Frågan är det, alltså. Visst är det så att det är roligare att den kommer ut innanför egna pärmar flera gånger per år men är då inte avsnitten särskilt bra så känns det som om det kvittar.
Jag prenumererar numera på Uvh och fick nya numret igår. Det var enligt mitt tycke oerhört svagt. Istället för ett längre inledningsavsnitt så började tidningen med tre kortare avsnitt. Jag skrattade inte nämnvärt åt något av dem. Det verkar som att Krister Petersson har mycket svårare att klämma ur sig avsnitt av hög kvalitet numera, framför allt om man jämför med sent nittiotal då Uvh gick i 91:an. Då var nästan varje avsnitt en högtidsstund. Nu är det däremot lite si och så med kvaliteten. Vad säger ni andra här på forumet?
Uti vår hage - vann den på att bli egen tidning?
-
Halvard Hövlig
- Good
- Inlägg: 22
- Blev medlem: ons 26 jan 2005, 08:47
citat:
Ursprungligen postat av Halvard Hövlig
Frågan är det, alltså. Visst är det så att det är roligare att den kommer ut innanför egna pärmar flera gånger per år men är då inte avsnitten särskilt bra så känns det som om det kvittar.
Jag prenumererar numera på Uvh och fick nya numret igår. Det var enligt mitt tycke oerhört svagt. Istället för ett längre inledningsavsnitt så började tidningen med tre kortare avsnitt. Jag skrattade inte nämnvärt åt något av dem. Det verkar som att Krister Petersson har mycket svårare att klämma ur sig avsnitt av hög kvalitet numera, framför allt om man jämför med sent nittiotal då Uvh gick i 91:an. Då var nästan varje avsnitt en högtidsstund. Nu är det däremot lite si och så med kvaliteten. Vad säger ni andra här på forumet?
Du har en poäng där. Det känns onekligen som att KP tappat lite av gnistan i sitt UvH-tecknande. Om det sen beror på att han måste häva ur sig ett visst antal sidor till varje nytt nummer eller om han helt enkelt börjar få problem med uppslag vet jag inte. Han kanske börjar tröttna på Faló?
Av ovanstående alternativ är nog uppslagsbrist det troligaste. Han gjorde ju ett bra avsnitt när Faló var kvacksalvare/naturläkare så visst finns kapaciteten fortfarande. Däremot verkar det som sagt svårare att hitta de där guldkornen lika ofta som han skämde bort oss läsare med tidigare. Tro fan det, förresten....... Han har ju plitat ihop en försvarlig mängd avsnitt redan. Jag hittade ett index över UvH-serierna för ett tag sedan:
http://www.hemsida.net/utivarhage/index/
citat:
Vi å pappa? Var det inte Uti vår hage som Gert tuschade? Eller det var kanske Kristers son som gjorde det? [?]
Nej, Gert har tecknat och skrivit ca 4 avsnitt av Vi å pappa själv hittills. Han har däremot skrivit manus till några Uti vår hage. Kristers son har tuschat Uti vår hage enligt hemsidan.
Läser själv ibland UVH och tycker att de avsniten jag läst har varit bra. Det kan inte vara så lätt att göra enbart roligt material, men å andra sidan det jag tycker är bra tycker kanske någon är av sämre kvalitet.
När det gäller Vi å Pappa så tycker jag den är den roligaste serien jag läst på länge. Dock prenumerar min gubbe på UVH, men jag har ännu inte läst det senaste numret. Får väl ta o göra det...
När det gäller Vi å Pappa så tycker jag den är den roligaste serien jag läst på länge. Dock prenumerar min gubbe på UVH, men jag har ännu inte läst det senaste numret. Får väl ta o göra det...
Lisa, what´s your favorite cigar size? Is it robusto? [:D]
Mmh... UVH har blivit mycket sämre ur alla aspekter utom möjligtvis det rent teckningsmässiga (även om jag tycker den på ett sätt är sämre även där). Nuförtiden förlitar sig Krister mest på sina trademarkade svordomskonstruktioner. Det är ganska tragiskt. På den tiden då dessa utvecklades så var de ytterst perifera- eller åtminstone så skulle de aldrig ha fått bära själva poängen.
Förr var serien präglad av en sorts konstruktiv satir. Kärleken till karaktärerna fanns mellan raderna även om ytan kunde vara våldsam redan då eller åtminstone rå/fräck. UVH har numera utbytt detta konstruktiva till antingen destruktivitet eller ren status quo som inte tillför något.
Jag skrattar inte åt de nya episoderna. Jag klarar knappt av att läsa om dem. De gamla episoderna gapskrattar jag åt ibland, och jag inte bara läser om dem och om dem utan studerar varje ruta och betraktar kreativiteten.
Jag tycker det var bra att UVH fick sin egen tidning ändå, eftersom även 91an har tappat rejält samt att jag har fått en personlig överdos av den. Så jag tjänar på att nu kunna ta helt avstånd från att köpa den och kan istället köpa den mera sparsamt utkommande UVH. För serien går fortfarande att läsa om inte annat så för nyfikenheten av att se hur den ändrar, även om den inte alls är mästerlig längre. Och repriserna vill jag förstås ha också.
