Superhjältars koppling till krig

[Labrador Road 26]

Jag förstår inte alls den skepsis som vissa har mot en svensk krigshjälte.

De flesta superhjältar har ingen koppling till krig. Kollar man på de etablerade så är det egentligen bara Captain America som har soldatlivet i bakgrunden.

Antagligen är det på grund av att Sverige som nation inte varit i krig på väldigt länge som gör att just krigshjältefigurer inte är så gångbara här. Krig generellt har väldigt låg status här, jämför det med exempelvis USA där det är en helt annan sak.

Superhjältar tror jag däremot inte det är någon direkt skepsis mot, fast det fick en lite osmaklig anstrykning i något val relativt nyligen (kanske var det senaste) där högerpartierna hade en kampanj där partiledarna var olika superhjältar. Men bortsett från det tror jag inte superhjältandet har något negativ klang i Sverige.


Inlägg utbrutna från viewtopic.php?f=61&t=8635&p=147506#p147506
/Admin

[Peral]

Där håller jag inte alls med, jag tycker superhjältar har en direkt koppling till strid! Dessutom ofta med en nära koppling till en livsfilosofi eller politisk inriktning. Väljer man att se det i en snäv nutida historia så kan jag förstå att man skulle välja USA eller Sovjetunionen/Ryssland. Men att hävda att en superhjälte bara kan ha sitt ursprung i USA förstår jag inte alls. Då vore det mer logiskt att den bara kan uppstå i Grekland.

[Peral]

Fast du lever inte under stormaktstid nu, Sverige står inte för slå dem på käften och berätta för dem hur det ska vara idag, om diu menar tat du gör en figur som jobbar så för staten så är det i varje fall knappast realistiskt det måste du hålal med om.

Superhjältar har inte ursprung så som du skriver heller utan mannen som tar lagen i sian egna händer oftast, en typisk amerikansk grej på filmer osv ,vilket killen här ju är helt medveten om, vi har inet den drömmen så att säga här alls på det sättet.

Superhjältar är myter i sig själva inte efter diverse gudar från förr, Superman kom ju ur de ville låta nån slåss mot orättvisor i samhället helt enkelt, sånt de tyckte var fel tar han tag i personligen, sen ändrades det iofs till större och rent påhittade element i form av rymdinvasioner och superskurkar.

Cap. America var ett uttryck för att USA skulle gå ut i krig mot axelmakterna personligen, USA var faktikst inte inblandade ännu och väldigt ,många ville inet ens lägga sig i vad de tyckte var Europas problem.

Så han fick slå Hitler på käften osv, som på ett sätt på ett ytterst förenklat sätt lösa ett stort problem och samtidigt underhålla.

Mannen utanför lagen, vad tänker du på? jo troligen nånting amerikanskt, de har varit förälskade i det väldigt länge, det är helt enkelt svårare att göra trovärdigt här, men visst hämd och liknade går j uatt göra här med, frågan är bar om man i ett sånt läge klär sig så här, det är osvenskt helt eneklt med superhjältar klädda i dräkter, och en del kan nog tom gnälal om det som ja gsåg de gjorde med de här andras tidning, att visa upp nån klädd så här som slåss mot saker och ting kan ses som rasistiskt och väldigt nationalistiskt.

Att vifta med amerikansk flagga är inet samam sak, det är inet som förr men nu har de bygt upp sina alternativa accepterade världar och rä förknippade med dem, förr var det naturligt ta var vrålnationalistisk i USA.

OBS det här är inte om den hrä killens serie, jag vety inget om den, utan mer hur ja gser på fenomenet superhjältar och varför de är so mde är och hur de blev så stora.

Det är en sak o mserien var om som du menar stormaktstid, en maskerad ryttare likt en Fantomen som gör saker i den tiden, eller Vikingatid med med en speciell figur, men det blir ju i stor del romantik och man behöbvver inet alls bry sig om vad som gäller nu.

