Har kollat in en hel del intevjuer med honom och även om han säger som han tycker så hajar jag inet varför han refererar till Eisner så ofta?
Hans The Spirit film var ju hans egna typiska grim and gritty, den The Spirit jag har läst har är mycket mer mångsidig, det är så mycket mer.
Jag hajar inte hur han akn sitta och vara stolt över den där skiten, han är bra på sin grej, nämn vilken serie ni vill av honom som ni gillar och de är uppbyggda liikadant i princip med början på Daredevil 70-tal.
Nog fan har han lyckats alltid men på senare år börjar iaf jag tycka att han mest försöker posera som nån jäkla storkonstnär som vet hur gamla mästae sa och tyckte, jag tror fasen han blev full av skit iom Sin City och 300 filmerna eller nåt.
Face facts The Spirit är en värdelös rulle, hur i helsike kan man misslyckas så ens, sanningen är att The Spirit inte är en bra grund för en spelfilm helt enkelt den bygger mycket på minspel och komik och situationer, jag tror ingen kan göra en sån film riktigt bra, men Miller tycker jag fuckade upp det helt faktiskt.
Vissa grejer gillar jag med honom som när han sliter sönder Wizard tidningen och lägger ut ett tal som funkar utan att bli Byrne-fånigt i stilen, jag avskyr den reklamtidningen också, de sitter på säker mark de asen när de stora bolagen betalar dem för att skriva om sina serier oavsett vad det är för skit.
Frank Miller
Frank Miller
9mm, i'm never further away than that.
-
Labrador Road 26
- Gem Mint
- Inlägg: 12270
- Blev medlem: tis 13 dec 2005, 05:53
- Ort: Stockholm
Re: Frank Miller
Agentum skrev:Face facts The Spirit är en värdelös rulle, hur i helsike kan man misslyckas så ens, sanningen är att The Spirit inte är en bra grund för en spelfilm helt enkelt den bygger mycket på minspel och komik och situationer, jag tror ingen kan göra en sån film riktigt bra, men Miller tycker jag fuckade upp det helt faktiskt.
Håller inte helt med, jag gillade filmen, men jag kallar den Frank Millers The Spirit inte Will Eisners då den har väldigt lite med serien att göra, en bit av storyn är inte ens från Spirit utan John Law (en annan av Will Eisners serier).
Håller dock med om att Miller är enkelspårig, funkar bäst i små doser annars blir det snabbt uttjatat. Han är i mitt tycke lite överskattad även om jag gillar mycket han gjort. Jag ser inte Miller som ett geni och mästare på samma sätt som Eisner var, han är fortfarande oöverträffad.
With great collections comes great responsibility.
larsa66 till mig: Ibland tror jag att du skulle bli en bra seriefigur med dina starka åsikter och kommentarer.
E Dahlén: Mycket klokt - så sant! (Lägger till Sallander i raden av epokgörande filosofer)
larsa66 till mig: Ibland tror jag att du skulle bli en bra seriefigur med dina starka åsikter och kommentarer.
E Dahlén: Mycket klokt - så sant! (Lägger till Sallander i raden av epokgörande filosofer)
-
mikaelbergkvist
- Near Mint
- Inlägg: 2366
- Blev medlem: lör 20 feb 2010, 16:32
Re: Frank Miller
Miller försöker förmedla konceptet 'stadens själ', men The Spirit var aldrig ett koncept till att börja med. Det var och är litteratur. Alltså funkar det inte.
Jag tror ärligt att Miller trodde att 'The Spirit' måste betyda något annat än Eisners berättarglädje med en huvudperson som kallas detta. Det är liksom för enkelt.. Alltså kopplingen till mystiken med 'stadens hjärta' eller 'stadens själ', vilket iof faktiskt var en viktig del av vem Eisner var.
Det är väl inte det att det inte fungerar, det är bara det att det är något annat.
- Jag ser det faktiskt som Millers hyllning till Eisner, mera än som en film om 'The Spirit'.
Jag tror ärligt att Miller trodde att 'The Spirit' måste betyda något annat än Eisners berättarglädje med en huvudperson som kallas detta. Det är liksom för enkelt.. Alltså kopplingen till mystiken med 'stadens hjärta' eller 'stadens själ', vilket iof faktiskt var en viktig del av vem Eisner var.
Det är väl inte det att det inte fungerar, det är bara det att det är något annat.
