Om att skriva och om språkfascism

[mohsart]

Fler än ett bindestreck per ord har jag fått lära mig att man ska undvika, också.

/Mats

[Labrador Road 26]

En fråga har jag också. Skriver ni idag eller i dag?
I dag är väl det korrekta, men oftast ser man ändå den andra varianten.

Jaq väljer olika beroende på vilket jag vill betona, är det bara något som skett idag och som händer titt som tätt skriver jag ihop. Vill jag poängtera att det var verkligen just i dag som något skedde skriver jag isär.

Exempel: Idag kom posten med nya Fantomen. Det var i dag för 10 år sedan som attacken mot WTC och Pentagon skedde.

Vet inte om det verkar finnas någon logik, men är det kraftig betoning på i så blir isär. Är det ingen direkt betoning utan hela ordet sägs i följd utan kort paus så blir det ihop. Skillnaden är hårfin men jag känner den tillräckligt mycket för att skriva olika vid olika tillfällen. Skulle man spela in det i Audacity exempelvis skulle man se ett aningen längre mellanrum mellan i och dag på de tillfällen jag skriver isär.


Det inringade partiet mellan i och dag skulle vara kortare på idag än i dag, inte mycket men ändå mätbar. Det som syns är bara lite ur en talbok, har inte koll på var min mick är, så det är inte just ordet idag, bara som ren illustration.

Angående komma använder jag ofta och gärna sådana, däremot har jag vissa problem med att sätta punkt i rätt tid, och det kan bli väldigt långa meningar på två, tre rader. Drar nog lite åt stream of consciousness-hållet och låter meningarna rulla på tills dess de blir bisarrt långa. Vilket jag är fullt medveten om. Gillar det så helt enkelt.
http://en.wikipedia.org/wiki/Stream_of_ ... ve_mode%29

[Nima]

Intressant att skriva olika beroende på vad det är man vill betona i meningen. Själv vet jag just nu inte vilken jag ska använda. På sistone har det blivit alltmer i dag. Det är ju i och för sig inte så viktigt utan mer en intressant grej.

Något annat som inte är grammatik men som jag ändå tycker är viktigt är styckeindelning. Jag orkar aldrig ta mig igenom stora textberg om det inte är indelat i stycken. Det kan vara väldigt jobbigt och segt.

[mohsart]

Läs inte Stenbockens vändkrets av Henry Miller då! ;-)

/Mats

[Nima]

Läs inte Stenbockens vändkrets av Henry Miller då!

/Mats

OT.

Mja, i dag läste jag en hel del ur Ögats historia och är nu tveksam till om jag någonsin kommer att läsa någon bok igen.

..

Okej, kanske inte då.
Men svårt att tro att den kom ut 1928. Innehållet är vedervärdigt.

Först ska jag läsa klart Bilbo och sen har jag 6 band med H.C. Andersens sagor att plöja igenom.

[spindelmannenelektra]

Det har pratats här en hel del om det jobbiga med särskrivningar. Nåt som retar mej är användningarn av stor bokstav på både den ena och den andra substantiven. Det verkar som folk tror att bara för att dom tycker nån sak är viktig så ska den ha den ha stor bokstav.

Oj, här är ytterliggare något jag måste jobba med. I engelskan är det stor bokstav ganska ofta vid, veckodagar, månader, skolämnen t ex English & P.E, ordet "University" och ordet "Secondary School" osv. Men i svenskan är det nästan aldrig stor bokstav. Jag måste bli bättre på sådant. En sak som jag faktiskt stört mig på är att man inte använder citationstecken eller kursiv stil när man nämner en titel tex "Tintin i Tibet". Är det inte vanligast att man använder antingen citationstecken eller kursiv stil när man nämner en titel istället för att skriva ut titeln Tintin i Tibet? För mig blir det väldigt rörigt när man inte kursiverar titeln eller skriver citationstecken. Men vad jag förstår är båda sätten lika korrekta. Jag kommer ihåg att jag blev rättad när jag inte kursiverade titlar på engelsklektionerna, men det var engelska som sagt. En gång fick jag sämre betyg för att jag inte hade stor bokstav på varje ord i min titel (engelska igen). Jag funderar ofta på det här med kolon och semikolon och tycker att det är väldigt svårt när man skall använda det ena eller det andra. Jag läste nyligen igenom reglerna i en svenskbok. Det är svårt för det verkar inte vara samma regler i svenskan som i engelskan. Man borde ha ett universiellt regelsystem för det här tycker jag. Jag fick lära mig att när jag skulle citera något skulle jag allltid ha kolon innan, sedan citationstecken. Språk är intressant vilket fall som helst.