Det är möjligt ta om man presenterar en acceptabel bakgrund och ett alternativt Sverige att placera Captain Sweden i så blir det betydligt lättare at tsmälta än om du skriver "idag 12/7 2012 i Göteborg" utan nåt annat än at dte här ska föreställa Sverige.

Ofta gnäller folk väldigt på svenska kriminalserier osv, just för att de inte verkar troliga, ingen kan göra så inom polisen ostarffat och vi har inte en privatsektor med de möjligheterna osv, dock sägs det att dessa accepteras i väldiggt mycket högre grad i tex Tysklnad som ofat ju också pytsar i stålar i dem, de bor inet här så de svä'ljer lättare dem som Sverige och möjliga än vi gör.

Förstår du hur jag tänker?

Jag förstår hur du tänker Agentum, Amerikanska superhjältar för mig är något som utvecklats från Western, Revolvermannen. Men man kan lika gärna se det som en utveckling av gudasagorna och då blir det något typiskt europeiskt.

[Agentum]

Men det finsn inget tat diskutera där, superhjältar har sitt ursprung i USA inte nån annastans, och som sagt inet ur strid alltid utan oftast som personen som tar lagen i egna händer utan kopplingar i form av anställning av myndigheter, det är långt vanligare även om givetvis militärat baserade figurer finns eller sånna so marbetar för myndigheter, men mycket är ju att de bygt upp en värld där superhkjältar är en komponent genom åren.

Det har funnit så länge att man inet funderar närmare på vad som är möjligt längre, det säger iofs sig självt med när de har förmågor som är super.

Det hrä med Grekiska gudar osv har bara liknade bakgrunder, där i myter och sagor. Superhjälten är inte möjlig för att de sagorna och föreställningarna fanns, at tdet blev populärt att basera superhjältar på dem rätt fort visar ju likheter men de är ytterst amerikanska figurer, det är som vikingaromantik med, nånting görs om så det blir amerikanskt Marvels Asgard är inte Vikingarnas Asgård.

Vore det som du skriver vore världens serier fulls av superhjältar, emn det är de inte, figurer med krafter över det ordinära osv är inget ovanligt, men superhjältar nej.

Superhjältar är amerikanska det går inet att låtsas nåt annat, och äve nen stor del av deras filmer är ju just om folk utanför lagen som tar hämd och som kan utföra saker långa prioder under vissa villkor som blivit så standard så de baserar sig på varandra i princip.

Det blir alltid konstiggt att göra en motsvarande rulle och det ska vara i Sverige, folk kommer kritisera denna hårt medans de inte noterar den knappt om den vore amerikansk.

Var är alla grekiska superhjälteserier? även om stordåd och vad gudarna höll på med finns i myterna så är det inet exakt samam sak, de tstår inet för asamam sak traditionelt osv, nä det är amerikanskt.

Kolla tom när de gör tv-serier om sånt där som Xena eller Hercules osv, hyperamerikanskt direkt på alla sätt, så är superhältarna med iaf i normalfallet och grunden.

Men ok "vill" du inte förstå det så finns inge mert att göra, du har rätt att ha din åsikt även om jag tycker den är helt felaktig, för mig är det totalt uppenbart helt enkelt..

[Agentum]

Jag förstår hur du tänker Agentum, Amerikanska superhjältar för mig är något som utvecklats från Western, Revolvermannen. Men man kan lika gärna se det som en utveckling av gudasagorna och då blir det något typiskt europeiskt.[/quote]

Ok, men då kom vi lite närmare varandra iaf, i förlängningen är de inget nytt det har du helt rätt i, gudasagor är som sagt uråldriga, men serietypen är högt amerikansk och så inarbetad så det är svårt nästan med nåt annat som funkar i längden.

USA har ju ingen egen enhetlig historia från långt tillbaka så de har skapat sig sin egna americana på nåt sätt.