- Jag ser det faktiskt som Millers hyllning till Eisner, mera än som en film om 'The Spirit'.
Re: Frank Miller
Jo jag försökte väl inte jämföra Miller med Eisner, Miller är en helt annan tidsålder, de är så väldigt olika så jag inte ens kan förstå hur allt detta kom till.
Miller är ju ingen fåne, han har ju klart en stjärna i serievärlden han med, men det käns som nåt gick fel nånstans och nu är han fast i det hela utan att kuna göra nåt annat, vilket trots hans förändringar med Daredevil/Electra eller DKR nu börjar bli riktigt gamla de med, många andar har dykt upp och gör ett jävla mycket bättre jobb än honom helt enkelt.
Men han kanske är lite Steranko, snubben som knappt gjorde några serier men hade rätt na,n, rätt stil i precis rätt ögonblick, och han glöms aldrig bort fast ni själva kan kolla om ni vill, han gjorde mycket lite i serieväg, dock väldigt förnyande och passande för sin tid i en kort stint.
Miller är ju ingen fåne, han har ju klart en stjärna i serievärlden han med, men det käns som nåt gick fel nånstans och nu är han fast i det hela utan att kuna göra nåt annat, vilket trots hans förändringar med Daredevil/Electra eller DKR nu börjar bli riktigt gamla de med, många andar har dykt upp och gör ett jävla mycket bättre jobb än honom helt enkelt.
Men han kanske är lite Steranko, snubben som knappt gjorde några serier men hade rätt na,n, rätt stil i precis rätt ögonblick, och han glöms aldrig bort fast ni själva kan kolla om ni vill, han gjorde mycket lite i serieväg, dock väldigt förnyande och passande för sin tid i en kort stint.
9mm, i'm never further away than that.
-
Labrador Road 26
- Gem Mint
- Inlägg: 12270
- Blev medlem: tis 13 dec 2005, 05:53
- Ort: Stockholm
Re: Frank Miller
En likhet mellan Miller och Eisner är att båda skriver manus och tecknar själv, för det mesta i alla fall.
Filmen borde nog regisserats av någon annan, en riktig regissör som gjort film tidigare. Den liknar Sin City allt för mycket och det är ju egentligen den enda film som Miller har erfarenhet av själv.
Här är för övrigt sida två ur John Law tidningen med storyn som användes för The Spirit-filmen.
Filmen borde nog regisserats av någon annan, en riktig regissör som gjort film tidigare. Den liknar Sin City allt för mycket och det är ju egentligen den enda film som Miller har erfarenhet av själv.
Här är för övrigt sida två ur John Law tidningen med storyn som användes för The Spirit-filmen.
With great collections comes great responsibility.
larsa66 till mig: Ibland tror jag att du skulle bli en bra seriefigur med dina starka åsikter och kommentarer.
E Dahlén: Mycket klokt - så sant! (Lägger till Sallander i raden av epokgörande filosofer)
larsa66 till mig: Ibland tror jag att du skulle bli en bra seriefigur med dina starka åsikter och kommentarer.
E Dahlén: Mycket klokt - så sant! (Lägger till Sallander i raden av epokgörande filosofer)
Re: Frank Miller
Intressqant, men så fel det kan bli ändå, här ville vi ha Will Eisner inget annat.
Visst jag går med på att det var en hyllning, men jag går inte med på att det var en bra film.
Ok Eisner gjorde inte alls alla serierna med The Spirit got om andra fick sitta där, men han satte ändå nivån så at säga, så det är hans grej, nåt jag mins verkade lite konstigt som ung och läsandes Fantomen där de gick då och då til idag när jag ser allt möjligt särskilt efter WW2 då han blir rejält bättre.
Dock såg jag nån grej där med den här Maus tecknaren (spiegelman) som stod och proklamerade att alla dessa serier var enbart judiska och borde ses så, visst började det så men de kom att inspirera så många fler så jag tycker det är fel att komma med en sådan push på senare år, jag uppskattar det inte alls när de vänder pankakan fast de borde veta bättre.
Massor av dessa judar gjorde seriernas för att sätat käk på brdet nåt som personen inte tycks fattat alls, jag ogillar den där formen av bakvänt historieförfalskande.
Han själv är klart överskattad tycker jag f.ö.
