt stor risk att hamna i kliché-träsket.
Men gör det du känner mest/bäst för, det brukar löna sig i längden även om jag kanske låter negativ nu.
Nja, i det här fallet har jag ju tänkt att huvudpersonen ska vara en naturforskare som redan från början är välvilligt inställd till aboriginerna om än med den tidstypiskt nedlåtande synen på de "primitiva infödingarna". Wilhelm Berghs ögonöppnare får väl bli att aboriginerna besitter kunskaper och insikter som han inte hade trott att de var kapabla. Men även att han har svårt att förlika sig med de mer barbariska sederna som tandutslagning och plågsamma ärrtatueringar vid initiationsceremonierna. Här sneglar jag gärna på Mike Blueberrykaraktären också som är i grunden en hederlig person med sunda värderingar men som har sina svagheter (typ kortspel, sprit och kvinnor) vilket gör honom desto mer mänsklig och lättare att tycka om. Dessutom ger ju alltid svagheter hos en seriefigur en chans att fördjupa karaktär och ge en mer komplex handling...
Uppläggen i Dansar med vargar (filmen) och Spräckta näsan (seriealbumet) påminner lite om varandra, man kan ju fråga sig vad den gemensama föregångaren var? Föresten Allan Kämpe, hur ska du ta dig till Indien på ett ekologiskt sätt? Eftersom du verkar leva helt och fullt i harmoni med naturen och äldre ulturer kommer väl inte flygmaskinern på fråga? Ska du rida på en kamel?