Åsa-Nisse

[Hawg McCall]

Hitta ingen egen Åsa-Nisse-tråd när jag sökte... så här är lite funderingar...
De gamla Åsa-Nisse-tidningarna var tryckta i röd-vitt...varför det? Är det enda serie som tryckt på det viset?

I serietidningen är det förövrigt mycket äventyr om hembränning men ingen av de gamla filmerna har ens nämt det...konstigt eller? Vi får väl se om det blir något sånt i den nya filmen. Undrar om Åsa-Nisse är den svenska seriefigur som blivit filmatiserad mest?

[Labrador Road 26]

Nja rött och svart är det väl, pappret är ju vitt, i vilket fall som helst så var väl även Lilla Fridolf, Blondie och kanske även Acke tryckta på samma vis. Varför man valde de färgerna kan jag dock inte svara på.

Tills dess att de börjar pumpa ut serier med Martin Beck och de andra så leder nog Nisse på åsen, det gjordes en del Lilla Fridolf-rullar också men inte lika många tror jag.

[jedi tomas]

Samma härva så kom det ut ca 7 st 91:an filmer.
Kul period med mycket seriefigurer på film

[Linus van Pelt]

Det var väl ekonomiska skäl som låg bakom tvåfärgen antar jag, här har Seriewikin en artikel om lingonsylt. Angående filmatiseringar så borde väl 91:an leda och sedan kanske Biffen & Bananen; Åsa-Nisse och Fridolf är ju inte seriefigurer från början.

[Sudden]

Det kom även 2 filmer om Kronblom i slutet av 40-talet. Lilla fridolf fick 4 filmer på sig innan douglas Håge, som spelade Fridolf, avled. Och det har blivit hela 8 filmer med 91:an mellan 1946-1977.

[pogono]

Dels var det naturligtvis ekonomin, men färgmöjligheterna var också mycket sämre förr i tiden. De här tidningarna gick i rotationstryck, samma typ av pressar som dagstidningar.
Rött är också mest användbara, eftersom man kan använda den till hudfärg.
Rött var den vanligaste dekorfärgen även i dagspress innan man gick över till fyrfärg. Som dekorfärg har rött en mycket lång tradition i boktryckarkonsten.

[Patrik A]

Har läst en del knasen som också var så, men det är inte omöjligt att det var ur Lilla Fridolf! Får titta upp det då jag far till Norge i sommar.

Innan cmyk-färgningen blev vanlig, användes väl pms? Alltså en ren kulör, plus det svarta då, vilket resulterar i två-färgstryck. Sen att det var just den röda vet jag faktiskt inte, kanske var det en enkel och billig färg att använda. Hur kostnaden mellan färgerna står sig, vet jag inte då det är i tryck, men i olika plaster finns det olika priser beroende på färg. Om det finns någon elektriker här, så kanske ni vet att de röda kablarna är de dyraste. Men som sagt, hur det är i tryck vet jag inte.

[Wakuran]

Jag tror både Knasen och Lilla Fridolf var i lingonsylt under 70-talet. Möjligen var det i ren svartvit.

I Serie-Magasinet under 50-talet verkar man f.ö. ha haft en något udda färgläggningsstrategi, där t.ex. var femte eller tionde ruta trycktes i t.ex. rött eller blått istället för svart.

Ett nuvarande färgläggningsmisslyckande jag f.ö. minns var i mangatidningen Shojo Stars, där man hade med en "bilaga" i mitten där man försökte imitera en "japansk känsla" genom att trycka på billigt dasspapper i monokroma kulörer. I Japan känns det acceptabelt då tidningarna är slit-och-släng-varor och de kostar som dasspapper, men här kändes det som en dyr nördtidning med oläsbara sidor som en gimmick. "Bilagan" innehöll t.ex. artiklar om J-Horror, inkl. foton från filmer och filmaffischer där det inte gick att se vad de föreställde, m.m. (Det enda som funkade där var Yosh' horoskop. Hon kanske hade nog av rutin eller naturlig designkänsla i blodet för att inse att man är tvungen till att ha platt färgläggning och tydliga cartoonfigurer för att något sånt ska funka.) Försöket fick, vad jag förstod, svidande kritik och förlaget avbröt det väldigt snabbt.

[Hawg McCall]

Aha...mycket intressant! Mycket bra info! Tackar!

Angående filmatiseringar så borde väl 91:an leda och sedan kanske Biffen & Bananen; Åsa-Nisse och Fridolf är ju inte seriefigurer från början.

Jaha det var mer än jag visste! Var det samma sak med Kronblom? Har för mig att jag sett nån gammal film med honom. Jag trodde det var 91:an tecknare som skapat sina egna serier eftersom Åsa-Nisse var med i 91:an innan han fick en egen tidning.

