Serieforum.se

Hejsan-Jag har i dessa Corona-tider läst om åtskilliga gamla Spirou-serier bland annat-Spirou i TOKYO och PARIS under vatten-som jag avfärdade som bedrövlig science-fiction gallimatias när dom kom för 16-17 år sedan-Har inte rört dom igen förräns nu:Upptäckte att dom är ju väldigt bra och roliga om man bara tar dom för vad dom är och inte jämför med andra album eller har en norm hur en SPIROU_serie ska vara-Det är ingen avsaknad av action precis och fantasin är det heller ingen brist på Hehe-Mannen som inte ville dö gillade jag direkt när den kom:har läst om den oftare än något annat album.Jag tycker att den är en av de bästa någonsin:Marsupilamis vrede var en positiv överraskning för några år sen också den en av de bästa tycker jag:också omläst några gånger

manter skrev:Hejsan-Jag har i dessa Corona-tider läst om åtskilliga gamla Spirou-serier bland annat-Spirou i TOKYO och PARIS under vatten-som jag avfärdade som bedrövlig science-fiction gallimatias när dom kom för 16-17 år sedan-Har inte rört dom igen förräns nu:Upptäckte att dom är ju väldigt bra och roliga om man bara tar dom för vad dom är och inte jämför med andra album eller har en norm hur en SPIROU_serie ska vara-Det är ingen avsaknad av action precis och fantasin är det heller ingen brist på Hehe-Mannen som inte ville dö gillade jag direkt när den kom:har läst om den oftare än något annat album.Jag tycker att den är en av de bästa någonsin:Marsupilamis vrede var en positiv överraskning för några år sen också den en av de bästa tycker jag:också omläst några gånger

Jag håller nog med, jag gillar de större friheterna en del av de senare Spirou-skaparna tagit jämfört med de "klassiska" äventyren. Tycker att t ex Fournier är snudd på oläslig, men gillade Morvan/Munueras version, och Yoann/Vehlmanns har också en hel del bra inslag

Jag gillar verkligen tecknarens stil, vilket swung! Han har, sen som sagt får man ta berättelserna på ett annat plan, de inleds svagt vilket aldrig är bra för att hålla kvar läsare.

Som sagt jag önskar de fått en chans till.


Visst kan man se dessa serier som främst kom efter kriget som urmodiga idag, men de är ju även grunden för så mycket annat och rent historiskt viktiga.

Jämförbart med amerikanska superhjältar som byggde hela den branchen även om det där gått mycket längre, men man avlivar dem inte lätt, vi har fått höra i 25år minst att serier är slut, finito osv.

De trycks ju ofta om med så är de verkligen slut?

smorkin skrev:

manter skrev:Hejsan-Jag har i dessa Corona-tider läst om åtskilliga gamla Spirou-serier bland annat-Spirou i TOKYO och PARIS under vatten-som jag avfärdade som bedrövlig science-fiction gallimatias när dom kom för 16-17 år sedan-Har inte rört dom igen förräns nu:Upptäckte att dom är ju väldigt bra och roliga om man bara tar dom för vad dom är och inte jämför med andra album eller har en norm hur en SPIROU_serie ska vara-Det är ingen avsaknad av action precis och fantasin är det heller ingen brist på Hehe-Mannen som inte ville dö gillade jag direkt när den kom:har läst om den oftare än något annat album.Jag tycker att den är en av de bästa någonsin:Marsupilamis vrede var en positiv överraskning för några år sen också den en av de bästa tycker jag:också omläst några gånger

Jag håller nog med, jag gillar de större friheterna en del av de senare Spirou-skaparna tagit jämfört med de "klassiska" äventyren. Tycker att t ex Fournier är snudd på oläslig, men gillade Morvan/Munueras version, och Yoann/Vehlmanns har också en hel del bra inslag

Där ser man hur subjektivt mycket är. Har för min personliga del haft stor behållning av, och alltså högeligen uppskattat, Fournier medan de senare skaparna (med stort undantag av Tome och Janry) i huvudsak nätt och jämt får godkänt... och i ett par fall nästan blir oläsligt utifrån min horisont.

