Snobben - nu utan hopp

[UlfK]

Ni har väl läst Garfield minus Garfield? Ett postmodernt sätt att göra serier av serier. Nu är det dags för nästa briljanta idé: 3eanuts. Tanken är att man klipper bort sista rutan av en Snobben-stripp. Kvar blir bara mörker. Brilliant! Läs själva här: http://3eanuts.tumblr.com/

[Nima]

Hehe, deppigt värre
Kul sätt att leka med strippar på!

[Agentum]

Öh alltså, för mig käns det som om det skulle kunna var så här original.

För det blir för det mesta bara kvar mörker ändå.

[Grod-Gordon]

Jag har aldrig gillat den melankoliska Snobben-serien, men utan fjärde rutan så fullkomligen skriker serien av dråplig ångest som vilken Jim Carrey-film som helst. Plötsligt är det jätteroligt.

[Peral]

Apropå förekommen anledning från "Veckans underbara godbit" Följande söndags version är en av de mest klassiska repetetiva scenerna i seriehistorien, i klass med när Krazy Kat får en tegelsten i huvudet. Så jag undrar två saker, träffade Karl någonsin bollen och var detta ett inslag som försvann ur Snobben eftersom det liknade mobbing?

[Wakuran]

Ärligt talat, Gullan har en poäng.

Den mobbningen var åtminstone gratis...

[Peral]

Det här lär vara den första från den 16:e november 1952

[UlfK]

Så jag undrar två saker, träffade Karl någonsin bollen och var detta ett inslag som försvann ur Snobben eftersom det liknade mobbing?

Nej. Nej.

Så här slutar det... http://www.gocomics.com/peanuts/1999/10/24

[Peral]

I väntan på UlfKs svar hittade jag ett alternativt svar på answers, men det kanske är ogiltigt eftersom det är en av dessa outhärdliga TV-versionerna

"Charlie Brown did kick the football. He kicked the football in the episode, "It's Magic Charlie Brown".
Snoopy was performing many magic tricks in front of Charlie Brown's friends. Then he asked volunteers; some were hurt and some of their possessions were destroyed like Linus's blanket. When Charlie Brown volunteered (Lucy made him go up there on stage), Snoopy was performing an INVISIBILITY trick. Since all of his tricks weren't working, this trick actually worked. Snoopy covered Charlie Brown with a yellow blanket, then did his thing and wala! Charlie Brown disappeared; Snoopy didn't expect it all, he was hoping/knowing that Charlie would still be there. Everyone was amazed. Then it started raining, and everyone left. The invisible Charlie Brown wandered back to Snoopy's house and made him try to get him back to visible again. Snoopy tried, but didn't work. So he walked to the park and saw Lucy placing the football on the ground like most football players would do to have the kick-off. Since Charlie Brown had the advantage of being invisible, he decided scare Lucy by FINALLY kicking the ball. It's pretty funny and amazing if you look at it a different way. So Charlie did kick the football TWICE! He tried to do it again, but Snoopy found out how to make things visible and invisible. As Charlie was running, Snoopy came across by waving his fingers to find Charlie and made him visible again when Charlie passed Snoopy....but Lucy, as usual saw him coming and made him miss the ball. HAHA!! You should watch the video though, 'cause it's hilarious!!"

Detta skulle inte låta sig göras i stripversionen antar jag. Hittade även detta exempel på psykisk tortyr på Roasted Peanuts http://peanutsroasted.blogspot.se/





Jag börjar nu utveckla ett nyfunnet intresse för Snobben!

[Wakuran]

Art Spiegelmans son Dash kommenterar Gullan:

http://courseweb.stthomas.edu/mjodonnel ... ieg03.html

(Börjar här.)
http://courseweb.stthomas.edu/mjodonnel ... index.html
http://www.newyorker.com/archive/2000/0 ... _000020205

Inte konstigt om nya tecknare ständigt inspireras...

[UlfK]

I väntan på UlfKs svar hittade jag ett alternativt svar på answers, men det kanske är ogiltigt eftersom det är en av dessa outhärdliga TV-versionerna

Det finns tack och lov ingen Don Rosa i Snobben-världen, så det finns heller ingen kanon. Schulz var inblandad i TV-specialerna fram till och med synopsis-stadiet, men han försökte sällan driva igenom final cut-beslut.

[Cadial]

Snobben ar ett utmarkt exempel pa nar kramdjuret ar battre an serien. Kan bara vinna pa att bli en ruta kortare.

[PatrikJohansson]

Jag skulle vilja börja läsa snobben, gärna någon samling. Vilken bok rekommenderas? Vill gärna läsa Schultz storhetsperiod.

[UlfK]

Vill gärna läsa Schultz storhetsperiod.

1950-2000.

Men om du frågar någon som inte är insatt brukar de enas om att att som publicerades innan de själva började läsa serien är bra. Vilket oftast brukar tolkas som 1956-1967. Så köper du någon av Fantagraphics-samlingarna från de åren får du bra grejor. (Men om du läser allt som finns inser du naturligtvis att allt är precis lika bra, och att man inte skall bry sig så mycket om vad folk säger.)

[PatrikJohansson]

Vill gärna läsa Schultz storhetsperiod.

1950-2000.

Men om du frågar någon som inte är insatt brukar de enas om att att som publicerades innan de själva började läsa serien är bra. Vilket oftast brukar tolkas som 1956-1967. Så köper du någon av Fantagraphics-samlingarna från de åren får du bra grejor. (Men om du läser allt som finns inser du naturligtvis att allt är precis lika bra, och att man inte skall bry sig så mycket om vad folk säger.)