[Peral]

Peral o andra: jag vill understryka med en gång: Captain Sweden är ingen krigssuperhjälte. Han kommer inte heller ha någon politiskt koppling på något sätt. Captain delen av namnet är ingen militär grad i hans fall, snarare en imagegrej pga hans dräkt. Han tar namnet för att hedra någon som stod honom nära, den personen hade namnet Captain Sweden som en image/artistnamn./smeknamn. Så dräkten är mer ett uttryck för att symbolisera namnet han väljer.

Krig i detta fall har att göra med att strida för ett ideal eler en fixidé, vilket gör gudasagorna en så tacksam källa att hämta inspiration från. Sedan är ju striden mellan gott och ont något som förekommer i alla superhjälteserier http://en.wikipedia.org/wiki/Good_and_evil

[Peral]

Jag förstår hur du tänker Agentum, Amerikanska superhjältar för mig är något som utvecklats från Western, Revolvermannen. Men man kan lika gärna se det som en utveckling av gudasagorna och då blir det något typiskt europeiskt.

Ok, men då kom vi lite närmare varandra iaf, i förlängningen är de inget nytt det har du helt rätt i, gudasagor är som sagt uråldriga, men serietypen är högt amerikansk och så inarbetad så det är svårt nästan med nåt annat som funkar i längden.

USA har ju ingen egen enhetlig historia från långt tillbaka så de har skapat sig sin egna americana på nåt sätt.[/quote]

Att gudasagorna är uråldriga innebär inte att deras budskap inte med lätthet kan överföras till nutid.

[Agentum]

Fast har de samma budskap som traditionella superserier? nej knappast.

Dock kan de överföras till idag, men man får då en form av omgudarnalevdeidag serie i stället som kommer bero på vem som berättar, är det i Sverige så fins ju inga superhjältar iaf så man kan berätta en historia om säga asagudarna idag utan ta tdet ens behöver bli nånting likt superhjältar.

I superserier modifieras gudarna så de passar med superhjältarna som finns, de är inte vad de borde vara om vi ser på det iaf med våra ögon, de borde liksom inte behöva slåss med nån snubbe som är jävligt bra på kung-fu eller liknade haha.

Men i superserier ska det nästan alltid balanseras även om det motsäger sig självt, som om det vore ett enda stort spel, det hrö till om en hel värld fins runt alltihop.

Men självklart fins det avarter av alla slag, som den där Supergod eller vad den heter Ellis skrev om vad som skulle hända om människan var den som på olika håll i världen skapade supermänniskor av olika anledning, men då är det en story i sig som inte är beroende av balansen ifall Aquaman kan ge nån av dem på käften ordentligt.

Nåväl jag har nog tömt ut ämnet, här är det tydligen ingen figur med super/gudakrafter utan nåt annat.

[Labrador Road 26]

Jag skulle dock säga att kampen mellan gott och ont är rätt långt ifrån det som vanligtvis krig handlar om. Angående Perals koppling mellan krig och superhjältar alltså.

Jag är inte så säker på att det är just seger som är det primära målet för en superhjälte, snarare att sätta stopp för vad hjälten uppfattar som ondska på ett eller annat sätt. Det onda ska besegras men det är inte för segerns skull. Om nu motiven egentligen spelar någon roll, utgången blir ju densamma.

[Isegrim]

Seger är nog relativt, ibland är det att sätta stopp för något mer än att vara den slutgiltige segraren. Sen, så får vi inte glömma att de (flesta) hjälteserier vi läser även ska fungera som en såpopera.

[Agentum]

Jag skulle dock säga att kampen mellan gott och ont är rätt långt ifrån det som vanligtvis krig handlar om. Angående Perals koppling mellan krig och superhjältar alltså.

Jag är inte så säker på att det är just seger som är det primära målet för en superhjälte, snarare att sätta stopp för vad hjälten uppfattar som ondska på ett eller annat sätt. Det onda ska besegras men det är inte för segerns skull. Om nu motiven egentligen spelar någon roll, utgången blir ju densamma.