[Peak]

Lilla Fridolf var en radioserie från början.

[Wakuran]

Det är ju förresten en ny Åsa-Nisse-film på gång till jul, där Kjell Bergqvist ska spela Åsa-Nisse. Och så tror jag det var en musikal ganska nyligen med något internet-tema.

När jag googlar runt ser jag förresten att för Smala Sussie (apropå Kjell Bergqvist och lustiga dialekter) så gavs Ulf Malmros manushjälp av Petteri Nuottimäki, som även skapat Dirt-Punkaren Ramon. Buskis-noir är en vädigt underskattad filmgenre.

[Hawg McCall]

Jo det var den filmen jag syfta på i mitt första inlägg.

[rkaj]

Innan cmyk-färgningen blev vanlig, användes väl pms? Alltså en ren kulör, plus det svarta då, vilket resulterar i två-färgstryck. Sen att det var just den röda vet jag faktiskt inte, kanske var det en enkel och billig färg att använda.

Pms-kulörerna blandades ju av grundfärger de också, fast genom att blanda de flytande färgerna i stället för med raster. Och då var det säkert billigare att ta en av grundfärgerna rakt av, och då var väl rött mest användbart. Och ännu tidigare fanns det nog ofta bara ett urval av några få färger, och då var rött vanligast (utöver svart naturligtvis).

Även före rastreringstekniken förekom "mångfärgstryck", även med fler än fyra färger, har jag hört. Men då alltså inte med raster, utan med "färdiga" dekorfärger för olika delar av bilden. Någon som känner till något exempel där många färger har använts?

Sedan förekommer ju även idag extra dekorfärger även i trycksaker som ändå är tryckteknik. Ofta i företags PR-material, där de vill ha sin logotyp / profilfärg utan raster. Och den metallfolie som ibland förekommer på serieomslag (eller bladguld på antika böcker) kan ju också anses vara en dekorfärg ...

[Rosen]

Jag tror både Knasen och Lilla Fridolf var i lingonsylt under 70-talet. Möjligen var det i ren svartvit.

De var i lingonsylt. När jag bläddrade i gamla tidningar häromveckan såg jag också att när Åsa-Nisse gick som biserie i 91:an så var hans sidor i lingonsylt (möjligen också Kronbloms) medan 91:an själv och resten av tidningen var i fyrfärg.

Jag testade fö att färglägga en seriestripp i lingonsylt-stil för några månader sedan, och det var klart bökigare än jag trodde. Med ett så begränsat urval av färgtoner får man tänka efter både en och två gånger på vilka grejor i bilden man ska använda dem.

[Wakuran]

Jag tror både Knasen och Lilla Fridolf var i lingonsylt under 70-talet. Möjligen var det i ren svartvit.

De var i lingonsylt. När jag bläddrade i gamla tidningar häromveckan såg jag också att när Åsa-Nisse gick som biserie i 91:an så var hans sidor i lingonsylt (möjligen också Kronbloms) medan 91:an själv och resten av tidningen var i fyrfärg.

När var det här? Jag har för mig att Åsa-Nisse väldigt snart blev fast serie i 91:an och då blev färglagd precis som alla andra serier. Däremot tror jag Åsa-Nisse hade egna tidningar och julalbum som var i lingonsylt (eller svartvitt) fram till början av 80-talet.

Jag testade fö att färglägga en seriestripp i lingonsylt-stil för några månader sedan, och det var klart bökigare än jag trodde. Med ett så begränsat urval av färgtoner får man tänka efter både en och två gånger på vilka grejor i bilden man ska använda dem.

Har du inscannade bildexempel?

[Rosen]

När var det här?

Bra fråga; jag tror inte omslagen fanns kvar på någon av tidningarna (de är inte direkt i samlar-skick om man säger så), men gissningsvis runt första halvan av 70-talet. Jag hittade i alla fall flera stycken där det förekom.

Jag testade fö att färglägga en seriestripp i lingonsylt-stil för några månader sedan,

Har du inscannade bildexempel?

*kollar...* Här är en (inte min lineart).



Man blev snabbt medveten om vilket knökel det var att inte få samma färger intill varandra. Jag testade att också sätta beige/rosa på yx-gubbens kläder, men då såg det ut som bar hud eftersom han hade det i ansiktet.

[Wakuran]

Nice!

[pogono]

Är det någon som vet hur tvåfärgs-färgläggningen gick till förr i tiden? Gjordes den direkt på originalen eller på film? Skar man rasterfilm eller reproplåtade man fram rastertonen? Någon som har ett original att visa upp?