Men nu föll jag ifrån här, det var ju om Miller egentligen, vad ska man säga iband uppever jag det han säger som jävligt sant men ibland så käns det konstlat, troligen har du rätt i att en annan regisör skulel använts med Miller som stöd bara.
Fasen när man ser sånt här gå upp i rök, som Daredevil med föresten, en floppfilm och så får han troligen inet cjhansen igen fast hahn är en av de absolut intressantaste Marvelfigurerna, hur kan man floppa det som den snubben gjorde, vilken kronnolla.
Visst jag går med på att det var en hyllning, men jag går inte med på att det var en bra film.
Ok Eisner gjorde inte alls alla serierna med The Spirit got om andra fick sitta där, men han satte ändå nivån så at säga, så det är hans grej, nåt jag mins verkade lite konstigt som ung och läsandes Fantomen där de gick då och då til idag när jag ser allt möjligt särskilt efter WW2 då han blir rejält bättre.
Dock såg jag nån grej där med den här Maus tecknaren (spiegelman) som stod och proklamerade att alla dessa serier var enbart judiska och borde ses så, visst började det så men de kom att inspirera så många fler så jag tycker det är fel att komma med en sådan push på senare år, jag uppskattar det inte alls när de vänder pankakan fast de borde veta bättre.
Massor av dessa judar gjorde seriernas för att sätat käk på brdet nåt som personen inte tycks fattat alls, jag ogillar den där formen av bakvänt historieförfalskande.
Han själv är klart överskattad tycker jag f.ö.
Men nu föll jag ifrån här, det var ju om Miller egentligen, vad ska man säga iband uppever jag det han säger som jävligt sant men ibland så käns det konstlat, troligen har du rätt i att en annan regisör skulel använts med Miller som stöd bara.
Fasen när man ser sånt här gå upp i rök, som Daredevil med föresten, en floppfilm och så får han troligen inet cjhansen igen fast hahn är en av de absolut intressantaste Marvelfigurerna, hur kan man floppa det som den snubben gjorde, vilken kronnolla.
9mm, i'm never further away than that.
Re: Frank Miller
Har en grej av Frank Miller hemma som heter Ronin. Manga- OCH(!) Moebiusinspirerad framtidshistoria med samurajinslag. Jag kan inte säga att jag begriper allt, men det är snyggt och intressant.
Re: Frank Miller
Håller helt med Agentum om att filmen Spirit var riktigt dålig och hade inget med Eisners spirit att göra som är svåröverträffad i sina bästa stunder. Att göra en film av Spirit är enormt svårt och att förflytta den obeväpnade hjälte till nutid nästintill omöjligt. I många av de Spirit episoder Eisner gjorde är Spirit inte ens huvudpersonen utan det kan vara staden eller någon plikttrogen man som försöker lämna in sin självdeklaration. Det är ett koncept som är oerhört svårt att kopiera eftersom det är så personligt.
Håller med Zara Hero om att Ronin är en bra serie, annars tycker jag tiden börjar springa ifrån Miller han har inte klarat av att förnya sig.
Håller med Zara Hero om att Ronin är en bra serie, annars tycker jag tiden börjar springa ifrån Miller han har inte klarat av att förnya sig.
Re: Frank Miller
Agentum skrev:Dock såg jag nån grej där med den här Maus tecknaren (spiegelman) som stod och proklamerade att alla dessa serier var enbart judiska och borde ses så, visst började det så men de kom att inspirera så många fler så jag tycker det är fel att komma med en sådan push på senare år, jag uppskattar det inte alls när de vänder pankakan fast de borde veta bättre.
Handlade det verkligen om The Spirit? Eisner var jude och många av hans senare historier handlar väldigt mycket om hur det var att vara jude i USA. Några, som Till Stormens Hjärta och The Plot handlar om storpolitik och judeförtryck, men det är storstadsböckerna om vardagslivet i ett ghetto i en amerikans storstad som är hans mästerverk.
Många av The Spirit-episoderna är förvisso också mästerverk, men där tycker jag inte det faktum att Eisner var jude är relevant (annat än möjligen som motexempel till eventuella påståenden om att judar inte duger något till).
Re: Frank Miller
Tja, det är väl relevant i den meningen att det var väldigt många judar som var med och byggde upp den amerikanska serietidningsmarknaden mellan ungefär 40- och 70-talet, och Eisner var självklart en del i den processen.
Dock brukade man tona ned allt sånt i själva serierna, för att inte skrämma bort presumtiva läsare.