Nä han ska ju traditionellt inet döda nån, knappt skada nån, han är osjälviskt och tar inte betalt, en hel dle amerikanskt påhittat vad USA står för ingår och det är det rätta, de andra är onda och ska dö...jag menar förstöras. hehe

Men Golden Age var ju mer anything goes, inga riktiga regler fanns för vad det var, som de sa långt senare "voi visste inet om at tdet var golde age...", de flesta trodde det här med superhjältar skulel dö ut fort och passade på at tvräka ut vilket skit som helst för pengarnas skull bara, de trodde tom att serietidningar var ett nyck bara och att stripserier skulel förbli det största även framöver.

Med Superhjältarna höll de ju på att få rätt, när kriget var slut ledsnade folk på sånt och de försvann nästan alla utom de största från DC som trycktes hela tiden med någar backupfigurer.

Andra ersattes av helt andra saker, hundar och västernhjältar i samma serier tex.

Såpoperaelementet är troligen det som gjorde att de överlevde slutgiltigt andar svängen även om DC åter var först igen, utan Marvels ingrepp tror jag det fallit eller åtminstonde inet blivit så stort igen, att underskatta sina läsare var effektivt för att ta död på sig det begrep Stan Lee och anhang, de tog upp brevsidor och det här snacket som om man var i en klubb och med dem, hos DC var det kostym och slips och kala korridorer och stängt.

Tyvär har genren överskuggat seriers möjligheter lite väl mycket, det är tråkigt att DC nu tex väljer likosmn Marvel gjort nästan hela tiden at tlägag alla äggen i en korg för kortsiktiga pengar.

Det finsn andar genreer som kan göras och de har ju tecknare och författare i världsklass, det är ibland tråkigt att de inet kan få göra sin story som de vill bara.

En del har ju fått det och så förbaskat många av dem är ju eviga klassiker Sandman, Preacher, Transmetropolitan, ok lite olika höjd där kanske, därför är det lite tråkigt när folk man märker berättarr en story så bar i ett annat område blir uppbundna i superhjältar.

Råder det likosm nån tvekan om attBrubaker kan skriva Crime? ok, jag fattar att det är överlevnad med, men man tycker ju om serier ska överleva så måste det ju till slut bli så att man kan välja på mer än superhjältar.

Ok Dark Horse är ju rätt stora iofs och står ju för det andra idag, de floppade ju sina superhjältar stenhårt som tur var.

De här stora eventen och rebootarna det säljer fast man ibnet fattar varför med lite perspektiv, serier är inte bäst just nu, jag tycker det tagit ett steg tilbaka i USA, det rä mer inriktat mot en pg13 publik och som sagt de stora med pengar kör mer gimickar än bra serier, men kortsiktigt säljer det bättre med sånt, men ingen kommer orka läsa "skiten" igen om 5 år.

Jag tror det lutar mer och mer om direkt till seriebok i framtiden då lösnummer kommer sälja dåligt förr eller senare, kanske digitalt iofs då mycket ju är väldigt flyktigt och man skulel iaf inte bry sig att spara på nummerna i de flesta fallen, ja jag vet inte, bara personliga tankar.
Jag känner att seriers möjligheter är underskattade och att det satsat hårt på en publik som har så många andra distraktioner och so msaklnar pengar personligen, ett steg tillbaka som sagt, den som lever får se då det är nabba svängningar i det här och alla är inet så genomtänkta och aldreels frö styrda av redaktörer, de är viktiga men inte så viktiga OCH alla anser inet tat absolut kontinuitete genom alla ev läsare titlar är det viktigaste som finns längre, det spricker igen snart, det vet vi av erfarenhet.

Tur reprintandet av gammaltmaterial inom olika genreer är större än kanske nånsin