Ja, ett tag var man Franquinsnobb. Inget annat dög. Men en sådan inställning duger inte. Har nog omvärderat de flesta Spiroutecknarna/författarna. Gillar de flesta. (Kanske inte Nic/Cauvin ännu.)
(Angående Munuera kan man tillägga att han tydligen fått uppdraget att teckna Blårockarna nu (tydligen har Lambil och Cauvin bestämt sig för att gå i pension eftersom de båda passerat 80-strecket.).)

RioGrande skrev:Ja, ett tag var man Franquinsnobb. Inget annat dög. Men en sådan inställning duger inte.

Sannolikt är det väl just det som legat Fournier i fatet. Alltså, han var den stackare som fick den otroligt otacksamma uppgiften att efterträda den store Franquin.

I flera fall var Fournier nog utdömd redan på förhand av många. Personligen anser jag att han fortsatte i en god stil och många av hans album är enligt mig bra, men allt beror ju på vad man är ute efter.

Franquin själv gillade ju Fournier, och såg honom som en ung, begåvad tecknare, vad jag förstått. Han hade bara svårt att förlika sig med idén på att binda upp sig på en serie som någon annan hade skapat.

Wakuran skrev:Franquin själv gillade ju Fournier, och såg honom som en ung, begåvad tecknare, vad jag förstått. Han hade bara svårt att förlika sig med idén på att binda upp sig på en serie som någon annan hade skapat.

För min del har jag inte så mycket emot Fournier som tecknare, han är en ganska trist men rätt ok Franquin-härmare tycker jag, men manusen till hans album är det värre med. Varierande kvalité, så klart, men tycker att de precis som alldeles för många franskbelgiska komiska äventyrsserier slarvar alldeles för mycket med (intern) logik och innehåller för mycket slentrian-rasism.

Rasism är kanske ett lite för hårt ord, men jag är ordentligt trött på hur icke-européer skildras, som Itoh Kata, vars hela personlighet grundar sig på hans etnicitet Detsamma finns såklart hos Franquin med, men ju närmare vår tid karaktären skapats eller tolkats, desto värre tycker jag det är. Vilket gör att jag kan ta den mörkhyade piraten i Uderzos Asterix (även om jag inte gillar det), men tycker att Conrad skulle tagit chansen när han började teckna Asterix att göra något åt saken.

Fast mycket material är barn av sin tid, hur det tänktes då och världen var större än det kom tex datorer i och internet.

Jag ogillar öht när folk försöker tolka historiska ting med dagens moral mm.

OBS ogillar givevis inte dig för den tanken på ett forum, menar mer de som ställer till en enorm kalabalik över gamla böcker eller tex serier, det har ju hänt.
Än värre när de letat och nitpickar allt oförenligt med vad säg vänsterpolitiker anser korrekt, man undrar var de får kraft ifrån att slösa bort tiden.

Founier var ok, visst han försökte vara nåt han inte var riktigt, men oduglig var han inte.
Och de japanska skurkarna mm blir aningen tjatigt men det var väl en värld han ville bygga av det.

Sen förstår jag att du menar att samma överdrivna afrikan måste se ut i Asterix som förr är lite tramsigt, det går ju lätt att tona ner det som med THE Spirit inte fasen ser Ebony ut som för Eisner, men det är i te hela världen.

Sen ska tilläggas att vissa serier gör karrikatyrer av alla rakt av som Lucky Luke tex.

Vad jag vet om Baba, afrikanen i Asterix, så tror jag han från början var en parodi på en sorts ädel vilde-karaktär i Röde Piraten, även om den dimensionen av skämtet ofta försvunnit för dagens läsare. (En parodi på en 'ädel vilde' som typ en 'dum vilde' är kanske inte ett så supersofistikerat skämt i sig, heller, iofs...)