UVH gjorde sig dock bra i 91.an under seriens och tidningens gemensamma guldålder. Då var kontrasterna mellan de traditionella serierna och de nya serierna en del av tidningens styrka. Kompletteringseffekten fungerade bra.
Förr var serien präglad av en sorts konstruktiv satir. Kärleken till karaktärerna fanns mellan raderna även om ytan kunde vara våldsam redan då eller åtminstone rå/fräck. UVH har numera utbytt detta konstruktiva till antingen destruktivitet eller ren status quo som inte tillför något.
Jag skrattar inte åt de nya episoderna. Jag klarar knappt av att läsa om dem. De gamla episoderna gapskrattar jag åt ibland, och jag inte bara läser om dem och om dem utan studerar varje ruta och betraktar kreativiteten.
Jag tycker det var bra att UVH fick sin egen tidning ändå, eftersom även 91an har tappat rejält samt att jag har fått en personlig överdos av den. Så jag tjänar på att nu kunna ta helt avstånd från att köpa den och kan istället köpa den mera sparsamt utkommande UVH. För serien går fortfarande att läsa om inte annat så för nyfikenheten av att se hur den ändrar, även om den inte alls är mästerlig längre. Och repriserna vill jag förstås ha också.
UVH gjorde sig dock bra i 91.an under seriens och tidningens gemensamma guldålder. Då var kontrasterna mellan de traditionella serierna och de nya serierna en del av tidningens styrka. Kompletteringseffekten fungerade bra.
Kanke var den så bra att vi ställer alldeles för höga krav på den idag? Själv tycker jag den håller hög klass ännu, även fast den inte når upp till den gudabenådade klassen den höll förr. Min klara favorit i humor har den alltid varit, Pondus är en klar bubblare på listan men jag har aldrig skrattat åt Pondus på samma sätt som UIVH.
Däremot som redan nämts håller den högre teckningskvalité idag jämfört med förr.
Däremot som redan nämts håller den högre teckningskvalité idag jämfört med förr.
With great powers comes great responsibility.
-
Gammelsmurf
- Very Fine
- Inlägg: 1992
- Blev medlem: ons 05 jan 2005, 06:31
- Ort: Sverige
- Kontakt:
[quote="Robrocker"]
Kanke var den så bra att vi ställer alldeles för höga krav på den idag? Själv tycker jag den håller hög klass än idag även fast den inte når upp till den gudabenådade klassen den höll förr.
[/quote]
Sådär känner jag också. Uti vår hage är inte lika träffsäker som den en gång var. Synd, men troligen oundvikligt.
[quote="Robrocker"]
Pondus är en klar bubblare på listan men jag har aldrig skrattat åt Pondus på samma sätt som UIVH.
[/quote]
Där tycker jag tvärtom. Jag säger ibland att Pondus är den bästa serie som ges ut på svenska just nu. Åtminstone i mina ögon. Det beror självklart mycket på att jag är ungefär jämngammal med Pondus och har samma patologiska intresse för engelsk ligafotboll. Dessutom är även jag en gammal Pytonläsare som känner igen Frodes tecknarstil från ungdomens Pyton. Rocky har legat där uppe också men har tappat de senaste två-tre albumen. Elvis är en bubblare som kan bli bra om den får utvecklas i sin egen takt. Det finns redan en radda guldkorn bland stripparna så med lite tid kan den bli en riktigt bra strippserie, om än lite mjukare i attityden än Uti vår hage.
Kanke var den så bra att vi ställer alldeles för höga krav på den idag? Själv tycker jag den håller hög klass än idag även fast den inte når upp till den gudabenådade klassen den höll förr.
[/quote]
Sådär känner jag också. Uti vår hage är inte lika träffsäker som den en gång var. Synd, men troligen oundvikligt.
[quote="Robrocker"]
Pondus är en klar bubblare på listan men jag har aldrig skrattat åt Pondus på samma sätt som UIVH.
[/quote]
Där tycker jag tvärtom. Jag säger ibland att Pondus är den bästa serie som ges ut på svenska just nu. Åtminstone i mina ögon. Det beror självklart mycket på att jag är ungefär jämngammal med Pondus och har samma patologiska intresse för engelsk ligafotboll. Dessutom är även jag en gammal Pytonläsare som känner igen Frodes tecknarstil från ungdomens Pyton. Rocky har legat där uppe också men har tappat de senaste två-tre albumen. Elvis är en bubblare som kan bli bra om den får utvecklas i sin egen takt. Det finns redan en radda guldkorn bland stripparna så med lite tid kan den bli en riktigt bra strippserie, om än lite mjukare i attityden än Uti vår hage.
