APenny4YourThoughts skrev:Jag förstår bara inte hur en vikande marknad (om det nu inte bara är en dipp; det verkar inte som att alla är helt eniga kring det) blir samlandets död? Det blir utan tvekan spekulationsköparnas död på marknaden, men intresset för serier står väl knappast och faller med spekulerarna? Det är ju samma fenomen som uppstår på överhettade bostadsmarknader. Den siste som köper en lägenhet är ju förloraren i en kedja av spekulationer. Det innebär ju inte att människors behov av att bo upphör.
Eftersom många, däribland jag, till lika stor del samlar ekonomiskt som nostalgiskt så kommer många av oss att dra vidare om vi ser att serier inte längre är värda att binda upp pengar i. Samlandet i sig kommer inte att dö, det kommer bara att flytta över till andra objekt och andra marknader. Serie-Sverige kommer däremot att bli lidande, eller åtminstone den del som handlar om baknummerhandel.
APenny4YourThoughts skrev:Det innebär inte heller att alla husen rivs för att man inte kan ta ut mer i vinst vid försäljning än när man köpte lägenheten? Marknaden förändras, tar nya vägar och återuppstår. Väl?
Nja, det kan hända att hus rivs om de inte går att sälja och där underhållet ligger och tickar dryga pengar så det exemplet var inte klockrent men till skillnad från dig så ger jag dig favören av att acceptera din tankegång istället för att hacka på den och kräva att du styrker den.
APenny4YourThoughts skrev:Jag försöker förstå vilket scenario du tänker dig ska uppstå.
Är det typ så här?
- 2013: Tidning X finns i 100 kända exemplar och anses ha ett marknadsvärde från 10000 till 100000 kronor, beroende på skick.
- 2023: Under en tioårsperiod sjunker värdet på tidning X (av någon anledning) och numera betalas mellan 7500 och 75000 kronor, beroende på skick.
- 2028: Nu eskalerar verkligen förfallet. Under en femårsperiod tappar tidning X så mycket i värde att vi snart kan bära hem tisdagsfisken i den. Den är nere på smått horribla 1000 - 10000 kronor. Nu börjar samlare tycka att det är meningslöst att handla med tidning X, för att värdet sjunker så lavinartat.
- 2029: Det finns fortfarande 100 kända ex, inga nya tillkommer för det är meningslöst att lägga ner energi på att vaska fram fler exemplar när man tvingas sälja till underpriser på marknader som inte förstår tidning X:s rätta värde.
- 2030: Mot allt vett och sans sjunker tidning X ytterligare. De hundra samlarna är i upprorsstämning. De samlas i Jönköping och tillber högre makter för att bringa klarhet. Värdet är nu nere på 100 - 1000 kronor. Det finns numera bara 93 kända exemplar kvar, då sju samlare blivit så förtvivlat ledsna att de helt sonika eldat upp sina undermåliga exemplar.
- 2035: På bara fem år gick proppen ur seriemarknaden. Alla serie-investerare är borta. Alla tidningar har fått exakt samma värde. Ingen köper, säljer eller konsumerar serier längre. Egmont har lagt ner.
- 2036: "Har någon veckans Maxi-blad?"
Om vi bortser från de slapstickartade utläggningarna om gudadyrkan i Jönköping, förtvivlad uppeldning av den egna samlingen och det fixerade hundratalet samlare så är händelsekedjan inte så larvig som du vill framställa den. Detta har hänt förr och kommer att hända igen. Små samlarmarknader havererar på grund av att antalet aktiva samlare blir äldre, föryngringen är nästintill obefintlig, kvaliteten på nytillkomna objekt är undermålig eller obefintlig, antalet äldre objekt minskar till följd av att objekten förstörs eller förkommer och de få samlare som trots allt ännu är aktiva börjar bli alltmer kompletta.
Vi kan heller inte dela in Sveriges alla tusentals hel- och halvseriösa seriesamlare i en enda hög trave och säga att vi trots allt är jättemånga samlare eftersom väldigt få samlar tillräckligt brett för att vara involverade i alla delar av marknaden. Några samlar bara album, visa samlar superhjältar, några samlar modern humor, andra samlar uteslutande Disney. Totalt sett kanske det handlar om några hundra eller maximalt ett tusental olika individer som samlar en specifik genre och som är så pass seriösa med det att man för bok över vad man har och vad man saknar. Om deltagarna i en sådan samlargenre börjar bli kompletta samtidigt som marknaden översköljs med varor så mättas den gruppen. Då faller priserna, vilket vi ser på albumsamlarna nu. Det är inte säkert att detta påverkar Disneysamlarna eller superhjältesamlarna, men eftersom säljarna (vilka ofta är samma personer som samlarna) ser att en gren av serieförsäljningen börjar ge sämre och sämre avkastning så ger man sig istället in i andra delar för att täcka upp för uteblivna förtjänster. Om många slås av samma tanke ungefär samtidigt så börjar snart även andra delar av seriemarknaden att översköljas med varor från säljare som försöker ta igen på gungorna vad de förlorat på karusellerna. Eftersom den svenska seriemarknaden är så liten så räcker det oftast med att några tiotal säljare börjar pumpa ut material för att det ska börja svaja prismässigt även på de andra grenarna.
Även om du försöker skämta till det i ditt exempel ovan så är det inte helt gripit ur luften.