Läser just nu Gaimans bok, "Smoke and Mirrors". Han använder språker så här: " He said, 'I am angry.' " Jag har inte tänkt på det men är det vanligt att man använder ' tecken? I svenskan använder man oftast " tecken? Nej, svenska språker är svårt och jag har mycket, mycket att lära. Tack för den här tråden, den har inspirerat till förkovran.

Tack för diskussionerna kring ordet/orden idag/i dag. Det är intressant att lära sig nya saker.

[Sir-L]

[...]
Läser just nu Gaimans bok, "Smoke and Mirrors". Han använder språker så här: " He said, 'I am angry.' " Jag har inte tänkt på det men är det vanligt att man använder ' tecken? I svenskan använder man oftast " tecken? [...]

Jag har lärt mig att man ska använda " och ' precis som du skrivit här ovan. Dvs ' om meningen omges av ".
(Annars är jag väldigt dålig på att skriva svenska.)

[mohsart]

Semikolon blandas inte sällan ihop med kolon, men de har i princip ingenting gemensamt - semikolon är ett mellanting mellan punkt och komma, dvs om man vill avsluta en mening men ändå inte passar semikolon bra.
I alla fall på engelska så kan man också använda semikolon "som komma" mellan grupper av ord separerade med komma: "Ett, två och tre; a, b och c", inte helt säker på att det är korrekt att använda det så på svenska dock.

/Mats

[Isegrim]

http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=1950

Semikolon kan användas i svenska språket för att skilja på delar i en uppräkning.

[RioGrande]

Det har pratats här en hel del om det jobbiga med särskrivningar. Nåt som retar mej är användningarn av stor bokstav på både den ena och den andra substantiven. Det verkar som folk tror att bara för att dom tycker nån sak är viktig så ska den ha den ha stor bokstav.

Oj, här är ytterliggare något jag måste jobba med. I engelskan är det stor bokstav ganska ofta vid, veckodagar, månader, skolämnen t ex English & P.E, ordet "University" och ordet "Secondary School" osv. Men i svenskan är det nästan aldrig stor bokstav. Jag måste bli bättre på sådant. En sak som jag faktiskt stört mig på är att man inte använder citationstecken eller kursiv stil när man nämner en titel tex "Tintin i Tibet". Är det inte vanligast att man använder antingen citationstecken eller kursiv stil när man nämner en titel istället för att skriva ut titeln Tintin i Tibet? För mig blir det väldigt rörigt när man inte kursiverar titeln eller skriver citationstecken. Men vad jag förstår är båda sätten lika korrekta. Jag kommer ihåg att jag blev rättad när jag inte kursiverade titlar på engelsklektionerna, men det var engelska som sagt. En gång fick jag sämre betyg för att jag inte hade stor bokstav på varje ord i min titel (engelska igen). Jag funderar ofta på det här med kolon och semikolon och tycker att det är väldigt svårt när man skall använda det ena eller det andra. Jag läste nyligen igenom reglerna i en svenskbok. Det är svårt för det verkar inte vara samma regler i svenskan som i engelskan. Man borde ha ett universiellt regelsystem för det här tycker jag. Jag fick lära mig att när jag skulle citera något skulle jag allltid ha kolon innan, sedan citationstecken. Språk är intressant vilket fall som helst.

Läser just nu Gaimans bok, "Smoke and Mirrors". Han använder språker så här: " He said, 'I am angry.' " Jag har inte tänkt på det men är det vanligt att man använder ' tecken? I svenskan använder man oftast " tecken? Nej, svenska språker är svårt och jag har mycket, mycket att lära. Tack för den här tråden, den har inspirerat till förkovran.

Tack för diskussionerna kring ordet/orden idag/i dag. Det är intressant att lära sig nya saker.

***
Det här med språk är verkligen ett gungfly eller en gråzon. Och det finns skillnader mellan de flesta språk när det gäller hur man använder tecken och grammatik! Kika på hur spanjorerna använder frågetecken! De inte bara avslutar frågan med frågetecken, de har det även i början av frågan. Praktiskt, i och för sig, så att man VET att det ska komma en fråga (med, får man förmoda, annan betoning osv).
Men visst är vi som är serieintresserade glada när saker kan sägas med bilder istället. Det är ju (väl) ett internationellt, universellt språk???? Hahaha. Tänk om det vore så väl! Tänk bara på små tecken med fingrarna kan betyda på olika håll i världen. En cirkel som betyder OK i en språklig/kulturell kontext betyder "jag ska r*vkn*lla dig" i en annan....
osv
Ju mer man lär sig om detta desto ödmjukare blir man. Man skriver korta meningar som inte kan missförstås och när man besöker främmande länder håller man för säkerhets skull händerna djupt nedkörda i fickorna.