Man kan som sagt tycka vad man vill om Fournier och hans tolkning av Spirou. Personligen tycker jag som sagt att han förvaltade arvet efter Franquin tämligen väl. Både då vad gäller teckningar såväl som historier. En del av dem var faktiskt ganska mustiga enligt min mening och med »Den stora champinjonjakten« som favorit sedan tidig ungdom... men det är klart… har man absolut bestämt sig för att Fournier inte rockar så...

Vad gäller ”slentrianrasism” så gäller som vanligt att inte se på detta med moderna ögon utan ta det för vad det är, dvs. något som i detta fall de facto skapades under 1970-talet vilket ju innebär att det är fyra decennier sedan det senaste albumet kom ut och ett halvsekel sedan det första. Här måste man faktiskt betänka de samhällsnormer och värderingar som faktiskt rådde då… bara cirka 25–30 år efter att VK2 tagit slut. Inte heller Sverige var direkt PK på den tiden även om en del verkar tro att vi är förmer än andra. Anser man sedan att det befogat så får man väl vid nyutgåvor då kanske förse vissa av de gamla alstren med en förklarande text. Sedan detta med hur icke-européer framställdes i Spirou så kan man väl knappast säga att tecknarna förr vara så mycket snällare mot européer heller?! Spirou var, i alla fall förr, lite av en parodisk äventyrsserie och liksom Asterix handlade mycket om karikatyr och stereotyper. Ingen jag någonsin känt inom Europa har sett ut som t.ex. Nicke, borgmästaren i Champignac eller diverse skurkar.

Passade på och kikade lite på Fourniers äventyr… där ju då Guldmaskinen inte ens är en helt egen skapelse utan där Franquin inledde och Fournier avslutade. Måste säga att den svenska översättningen (till skillnad från t.ex. britternas) varit något feg/fantasilös avseende titlarna, vilket gjort det lite menlöst. I vissa fall har det även lagts till utfyllnad av titlarnas namn, men där det varit obefogat osv. Typ vad var det för fel på bara »Tora Torapa«? I vissa lägen verkar man även medvetet ha undvikit att försöka att ankyta till originaltiteln... även när denna varit ganska skojig. Undrar om albumet med cider i titeln (som borde ha hetat typ Cider för/till stjärnorna eller något sådant) togs bort p.g.a. att riktigt cider är en alkoholhaltig dryck och sådant fungerar ju givetvis inte i »Landet mellanmjölk«...eller? Lite sådan självcensur skulle man ju faktiskt kunna tänka sig ha skett.


Originalutgivning/titel
20. Le Faiseur d'or (1970) Dupuis, (ISBN 2-8001-0022-2)
21. Du glucose pour Noémie (1971) Dupuis, (ISBN 2-8001-0023-0)
22. L'Abbaye truquée (1972) Dupuis, (ISBN 2-8001-0024-9)
23. Tora Torapa (1973) Dupuis, (ISBN 2-8001-0327-2)
25. Le Gri-gri du Niokolo-Koba (1974) Dupuis, (ISBN 2-8001-0398-1)
26. Du cidre pour les étoiles (1975) Dupuis, (ISBN 2-8001-0462-7)
27. L'Ankou (1977) Dupuis, (ISBN 2-8001-0553-4).
28. Kodo le tyran (1979) Dupuis, (ISBN 2-8001-0644-1).
29. Des haricots partout (1980) Dupuis, (ISBN 2-8001-0700-6).

Engelsk titel
The Gold Maker
Glucose for Noémie
The Disguised Abbey
Tora Torapa
The gris-gris of Niokolo-Koba
Cider for the Stars
The Ankou
Kodo the Tyrant
Beans Everywhere

Svensk titel
00. Guldmaskinen
17. Den stora champinjonjakten
18. Det mystiska klostret
19. Tora Torapa - Mysteriernas ö
22. Amulettens hemlighet
25. Spirou och rymdvarelserna
23. Atomspionerna
26. Spirou och tyrannen
27. Den stora kuppen

Jo kolla tex Lucky Luke, de svenska titlarna är den ena mer korkad än den andra, som att alla var idioter här ärligt talat.

