Kategoriregler
Varje serieskapare får skapa max en tråd per serie. Dvs användaren Herge får ha en tråd om Tintin, en om Johan, Lotta och Jocko, en om Totor osv. Användaren DC Comics får skapa en tråd för Superman och en för Batman, men inte därefter en tråd för Superman/Batman-crossover. Tänk på att en Internet-publicering kan påverka dina möjligheter att senare sälja serien till ett förlag.
I den här tråden tänker jag ge smakprov på en superhjälteserie jag tragglat med ett tag. Jag försöker lära mig teckna serier digitalt och vill testa om jag har uthålligheten att slutföra ett projekt. Serien är tänkt att färgläggas men jag vill att den ska funka även i svartvitt. Jag tar gärna emot tips och (mild) kritik. Det här är första sidan.
Jag tycker att det fint och suggestivt tecknat - speciellt skuggningen/tuschet i ruta två med far och son vid graven samt mörkret i den nedersta stora rutan med folkmassorna i siluett. Snyggt komponerad sida vad gäller layouten också! Ska bli intressant att se var superhjälten kommer in i handlingen...
Skulle jag få ändra på något skulle det vara att göra "AATCHO!" med större, tjockare bokstäver och ha ordet sammanhängande på en rad.
Ser mycket lovande ut! Skuggor, bildlösningar och övergripande stämning känns bra! Kommer serien att fortsätta i samma berättarstil, dvs hastigt kortfattat informerande textplattor, eller blir det mer berättande med pratbubblor?
Nu finns det massor av det här slaget redan, dvs efter katastrofen.
Men struntsamma, jag gillar stilen här att du har bara svart och vitt, det är lite speciellt.
En sak bara bearbeta texten mer, det låter inte naturligt riktigt på vissa ställen, men ok så mycket annat kan man ju inte klaga på. Svenska kan ju var svårast faktiskt tat få till bra då vi ju är svenskar och gärna märker ord.
Tycker att du ska hålla dig till sv/v då du använder så mycket skuggning/tusch i bilderna.
Agentum skrev:En sak bara bearbeta texten mer, det låter inte naturligt riktigt på vissa ställen, men ok så mycket annat kan man ju inte klaga på. Svenska kan ju var svårast faktiskt tat få till bra då vi ju är svenskar och gärna märker ord.
Jag reagerar på att du föreslår att använda engelska, för att svenska är svårare. Kanske inte vi uppfattar fel i manus på engelska, men det gör någon som har det som modersmål. Det kan jag garantera. Man har alltid bättre förutsättningar att uttrycka sig rikare på sitt modersmål.
Vad roligt att ni har tyckt till. Allan Kämpe, när du säger det så ser jag också att nysningen självklart ska vara fetare. Nej, tfels, serien glider ganska snart över i pratbubbleberättande, inget jag planerade, det bara blev så. Agentum. Håller med, det är väldigt lätt att falla tillbaka på klicheer och stereotyper, särskilt när det gäller manus. Skulle vilja kunna säga att storyn är superoriginell men, nej. Magnus och Wakuran, kul att ni gillar svärtan. Måste dock erkänna att jag har haft svårt att balansera svart mot vitt längre fram i berättelsen, så stilen ändras gradvis. Själv tycker jag inte att förändringen är till det sämre men det är ju garanterat ett nybörjarfel.
Rost skrev:Håller med, det är väldigt lätt att falla tillbaka på klicheer och stereotyper, särskilt när det gäller manus.
Jag tycker inte alls man behöver vara rädd för att använda arketyper (som är mer passande än det uttjatade stereotyp) och för den delen klichéer heller. Är man bara medveten om vilka inspirationskällor man har och vilket syfte de har dramaturgiskt bör det absolut inte innebära några hinder.