Man skulle ju kunna tänka sig någon judisk världsbild och uttryck eller något, men det ligger nog till stor del i betraktarens öga.
Har svårt att utveckla resonemanget vidare utan att veta exakt vad det var Spiegelman sa...
Dock brukade man tona ned allt sånt i själva serierna, för att inte skrämma bort presumtiva läsare.
Man skulle ju kunna tänka sig någon judisk världsbild och uttryck eller något, men det ligger nog till stor del i betraktarens öga.
Har svårt att utveckla resonemanget vidare utan att veta exakt vad det var Spiegelman sa...
I hate pop. And skiffle. I tell ya, this is going to be the best jazz decade ever.
Re: Frank Miller
Vad han säger tycker jag man kan skita i, det här var en industri där folk ville ha mat på bordet från början.
Och få ville ta de här jobben, så det var ofta rent kriminella judar som anstälde judar i branchen.
Jag skulle inte dra det till 70-tal ens, under 60-tal så dök fansen upp och sökte jobb, se dess ar desa styrt det hela helt.
Jag mear inte att judar inte ar vikiga eller inte fanns/finns men det går för långt när vissa menar tat hela genren bygger helt på dessa, det är rent skitsnack då de jobbade för att leva inte för nåt annat.
Vad Siegelman sa är ointressant, han har inget med saken att göra alls.
Jo jag har läst böcker om det hela angående de båda stora utgivarna.
Att som vissa trumpeta ut att superhjältar är en judisk sak är strunt helt enkelt, det var aldrig på de vilkoren som de dök upp i början, uan det ar som författare och tecknare no matter what de dök upp.
Sen var många av judiskt bakgrud men som jag beskrev de var ofta söner till inflytta´de judar från Europa och fick bo i getton så de som inte sällan då de som flyttat var just konstnärligt folk själva ärvde det så tog de de här "skitjobben" som erbjudes av andra judar.
Visst för många var det ju visset att komma upp med figurer som gav millioners med dollar, men det var inte som många säkert vill få fram en nazist eller nåt på vinst sidan, utaj nej de var judar de också.
Och få ville ta de här jobben, så det var ofta rent kriminella judar som anstälde judar i branchen.
Jag skulle inte dra det till 70-tal ens, under 60-tal så dök fansen upp och sökte jobb, se dess ar desa styrt det hela helt.
Jag mear inte att judar inte ar vikiga eller inte fanns/finns men det går för långt när vissa menar tat hela genren bygger helt på dessa, det är rent skitsnack då de jobbade för att leva inte för nåt annat.
Vad Siegelman sa är ointressant, han har inget med saken att göra alls.
Jo jag har läst böcker om det hela angående de båda stora utgivarna.
Att som vissa trumpeta ut att superhjältar är en judisk sak är strunt helt enkelt, det var aldrig på de vilkoren som de dök upp i början, uan det ar som författare och tecknare no matter what de dök upp.
Sen var många av judiskt bakgrud men som jag beskrev de var ofta söner till inflytta´de judar från Europa och fick bo i getton så de som inte sällan då de som flyttat var just konstnärligt folk själva ärvde det så tog de de här "skitjobben" som erbjudes av andra judar.
Visst för många var det ju visset att komma upp med figurer som gav millioners med dollar, men det var inte som många säkert vill få fram en nazist eller nåt på vinst sidan, utaj nej de var judar de också.
Senast redigerad av 1 Agentum, redigerad totalt 0 gånger.
9mm, i'm never further away than that.
Re: Frank Miller
Men det var ju du som tog upp Spiegelman från början. Nu när du kritiserar honom skulle man vilja veta exakt vad han sa...
I hate pop. And skiffle. I tell ya, this is going to be the best jazz decade ever.
Re: Frank Miller
Jag vet bara tat han haft utställningar med namn som superhjältar en juisk uppfinning osv, han går klart för långt, och har ju inte bidragit med särskilt mycket själv heller.
Superhjältar har inte med religion att göra från början, utan mer vilka som måste ta jobben av sina likar i det fallet.
Därför har jag alltid ogillat såa här beskrivningar personligen, för dt får det alltid tat låt som nåt som tagits ifrån judarna som vanligt av elaka västerlänningar, men så är det inte, det är inte en religös serieform.
Ja visst judar är oerhört viktiga särkilt i början av serieforen, men inte för att de ar judar reliiöst sett, de besökte inte en synagogan eller vad det heter, men de var födda av judiska förädrar.