[MAD]

Oj, den här diskussionen hann få en del inlägg under helgen

Angående att prata flera språk hemma och att blanda ihop dem, sen jag var ute och backpackade med min flickvän (för ett decennium sedan) har vi blandat ganska friskt mellan svenska och engelska just för att vi blev vana vid att bara prata engelska i perioder. Det är inte helt sällan som ett ord eller en hel mening jag vill uttrycka först innfinner sig på engelska i huvudet vilket innebär att jag säger det på engelska. När det bara är vi två hemma hoppar vi mellan språken, i ett samtal kan vi prata på engelska i några meningar, byta till svenska för att sen byta tillbaka till engelska. Tittar vi t.ex. på en amerikansk film är det mycket vanligare att vi pratar engelska med varandra.

Stället jag jobbar på är ett spanskt företag och en av kollegorna i mitt rum är spanjor så de gånger vi pratar om saker som rör alla sker det på engelska.

Det kan hända nån gång ibland att jag inte lyckas komma på ett ord på svenska utan att jag får säga det på engelska, alternativt upprepa det några gånger i huvudet innan jag kommer på det. Däremot är det väldigt sällan jag har det problemet när jag pratar engelska, på nåt sätt känns det mer naturligt att blanda upp svenskan med engelska ord/uttryck än tvärtom.

Appropå användningen av de fina fnuttarna:
http://www.warehousecomic.com/comic_539.php

Jag kanske också ska passa på att slå ett slag för Språktidningen vi har i Sverige. Jag har alltid varit ytligt intresserad av språk, dvs att jag tycker det är mycket intressant men jag har inte riktigt tålamod att faktiskt plugga andra språk... Jag vill kunna alla språk i världen men jag vill inte lära mig dem
Språktidningen lyckas att hålla en lagom nivå på djupet i sina artiklar för att hålla mitt intresse uppe.

[Stefan_N]

Jag dömer verkligen människor efter hur de uttrycker sig. En dåligt skriven, redigerad, korrekturläst, text förstör läsupplevelsen för min del så till den grad att jag ofta inte kan se skogen för alla träd.

Men samtidigt måste jag erkänna att när jag själv skriver foruminlägg är mitt eget språkbruk, för att tala med apenny, slappt. Men hade det inte varit slappt hade jag inte gjort några inlägg alls, för de inlägg jag korrigerar språket i blir oftast inte postade. Gissningsvis går det tre-fyra opostade kommentarer på varje postad, eftersom jag när jag kollar igenom dem inte är nöjd. Eller när jag är nöjd har min inloggning gått ut.

Engelskans genomslag i svenskan kan störa mig ordentligt. Låneord är ok, om de är motiverade, fast som Sträng sade "Varför använda utländska låneord när det finns en adekvat inhemsk vokabulär?". En fras eller ett uttryck - inga problem. Det som stör har att göra med, tror jag, samma som spindelmannenelektra skrev ovan: många svenskar KAN engelska. Svenska skriver de på känn. Så när det uppstår tveksamheter tar de till de regler de kan och då blir det oftast fel, för svenskan har andra regler.

[Labrador Road 26]

Eller när jag är nöjd har min inloggning gått ut.

Engelskans genomslag i svenskan kan störa mig ordentligt. Låneord är ok, om de är motiverade, fast som Sträng sade "Varför använda utländska låneord när det finns en adekvat inhemsk vokabulär?". En fras eller ett uttryck - inga problem. Det som stör har att göra med, tror jag, samma som spindelmannenelektra skrev ovan: många svenskar KAN engelska. Svenska skriver de på känn. Så när det uppstår tveksamheter tar de till de regler de kan och då blir det oftast fel, för svenskan har andra regler.

Det där med inloggning skulle jag tro är någon inställning, själv har jag aldrig problem med att jag blir utloggad, inte ens när jag skriver inlägg som tar 3-4 timmar. Till och med när Firefox kraschar och jag får igång den igen så ligger den hittills skrivna texten kvar.

Har varit rätt många gånger på Ikea på sistone och då hört andra ibland prata om "walk-in closets" vilket kan låta lite fånigt kan jag tycka, men frågan är om franskan garderob då egentligen är så mycket bättre eller om man skulle behöva gå tillbaka till klädskåp för att det verkligen ska bli inhemskt. Som en belysning att inte alla svenska ord, är svenska från början de heller, bara använts under längre tid så det känns så.

[Magnus Knutsson]

Har varit rätt många gånger på Ikea på sistone och då hört andra ibland prata om "walk-in closets" vilket kan låta lite fånigt kan jag tycka, men frågan är om franskan garderob då egentligen är så mycket bättre eller om man skulle behöva gå tillbaka till klädskåp för att det verkligen ska bli inhemskt. Som en belysning att inte alla svenska ord, är svenska från början de heller, bara använts under längre tid så det känns så.