[quote="Admin"]
Där tycker jag tvärtom. Jag säger ibland att Pondus är den bästa serie som ges ut på svenska just nu. Åtminstone i mina ögon. Det beror självklart mycket på att jag är ungefär jämngammal med Pondus och har samma patologiska intresse för engelsk ligafotboll. Dessutom är även jag en gammal Pytonläsare som känner igen Frodes tecknarstil från ungdomens Pyton.[/quote]
Det kanske lät fel, Pondus är min nr.2 om jag måste lista, och jag känner igen mig i de serierna. Jag är själv yrkeschaufför, förälder och är en galen fotbolldåre som spelar i korpen (mitt favvolag är INTE Liverpool dock), dessutom var Frodes serier mina favoriter i Pyton också men det kanske är KP:s humor som tilltalar mig aningens mer än Frode Överlis.
Frode kan vara grotesk och brutal, riktig Pyton-humor medans Kristers är mer genial, hans sätt att knyta ihop flera röda trådar i avsnitten är otroligt, och dessutom blir man chockad, trots att man läst hans serier i 10 - 20 år så överraskar han och det tycker jag inte Pondus gör, även om den humorn är störtskön med. Men man kanske inte ska gämföra dessa då de är väldigt olika.
Där tycker jag tvärtom. Jag säger ibland att Pondus är den bästa serie som ges ut på svenska just nu. Åtminstone i mina ögon. Det beror självklart mycket på att jag är ungefär jämngammal med Pondus och har samma patologiska intresse för engelsk ligafotboll. Dessutom är även jag en gammal Pytonläsare som känner igen Frodes tecknarstil från ungdomens Pyton.[/quote]
Det kanske lät fel, Pondus är min nr.2 om jag måste lista, och jag känner igen mig i de serierna. Jag är själv yrkeschaufför, förälder och är en galen fotbolldåre som spelar i korpen (mitt favvolag är INTE Liverpool dock), dessutom var Frodes serier mina favoriter i Pyton också men det kanske är KP:s humor som tilltalar mig aningens mer än Frode Överlis.
Frode kan vara grotesk och brutal, riktig Pyton-humor medans Kristers är mer genial, hans sätt att knyta ihop flera röda trådar i avsnitten är otroligt, och dessutom blir man chockad, trots att man läst hans serier i 10 - 20 år så överraskar han och det tycker jag inte Pondus gör, även om den humorn är störtskön med. Men man kanske inte ska gämföra dessa då de är väldigt olika.
With great powers comes great responsibility.
-
Gammelsmurf
- Very Fine
- Inlägg: 1992
- Blev medlem: ons 05 jan 2005, 06:31
- Ort: Sverige
- Kontakt:
[quote="Robrocker"]
Frode kan vara grotesk och brutal, riktig Pyton-humor medans Kristers är mer genial, hans sätt att knyta ihop flera röda trådar i avsnitten är otroligt, och dessutom blir man chockad, trots att man läst hans serier i 10 - 20 år så överraskar han och det tycker jag inte Pondus gör, även om den humorn är störtskön med. Men man kanske inte ska gämföra dessa då de är väldigt olika.
[/quote]
Där håller jag med. Krister är en flera klasser bättre berättare än Frode och hans sätt att teckna är också överlägset om man ser till detaljrikedom och bildupplägg. Däremot har Frodes berättande en slags charmig karisma som jag inte finner på samma sätt hos Krister. Det hela beror ju självfallet på de två männens olika bakgrund. Krister är ju gammal 91:an-tecknare och har aldrig fått svinga loss lika mycket med rumphumor och burleska skämt som Frode kunde göra i Pyton. 91:an riktar sig ju inte till samma läsarkrets som Pyton gjorde och det avspeglar sig ju självklart i de respektive tecknarnas utveckling. Frode har taggat ner rumphumorn de senaste tio åren men man ser fortfarande drag av The Deep Shit Junkies i Pondus. På samma sätt ser man likheter mellan 87:an Axelsson och Faló.
Frode kan vara grotesk och brutal, riktig Pyton-humor medans Kristers är mer genial, hans sätt att knyta ihop flera röda trådar i avsnitten är otroligt, och dessutom blir man chockad, trots att man läst hans serier i 10 - 20 år så överraskar han och det tycker jag inte Pondus gör, även om den humorn är störtskön med. Men man kanske inte ska gämföra dessa då de är väldigt olika.
[/quote]
Där håller jag med. Krister är en flera klasser bättre berättare än Frode och hans sätt att teckna är också överlägset om man ser till detaljrikedom och bildupplägg. Däremot har Frodes berättande en slags charmig karisma som jag inte finner på samma sätt hos Krister. Det hela beror ju självfallet på de två männens olika bakgrund. Krister är ju gammal 91:an-tecknare och har aldrig fått svinga loss lika mycket med rumphumor och burleska skämt som Frode kunde göra i Pyton. 91:an riktar sig ju inte till samma läsarkrets som Pyton gjorde och det avspeglar sig ju självklart i de respektive tecknarnas utveckling. Frode har taggat ner rumphumorn de senaste tio åren men man ser fortfarande drag av The Deep Shit Junkies i Pondus. På samma sätt ser man likheter mellan 87:an Axelsson och Faló.