Jag tycker det dras för mycket växlar på detta av då särskilt folk som gärna spelar på sin judiska bakgrund fast de har noll och inget med saken att göra själva.
30-40 talet kunde som sagt vara en jävligt hård tid så jag ser det mer som at serieformen kom ur folk som pga Superman fann nånting de kunde klara sig på, då alla pltsligt ville ha denna typ av figurer omedelbart.
Superhjältar har inte med religion att göra från början, utan mer vilka som måste ta jobben av sina likar i det fallet.
Därför har jag alltid ogillat såa här beskrivningar personligen, för dt får det alltid tat låt som nåt som tagits ifrån judarna som vanligt av elaka västerlänningar, men så är det inte, det är inte en religös serieform.
Ja visst judar är oerhört viktiga särkilt i början av serieforen, men inte för att de ar judar reliiöst sett, de besökte inte en synagogan eller vad det heter, men de var födda av judiska förädrar.
Jag tycker det dras för mycket växlar på detta av då särskilt folk som gärna spelar på sin judiska bakgrund fast de har noll och inget med saken att göra själva.
30-40 talet kunde som sagt vara en jävligt hård tid så jag ser det mer som at serieformen kom ur folk som pga Superman fann nånting de kunde klara sig på, då alla pltsligt ville ha denna typ av figurer omedelbart.
9mm, i'm never further away than that.
Re: Frank Miller
Intressant tanke, drar man ut den lite längre så kanske Superhjälte serierna har sitt ursprung i Golem-myten http://sv.wikipedia.org/wiki/Golem Från den myten härstammar även Frankensteins monster
Re: Frank Miller
Stämmer inte, Siegel som skrev Superman var ett sci-fi fan, därav hur han kommer från rymden osv.
Det var inte en religiös sak helt enkelt.
De som nu inte var de som fick ta de sämsta jobben i brachen hade sen länge en strip i nån tidnig, det var det som gällde då fräst oh som kom att vara högst värderat i många år till oafsett religiös bakgrund.
Golem mytem my ass.
Judar var grunden för superhjältarna ja, en inte som nån jävla unio eller religiös övertygelse. de var som vilka som helst men var på sin tid de som bodde i de fattiga kvartere och fick ta skitjobb, de hade samam fantasi so du kan ha och Superman såldes inte till den första som de visade upp figuren för alls, ägven de judar tykte att det nog var för jäkla överdrivet så dt skule aldrig sälja.
Kort sagt vil man hårdra just rligiös bakgrund så stämmer er övertygelse, men i verkligheten var de som vilka unga grabbar som helst som ville få jobb nånstans.
Wakuran du är duktig och jag respekterar dig, ne om du menar allvar här så bör du läsa på lite bara.
Batan är ju käd Bok Kane (judisk bakgrund ja) men med en förfatare Bill Finger som inte var det och som om inte OM varit skulle varit delskapare av figuren, Kane själv använde spöktecknare åt sig til 60-talet ch försökte låtsas at han tecknade serien ändå.
Han försökte seare då med sitt namn alltid i serien att måla clowner i mängder och ställa ut, jo jag vet mycket underligt, men så slutade det, ingen förstod nåt, men hans namn står på allt med Batan då han förhandlade sig till det av DC comics, hans efterlevande har hotfullt givit sg på alla försök att ens nämna Finger som delskapare till Batman och hans omgivning.
Det var inte en religiös sak helt enkelt.
De som nu inte var de som fick ta de sämsta jobben i brachen hade sen länge en strip i nån tidnig, det var det som gällde då fräst oh som kom att vara högst värderat i många år till oafsett religiös bakgrund.
Golem mytem my ass.
Judar var grunden för superhjältarna ja, en inte som nån jävla unio eller religiös övertygelse. de var som vilka som helst men var på sin tid de som bodde i de fattiga kvartere och fick ta skitjobb, de hade samam fantasi so du kan ha och Superman såldes inte till den första som de visade upp figuren för alls, ägven de judar tykte att det nog var för jäkla överdrivet så dt skule aldrig sälja.
Kort sagt vil man hårdra just rligiös bakgrund så stämmer er övertygelse, men i verkligheten var de som vilka unga grabbar som helst som ville få jobb nånstans.