Vad menar du egentligen? "Garderob" är inget franskt ord, utan svenskt. Likaså "klädskåp", men det betyder nåt annat, vilket var och en som läst böckerna (eller sett filmerna) om Narnia känner till. Men visst är det fånigt med bruket av "walk-in closet", det finns ju det svenska ordet "klädkammare." Och man ska väl vara varsam med att använda "klosett" i Sverige. Det är ju en synonym till "toalett".

[mohsart]

Själv säger jag "skrubb"

/Mats

[Isegrim]

Själv säger jag "skrubb"
/Mats

Jag gillar garderob, bara tanken att ha någon som vaktar mina mantlar är betryggande...

[Labrador Road 26]

Vad menar du egentligen? "Garderob" är inget franskt ord, utan svenskt.

Nej du det är franska ursprungligen. Trodde du kunde franska. Det precis som chaufför (det är därför det korrekta uttalet är chåfför och inte chafför) och mängder med andra ord har sitt ursprung i franskan, som efterträdde tyskan som största influens i svenskan för att sedan ersättas med engelskan som fortfarande är dominerande.

"Ordet kommer ifrån franska språket. Garde + robe. Garde = vakta och robe = klänning. Det vill säga stället där man vaktar kläder."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Garderob

"GARDEROB gar¹derå?b, r. (m. LINDFORS (1815), WoJ (1891)); best. -en; pl. -er. (förr ofta skrivet -robe. -robbe 1729–1758. garde robe 1793–1848)
[av fr. garde-robe, eg.: klädskydd, av garde, imper. till garder (se GARDERA), o. robe, klänning m. m. (se ROB)]
[GARDEROB 1]
1) (litet rum l.) skrubb till förvaring av kläder; klädskrubb, klädkontor. BIURMAN Brefst. 138 (1729). En eller 2ne garderober, böra vara för hvar sängkammare. KÖNIG Mec. 86 (1752). TENOW Solidar 1: 114 (1905). jfr RUMS-GARDEROB.
[GARDEROB 2]
2) i utvidgad anv.
[GARDEROB 2.a]
a) (†) benämning på (för)rum i kungligt slott där betjäning o. stundom uppvaktande hos konungen uppehöllo sig. TERSMEDEN Mem. 3: 99 (1741). JCVSCHOTING (1838) i För hundra år sen 18. – bildl. Rarpsdorff (var) . . uppkommen ifrån garderoben genom tissel tassel. HSH 7: 250 (c. 1750).
[GARDEROB 2.b]
b) (numera föga br.) i teater: omklädningsrum för skådespelare o. skådespelerskor, klädloge. GYNTHER ConvlHlex. (1846). NF (1882).
[GARDEROB 2.c]
c) i offentlig lokal (teater o. d.): vid ingången befintlig(t) rum l. avbalkning där ytterkläder o. d. mottagas till förvaring, kapprum; äv. (i sht i södra Sv.), vid järnvägsstation: rum l. avbalkning där reseffekter o. d. mottagas till förvaring, effektförvaring, "inlämning".
[GARDEROB 2.d]
d) (numera knappast br.) i ssgn DAM-GARDEROB (se d. o. 1 o. 3; äv. elliptiskt för d. o. LINDER Tid. 115 (1924: affär för försäljning av damkläder; i fråga om förh. i Sthm på 1870-talet).
[GARDEROB 3]
3)
[jfr motsv. anv. i fr.l i överförd anv.: en persons samtliga gångkläder, förråd av gångkläder; äv.: förråd av kostymer l. klädespersedlar vid teater. Syna sin garderob.
PT 1758, nr 2, s. 2. (Han) ägnade ett nästan feminint intresse åt toalettbord och garderob. BERGMAN JoH 26 (1926). jfr DAM-, KOSTYM-GARDEROB."
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/

Även ordet toalett som du nämner har sitt ursprung i franskan.

[Wakuran]

Det är ju möjligt att Magnus, på klassiskt drygt sätt, vill påpeka att det franska ordet inte är garderob utan garde-robe. (Både garde- och robe är f.ö. av germanskt ursprung, och släkt med vård och rov.)

[Labrador Road 26]

Det är ju möjligt att Magnus, på klassiskt drygt sätt, vill påpeka att det franska ordet inte är garderob utan garde-robe. (Både garde- och robe är f.ö. av germanskt ursprung, och släkt med vård och rov.)

Ingen aning vad han menar, men låneord stavas sällan identiskt med stavningen i ursprungsspråket.

[Isegrim]

Om vi nu ändå talar om (jobbiga) låneord, stör jag mig på att september inte sjunde månaden.