With great collections comes great responsibility. larsa66 till mig: Ibland tror jag att du skulle bli en bra seriefigur med dina starka åsikter och kommentarer. E Dahlén: Mycket klokt - så sant! (Lägger till Sallander i raden av epokgörande filosofer)
Man brukar ju säga att man ska försöka låta bilderna berätta. Att inte använda textrutor om det går att berätta med bildsekvenser. Men jag tilltalas faktiskt av det sätt som du för berättelsen framåt med textrutorna - så fortsätt med det! Jag tycker du gör det bra och får mig som läsare att komma in i berättelsen!
Textberättandet i dåtid (imperfekt) gör på något sätt det hela mer ödesmättat...
Har inte lärt mig citera men, tfels, jag förstår din poäng. Jag har visserligen försökt skapa en enkel figur: Vass näsa, hög panna med spiklugg och hårt karakteristiskt blänk på skallen. Men här får jag erkänna en miss. Min tanke var att huvudpersonen fick på sig en skyddsmössa och skyddsrock efter vakternas dusch. Detta framgår tyvärr inte. Dessutom ser jag nu att jag helt plötsligt ritat dit en slips under rocken, när han i tidigare haft nån slags pippitröja. Får fixa det där på nåt sätt.
Har du förresten någon tanke på hur serien ska publiceras? Papper? Digitalt? Det kommer väl bli väldigt dåligt betalt proportionerligt med tanke på arbetsinsatsen, oavsett, men i alla fall...
En fördel med Utopi (som redan har flera tecknare i liknande stil; Lars Krantz, Fabian Göranson och Doraya), om de skulle acceptera serien, är ju att du då kommer ingå ett sammanhang, och ha en garanterad läsekrets och lättare att knyta kontakter.
Annars kan du hur som helst trycka upp ett fanzin eller demo-ex, med typ de 10-20 första sidorna och kontaktuppgifter och sälja/ byta på t.ex. SPX och AltCom i år.
I hate pop. And skiffle. I tell ya, this is going to be the best jazz decade ever.
Ser bra ut inledningsvis. Hängde upp mig på ett par småsaker i texten på sidan 2.
3:e rutan: "Som anställd på en dagstidning kunde jag utnyttja mina kontakter för att få en intervju med Maud Mattström, VD:n på GenFlu."
6:e rutan: "Till slut fick jag träffa VD:n Maud Mattström."
Tycker att det blir lite upprepning där och skulle råda dig att formulera om texten i den sistnämnda rutan. Förslag: "Innan jag till slut fick träffa fru Mattström." eller "Innan jag till slut fick träffa henne."
Sen i ruta 8:a: Allt jag ville åt var ett ...
Jag säger inte att du har fel, bara att jag har mer rätt än dig.
Wakuran. Jag har inte tänkt så långt som till publicering. Bara att lägga ut några sidor här har ökat läsningen av den med flera hundra procent (ingen annan än jag hade sett sidorna tidigare).
Min uppfattning är dock att serier läses bäst på papper. Men jag vet inte hur realistiskt det är att få serier publicerade på något "riktigt" förlag. Min förra serie skickade jag, i ett anfall av hybris, in till Kartago. Jag fick ett mycket vänligt men lite undflyende svar. Jag tror helt enkelt att mina serier inte platsar riktigt. Om tidningen Svenska Serier funnits kvar vore ju den ett perfekt forum.
Mithroth: Tack för tycket. Här var min tanke faktiskt att upprepa mig för att hamra in den nya karaktären. Men kanske underskattar jag läsaren. Kan nog säga att jag borde fila mer på texterna genomgående.
Nu har jag ju bara sett de här två sidorna, men fördelen med Utopi är att de redan kör en liknande äventyrsbaserad inriktning. Jag vet iofs inte hur långt du har kommit, men de skulle antagligen föredra om det redan fanns en del material publicerat att portionera ut i takt med att nya nummer kommer ut (en gång i kvartalet).
I hate pop. And skiffle. I tell ya, this is going to be the best jazz decade ever.
Nu fokuserar jag mest på att få serien färdig. Den blir 25 eller 26 sidor lång. 90 procent är väl färdigt om jag inte räknar in färgläggning. Här kommer sida tre som jag själv tycker ser ofärdig ut. Nån som har några tips på förbättringar?