Okej, tack! Jag har beställt The Complete Peanuts Boxed Set 1950-1954, lika bra att jag börjar från början.

[Agentum]

I Början är det dock rätt olikt det du är van med, han vinner nämligen ibland (främst hrä i början ser man Kalle i Kalle och Hobbe kan jag säga) och han får ge igen osv, det där försvann ju senare och Charlie Brown är strykpojke jämt dock utvecklas ju Snobben som figur helt klart i stället.

Det här är tidernas största stripserie, och ingent kan slå den nånsin så, ändå förstår jag inte det här riktigt, iofs när jag läst lite om Schulz så förstår man lite bättre, det hrä är hans liv och tankar på nåt sätt, han verkar vara mycket för att säga att ha ninet vile dömma nån eller inte ville kommentera en sak men egentligen verkar han varit rätt excentrisk och ändå göra det, jag tror han hade ganska starka övertygelser men inte ville skylta med det.

Visst är han en föregångare för många senare stripar då han kom in precis när seriesidornas plast drog ner och inget fick var för komplicerat tecknat och möjligt att tryckas hur som helst, det är inte direkt guldåldern imo, men han utnytjade det bar kan man ju säga.

Ändå trots att jag är pessimistisk lagd osv så är det här inget som jag orkar gå igenom personligen efter flera försök, jag gillar oftast de stripar som är inspirerade av honom bättre, jag vill nog inet ha den där sista rutan borttagen, jag tycker det käns deprimerande och sånt kan jag få i verkliga livet ändå.

[buster89]

Jag skulle vilja börja läsa snobben, gärna någon samling. Vilken bok rekommenderas? Vill gärna läsa Schultz storhetsperiod.

Nu har jag förstått att du redan beställt de första böckerna (bra!), men bara för att tillägga några ord för debattens skull....

Jag håller helt med Ulf om att allt snacket om att Snobben/Peanuts efterhanden blev fruktansvärt svag är trams. Den förändrade sig dock mycket under åren och det är ofta så att man tilltalas mer av en särskild period än en annan. Själv är jag väldigt svag för stripparna från sent 50-tal/tidigt 60-tal; karaktärerna hade utformats vid det läget, och det rådde något väldigt poetiskt (hehe, använde just det ordet i en annan tråd, vad händer med mig) över Schulzs teckningsstil på den tiden. Strippen var helt enkelt mycket vacker under den perioden, trots att den rent innehållsmässigt också var oundvikligt mörk; på tal om ursprungsämnet här, så kändes Peanuts från dessa år ibland verkligen förnekat någon tanke om "hopp".

Senare blev serien mer och mer abstrakt, och vissa anser att Schulz gick lite för långt med själva Snobben och hans fantasivärld. Det får så vara att Snobbens drömmar kanske var lite mer elegant förmulerade i början, när de i större mån blev antydade istället för helt illustrerade, men å andra sidan blev Snobben på senare år en verkligt förankrad karaktär, som alla kände till och som inte behövde vidare presentation för läsaren, och detta gav utrymme för en annan sorts humor.

När 90-talet anlände hade Peanuts blivit mycket, mycket mjukare, rentav stillsammare, vilket jag personligen inte varderar som något negativt utan helt enkelt annorlunda än hur det var tidigare. Vissa dagar föredrar jag de mörkare, mer sarkastiska tidiga åren och andra dagar vill jag mest läsa de stillsammare senare. Det beror på humöret, helt enkelt. Så du (Patrick Johansson) gör mycket klokt i att börja från början, tycker jag.

(Sen vill jag tillföga att Schulz' "skakande" tuschlinje mot slutet var oerhört vacker...det lär dock ha varit hälsoproblem som orsakade den, och var inte avsiktlig från Schulz' sida, så det är kanske fult att säga så....men ändå....vacker var den.)

[Elias]

Jag gillar Snobben från 70-talet, då Woodstock hade kommit med i serien som Snobbens medaktör.

Beträffande 3eanuts så tycker jag inte att den kommer i närheten av Garfield minus Garfield. Där Garfield minus Garfield tydligt visar att något är borta genom hela strippen och därmed visar en patetisk Jon, blir 3eanuts mest bara konstig när slutklämmen försvinner. 3eanuts blir således ett sämre genomförande av en idé som inte är ny.

[Labrador Road 26]

Den här typologeringen enligt Myers Briggs Type Indicator av flera Snobbenkaraktärer kanske kan intressera en del. De figurer som har flera varianter är de "experter" som bidragit till framställandet av listan oense om vilken personlighetstyp karaktärerna är. X innebär att där saknas beskrivning, första på Linus exempelvis är osäker på om han är extrovert eller introvert. För beskrivningar av de 16 typerna se:
http://www.typelogic.com/

Charlie Brown - ISTP/ISFP/ISFJ
Linus - XNFP/ESFP/INTP/INFP
Lucy - ISTJ/ESTJ/ESFJ
Marcie - INTJ
Peppermint Patty - INFJ/ESTP/ESTJ
Pig Pen - XXXP
Sally - ISFJ
Schroeder - INXJ
Snoopy - ENTP/ISTP
Woodstock - INTP/INTJ/ISFJ

Jag är för dåligt påläst om Snobben för att kunna säga hur korrekt denna lista är, men vid anblicken ser den ut att vara ganska korrekt.

[Wakuran]

Det där personlighetstestet kritiserades ganska hårt i TV-programmet Kobra, nyligen. Blir på något sätt påtagligt när man ser resultatet. (Om man ser på Peppermint Patty/ Peppiga Pia är två av resultaten diametralt olika...)