De ändrar fullständigt på det i nån slags räddsla för att albumet med ett kort koncist namn i original måste göras om helt för annars kan ju läsarna inte förstå.

Fråga mig inte varför, men det du nämner tycks inte varit enbart Spirou.

Visst är verkligen inte detta med taskigt/fegt översatta titlar något som bara finns hos Spirou eller ens är begränsat till serier. Även inom bl.a. bok- och filmvärlden förkommer det... med allt från Biggles vidare till alla ”Det våras...” och ”Tjejen som gjorde si och så...” med Mel Brooks och Goldie Hawn.

Du har helt rätt för, jag vet inte vad vi skulle skyddas av riktigt?

Hejsan Allihopa hehe-Jag bläddrade idag i SPIROU 1946-1950 Franquin(bok utgiven 2008) På sista sidan finns en förteckning av alla Spirou-serier som publicerades i RekordMagasinet-Där står att 1963-1966 publicerades en serie som heter"Spirre och den osynlige mannen" (Spirou kallades Spirre)-Har aldrig hört talas om den här serien:Är det nån som vet nåt? Där står oxå att när"Spirre och Gangsterligan"publicerades i RekordMagasinet visade de 3 sista rutorna hur Soto Kiki spränger gangster-ledarens bil men dessa tre rutor censurerades bort när serien publicerades som GangsterMarknaden i Spirous äventyr 10-Skulle vara kul att se hur dom ser ut om det är nån som har dom hemma

"Spirre och Den osynlige mannen" ska tydligen vara samma som"Z som i Zafir# och Skuggan av Z"men det verkar ju väldigt osannolikt för där är han ju inte mera osynlig än nån annan -Är det verkligen samma serie eller finns det nån serie där Spirou och Nicke och Marsupilami och Spip tampas med någon illasinnad osynlig fiende

manter skrev:Där står oxå att när"Spirre och Gangsterligan"publicerades i RekordMagasinet visade de 3 sista rutorna hur Soto Kiki spränger gangster-ledarens bil men dessa tre rutor censurerades bort när serien publicerades som GangsterMarknaden i Spirous äventyr 10-Skulle vara kul att se hur dom ser ut om det är nån som har dom hemma

De där rutorna har publicerats på svenska i samlingen "Spirou 1956-1958", sid 177.

manter skrev:"Spirre och Den osynlige mannen" ska tydligen vara samma som"Z som i Zafir# och Skuggan av Z"men det verkar ju väldigt osannolikt för där är han ju inte mera osynlig än nån annan -Är det verkligen samma serie eller finns det nån serie där Spirou och Nicke och Marsupilami och Spip tampas med någon illasinnad osynlig fiende

Det finns faktiskt iofs en tidig serie av Spirous första tecknare Rob-Vel där han träffar en osynlig man, gjord 1943 innan både Nicke och Marsupilami tillkom, som har publicerats på svenska i "Spirou 1938-1946" sida 101-110, men den serien måst ha känts rätt gammaldags och buskisartad redan på 60-talet, så jag tvivlar på att det är den. Jag minns ju annars att det tar ett tag till Zafir verkligen avslöjar sig, och att han i början av albumet håller sig i bakgrunden och styr bakom kulisserna, så antagligen är det det som titeln syftar på.

Det här gick i nån ungdomstidnng först va? Antar svartvitt.

Agentum skrev:Det här gick i nån ungdomstidnng först va? Antar svartvitt.

Nej. Både Rekord-Magasinet och Journal de Spirou publicerade serierna i färg.

Ah, nu hittade jag en halvdan scan från Spirou-tidningens originalpublicering...

Det är litet oklart om man klippte bort p.g.a. våldet och dödsfallet, eller p.g.a platsbrist... (Albumen hade hårdare censur än tidningarna, vad jag minns...)