Wakuran du är duktig och jag respekterar dig, ne om du menar allvar här så bör du läsa på lite bara.
Batan är ju käd Bok Kane (judisk bakgrund ja) men med en förfatare Bill Finger som inte var det och som om inte OM varit skulle varit delskapare av figuren, Kane själv använde spöktecknare åt sig til 60-talet ch försökte låtsas at han tecknade serien ändå.
Han försökte seare då med sitt namn alltid i serien att måla clowner i mängder och ställa ut, jo jag vet mycket underligt, men så slutade det, ingen förstod nåt, men hans namn står på allt med Batan då han förhandlade sig till det av DC comics, hans efterlevande har hotfullt givit sg på alla försök att ens nämna Finger som delskapare till Batman och hans omgivning.
9mm, i'm never further away than that.
Re: Frank Miller
Superman? Batman? Var det inte The Spirit och möjligen annat av Will Eisner eller Frank Miller vi pratade om?
Har Spiegelman sagt något specifikt om The Spirit, eller är det bara ett allmänt konstaterande att många golden-age-serieskapare var judar du hänger upp dig på?
Har Spiegelman sagt något specifikt om The Spirit, eller är det bara ett allmänt konstaterande att många golden-age-serieskapare var judar du hänger upp dig på?
Re: Frank Miller
Många av de tidiga amerikanska serieskaparna var judar, ja, men jag tror inte heller att deras judendom var någon faktor i att det blev så.
"I wear eyeliner like a superhero mask."
Re: Frank Miller
Tja, jag tror den kan ha varit det indirekt genom att det tydligen lär ha varit en hel del diskriminering i USA under 30- och 40-talet. Det fanns några judiska serietecknare i dagspressen, som t.ex. Milt Gross, men det verkar ha varit en tuff bransch att slå sig in i.
Serietidningsbranschen däremot byggdes till stor del upp av judar från första början. Det var en stor del judiska förläggare, vilka struntade helt i om de anställda var judar.
Visserligen var de flesta av de här tecknarna utbytbara och jobbade väl närmast under slavkontrakt och det stämmer nog som Agentum säger, "det var ofta rent kriminella judar som anstälde judar i branchen", men om man var t.ex. en konstnärligt begåvad judisk arbetarklassungdom från Brooklyn, var nog serietidningsbranschen en framkomlig väg att få mat på bordet.
Serietidningsbranschen däremot byggdes till stor del upp av judar från första början. Det var en stor del judiska förläggare, vilka struntade helt i om de anställda var judar.
Visserligen var de flesta av de här tecknarna utbytbara och jobbade väl närmast under slavkontrakt och det stämmer nog som Agentum säger, "det var ofta rent kriminella judar som anstälde judar i branchen", men om man var t.ex. en konstnärligt begåvad judisk arbetarklassungdom från Brooklyn, var nog serietidningsbranschen en framkomlig väg att få mat på bordet.
I hate pop. And skiffle. I tell ya, this is going to be the best jazz decade ever.
Re: Frank Miller
jag vägrar sluta tro på detta samband:
Att Superman är en engelsk översättning av Nietzsches Übermensch. Zarathustra, även känd som Zoroastres(http://sv.wikipedia.org/wiki/Zarathustra) hämtad från den forntida iranska mytologin/religionen (som även (i och för sig!) utövade viss påverkan på de semitiska religionerna som skulle utvecklas till judendom senare.
Golem/Frankenstein etc är också intressanta historier men har (nog) mer att göra med robotar och andra konstgjorda människor (som det också finns en massa berättelser om.).
Att Superman är en engelsk översättning av Nietzsches Übermensch. Zarathustra, även känd som Zoroastres(http://sv.wikipedia.org/wiki/Zarathustra) hämtad från den forntida iranska mytologin/religionen (som även (i och för sig!) utövade viss påverkan på de semitiska religionerna som skulle utvecklas till judendom senare.
Golem/Frankenstein etc är också intressanta historier men har (nog) mer att göra med robotar och andra konstgjorda människor (som det också finns en massa berättelser om.).
Re: Frank Miller
Det jag har hört om Superman är att Siegel och Shuster var supernördar (no pun intended) som plockade upp konceptet från billiga SF-tidningar. D.v.s. SF-författarna hade läst Nietzsche, men det är oklart om Siegel och Shuster själva gjort det.
I hate pop. And skiffle. I tell ya, this is going to be the best jazz decade ever.